Media, kultur och samhälle

MEDIA, KULTUR OCH SAMHÄLLE

Jag fastnade främst för RImschas och Siegerts artikel om inriktningen och olika roller denna gång. Den finska tv:ns historia var på så sätt intressant att jag med min ålder redan genomlevt de flesta skeden av denna underhållning och kunnat följa med utvecklingen av tv och tv program i vårt land. Där var egentligen inget som förvånade mig.

Resultaten som Rimscha och Siergert kom till är intressanta . Man hittade fyra olika orienteringar: gemensam välfärd, marknad, kreativitet och entreprenörskap. Konstigt nog så är gruppen med arbetsrollerna (advokat, neutral reporter, kritiker och intermediator) främst  intresserade av gemensam välfärd, några av marknaden och kreativitet medan entreprenörskapet är av minst intresse.

Över och underrepresentation av män och kvinnor inom olika områden är väl rätt naturligt i vårt samhälle ännu idag. De flesta inom gemensam välfärds själv perceptionen utgörs av kvinnor och männen är mera marknadsinriktade.

Intressant är även att välfärden går före kreativiteten då jag tänker på underhållning idag. Så många alldeles huvudlösa underhållningsprogram som kommer i Finland tv idag så skulle jag ha tänkt att kreativitet vore långt vanligare. Förr hette det ”lämplig” underhållning- idag kan det nog innebära det mest tokiga idéerna.

 

2 reaktioner på ”Media, kultur och samhälle”

  1. ”lämplig underhållning” är ett intressant begrepp ur en mer filosofisk synvinkel; vem bestämmer vad som är lämpligt? kan det som var lämpligt igår inte längre vara lämpligt idag?

    Jag håller med dig om det du kallar ”huvudlösa underhållningsprogram” – största delen skulle de flesta leva riktigt bra utan. Vi har gått mot ett mer liberalt och frisläppt samhälle där det är okej att exempelvis göra TV av de mest känsliga eller tabubelagda saker. Min fundering är att vi antagligen har vant oss vid att underhållning ska innebära någon form av förnedring, kamp eller djupa känslor, och därför inte skulle uppskatta det som tidigare fyllde funktionen som underhållning – det är någon form av utveckling där den som är störst, fulast, grymmast och mest vulgär vinner tävlingen om tittarna i underhållningsvärlden. En utveckling jag inte är helt övertygad om att är så bra…

    1. Din fråga om ”lämplig underhållning” är bra och väsentlig. Det kom tydligt fram i Hietalas historia om TV-underhållning hur Rundradions administrativa organ haft olika uppfattningar om vad som är lämpligt under olika perioder. Genom dagens ögon kan det vara helt andra program som vi skulle uppfatta som olämpliga än vilka då ansågs vara det.

Kommentarer är stängda.