Av denna veckas texter gillade jag Hodkinsons bäst. Jag tyckte att texten var lättläst och logisk. Inte var det något fel på Cavadas text heller. Den beskriver bra hur dokumentärfilmens utveckling hänger ihop med övriga samhället.
I och för sig tyckte jag att Hodkinsons artikel gav uttryck för en del självklarheter. Det är klart att neutrala nyheter inte existerar. Varenda journalist utgår från ett perspektiv och ett sammanhang. Även om man som journalist arbetar för public service kan man omöjligt lösgöra sig från det samhälle man verkar i, det språk man talar och de kulturella värderingar och normer man har.
Sedan är det klart att journalistik kan vara mer eller mindre objektiv. Public service måste ändå anses ha en informerande agenda utan att egentligen ta ställning, medan exempelvis tidningar kan ha en politisk agenda.
Således är nyhetsrapportering en sorts representation av världen. Nyhetsrapportering är något man gör, något man väljer. Man väljer vad man rapporterar, hur man rapporterar och man väljer också vad man inte rapporterar, Det är helt omöjligt att rapportera alla detaljer från en händelse, hur objektiv man än vill vara. En nyhet blir alltid vinklad på något sätt, även om strävan är att vara informativ.
I min övningsuppgift har jag tänkt jämföra hur två italienska dagstidningar, il Corriere della sera och La Repubblica rapporterar om Italicum jämfört med nyhetsbyrån Ansa. Hoppas jag inte givit mig ut på sju famnars vatten!
Helt som du har skrivit så kan inte journalister helt utesluta påverkande faktorer som kulturella värderingar och normer. Jag tycker dock det är intressant (skrämmande) hur mycket allmänna ”onödiga” normer som fortfarande påverkar media. Exempelvis hur media tar mera fasta på kvinnliga politikers utseende och kärleksliv än deras åsikter och uttalande om politiska frågor, vilket inte som en vettig vinkling informationsmässigt.
Bra synpunkter och ett bra projekt för övningsuppgiften som vi redan har diskuterat på diskussionsforumet.