I veckans läsning var det Hodkinsons text som fångade mig igen. Punkterna han tar upp om hur nyheter väljs och hur de produceras var faktiskt något som efter läsningen kan ses bakom varje artikel och nyhetssändning. Det var många av hans poänger som var något som jag har diskuterat med vänner tidigare då vi pratat om nyheter ur en mera kritisk synpunkt. Särskilt det med ”cultural proximity” var något som vi talat om. Det kan hända massor av hemska saker runt världen men om inte Finland är nämnt alls eller påverkat blir det inte en nyhet i Finland. Det är nog helt förståeligt att allt inte kan bli till nyheter men man skulle tänka sig att vissa skulle bli det. Jag följde nyheterna runt Mike Browns död i USA här några månader sedan, och undrade då att hur det kan vara att det tog så länge före det nämndes något i Finland (i det här fallet i de medier som jag kollade), och då det nämndes glömdes det snabbt igen. Samtidigt var det total kaos i USA. Jag skulle ha tänkt mig att eftersom det är frågan om USA skulle det ha uppmärksammats snabbare också här, med tanke på hur amerikaniserad världen är idag. Hodkinsons exempel med 9/11 attackerna var också ögonöppnande eftersom den knöt alla de viktiga punkterna/stadierna i valet av nyheter. Började också tänka att hur stort nyhetsfall skulle det ha varit om det skulle ha hänt var som helst än i USA. Det är ju ännu idag som med jämna mellanrum det kommer ”nyheter” om 9/11 som publiceras runt världen.
Lanas Cavadas artikel var i sin tur något som jag inte fick fasta på. Artikeln var av någon orsak svår att läsa, och gav mig egentligen ingenting att tänka på. Det är nog intressant att se hur efter Finland var USA under de tidiga åren av televisionen men också i andra medier, men det är något som var självklart från tidigare läsning.
I övningsuppgiften för kursen tänkte jag följa nyhetssändningarna på YLE och MTV för antingen några dagar eller en hel vecka, beroende på nyhetsflödets storlek och nyheterna själv. Jag tänkte att det kan vara intressant att kolla hur en statsägd ”finare” kanal och en kommersiell ”populärkulturell” kanal levererar samma nyheter (i det fall att de levererar samma nyheter) och om inte, hurdana nyheter de prioriterar. Med tanke på denna veckans läsning kan det vara intressant att lägga fokus på de olika kriterier för val av nyheter som presenterades i Hodkinsons text, t.ex. genom att jämföra hur många av nyheterna valts p.g.a. ”cultural proximity” eller ”frequency”.
Intressant det där med fallet Brown i USA. Visst har det här rapporterats om det, men inte alls i samma utsträckning som i USA. Kanske det berör oss på ett annat sätt? Vårt samhälle är mer jämlikt än USAs (inbillar jag mig i alla fall), och kanske rasism inte tar sig uttryck likadant här som det gör i USA.
Något annat som det tog en stund innan det rapporterades om i Finländsk media var ”Ukraina kriget”. Jag fick den första infon via sociala medier (imgur.com för att vara exakt) minst en vecka före något sades i inhemska medier.
Det verkar som det är många av oss som får våra ”breaking news” via sociala medier. Det är många nyheter som jag följt med via just Twitter, Reddit, youtube etc dagar om inte veckor före de kommer upp i traditionella medier. Källkritik blir ju ännu viktigare om nyheter via sociala medier blir ännu mer vanligt.
Hur tycker ni att sociala medier som ”breaking news” förmedlare placerar sig på amerikaniseringsskalan, om alls? Jag vet att de har spelat en viktig roll likaväl i Asien som i arabvärlden, men hur geografiskt och geopolitiskt balanserade är de nyhetsströmmar som en genomsnittlig some användare i Finland mottar?
Orsaken till frågan är egentligen min egen erfarenhet som mest baserar sig på engelskspråkiga nyheter på Twitter, LinkedIn och YouTube. Jag upplever att där kan det skapas en stor uppståndelse över något som jag inte anser så relevant, åtminstone utanför USA, medan stora europeiska nyheter kan få mindre uppmärksamhet. Ibland tar det tid för mig om den stora katastrofen gäller fotboll, TV-stjärnor (eller även en rollkaraktär) eller rentav politik och samhälle. Det är kanske bara ett tecken på att jag inte hänger med i tiden…
Frågan om nyhetskriterier är faktiskt intressant och viktig, inte bara enskilda mediers prioriteter utan hela kulturkretsars intressen och värderingar så som ni tar upp. På senare tid har det ju varit två jämförelser om vilka det förts även en del offentlig diskussion. Varför dominerade den i sig hemska och tragiska Israel-Palestina-konflikten eller Israels attack mot Gaza med några tusen omkomna den västerländska median så totalt samtidigt som afrikanska konflikter (Syd-Sudan och CAF) skördade mångfaldigt flera offer? Och hur motiveras den ojämna uppmärksamheten på 11 skjutna journalister i Paris och 147 skjutna studenter i Garissa universitet. Sådana fall är ägnade att göra nyhetskriterierna synliga medan de vanligen i stort får verka utan att bli ifrågasatta.
Planen att jämföra YLE- och MTV3-nyheter ter sig fungerande och meningsfull.