Av denna veckas texter tyckte jag helt klart bäst om Mark Brewins artikel ”The Public Sphere in a Network Age”.

Anne Koskis text ”Överföring med rutans hjälp” väckte inte riktigt mitt intresse. Det faktum att den mera var en historisk genomgång av hur förhållandet mellan TV-mediet och finländska politiker utvecklats genom tiderna än en aktuell analys av de nya medierna bidrog säkert till mitt svala intresse.

Jesper Strömbäcks genomgång av mediation och mediatization och den senaste fyra faser varav fas ett omfattar också mediation, var tydlig och lättläst och kan säkerligen användas i analyssyfte ifall man vill få grepp om hur förhållandet mellan politik/politiker och media förverkligas i ett speciellt sammanhang, där faserna går från mera politikerstyrt till allt mer mediastyre.

När jag läste Brewins text kom jag osökt att tänka på den italienska politiska rörelsen ”Movimento cinque stelle” (M5S) initierad av komikern Beppe Grillo. Rörelsen började med att Grillo skrev en blogg där han kommenterade och framförde politiska åsikter. Han föreslog sedan att starta ett nätverk för politisk påverkan och M5S grundades sedermera 2009. Rörelsen (de föredrar att kalla sig en rörelse) har nu platser i det italienska parlamentet.

Jag minns ganska bra den senaste valkampanjen i italienska parlamentsvalet. Grillo kommunicerade med väljarna endast genom egna kanaler det vill säga blogg och Youtube. Massmöten hölls också i många italienska städer dit följeslagarna kom. Om jag inte minns helt fel vägrade Grillo delta i debatter med politiska motståndare. Här sker således inget möte, utan Grillo orerade helt efter egna premisser. M5S förespråkar direktdemokrati på ett sätt som nog inte är förverkligat ännu.

Efter valframgången som rörelsen/partiet hade har de dock hamnat i blåsväder eftersom ”rörelsen” verkar vara väldigt toppstyrd av Grillo själv. Parlamentariker har uteslutits ur rörelsen. Detta visar på att det inte är så enkelt när ett gäng postmoderna individer ska slå sig samman i en grupp för att bättre kunna verka för sin egen vinnings skull, som Brewin uttrycker det. Ett parlament är ännu ingen direktdemokrati utan ett ställe där den individuella parlamentarikern antas rösta i enlighet med partiprogrammet och ibland således ge avkall på den egna viljan.

Det jag dock måste erkänna är att jag inte desto djupare analyserat hur övrig media vinklat M5S:s interna stridigheter. Massmedia i Italien är politiskt styrd på ett helt annat sätt än i Finland, så jag kan mycket väl tänka mig att övrig media har en agenda i att misskreditera Grillo och hans rörelse. Här finns helt klart material för en uppsats.