Både Petersen och Hodkinson beskriver begreppet media som en förlängning av människans kommunikation.Med hjälp av tv, radio, tidningar och internet etc är det möjligt att kommunicera med människor över tid och rum. Petersens artikel var till en början rätt så knepig att förstå eftersom den var på danska men när man fick flow så gick det rätt så bra. På tal om flow så är det ett begrepp som Petersen tar upp i artikeln. Det handlar i det här sammanhanget om televisionens oändliga förmedling av bilder och information, ett ständigt flytande nu. När som helst kan man knäppa på tv:n och ögonblickligen ta del av samma program som människor i helt andra delar av världen. Det skapar en slags diffus gemenskap mellan åskådarna och ett av massmedierna producerat ramverk för åsikter, värderingar och erfarenheter.
Petersen beskriver massmedia som en virtuell men inte overklig värld – den ingår trots allt i skapandet av den sociala värld vi lever i och är i förbindelse med den fysiska världen. När jag läste Petersens artikel fick jag en uppfattning av att han fokuserar till stor del på medieinnehållets symboliska funktion, innebörd och effekt. Han beskriver t.ex massmedia som en ”värld av tecken”, och internet som ett kunskapsarkiv. Han beskriver också olika dimensioner av begreppet avstånd. När man t.ex ser ett nyhetsinslag på tv om något som händer på en helt annan plats i världen kommer nyheten in i ens privata rum, samtidigt som den är fysiskt avskild. Omvänt menar han också att en händelse som utspelar sig väldigt nära göras mer avlägsen när den förmedlas genom tv:rutan – man kan sitta i soffan och se ett videoklipp på t.ex en extrem storm utanför utan att själv behöva komma i närheten. På det viset kan man säga att det är en kommunikationsform präglad både av avstånd och närhet.
Hodkinson fokuserar mer på relationen mellan samhälle och media, med exempel på analytiska modeller som kan användas för att studera vilka processer som ligger bakom förmedlandet av information. Vem påverkar vem? Är det media som påverkar samhället eller samhället som påverkar media, eller påverkar de varandra ömsesidigt? Det sistnämnda alternativet verkar vara det som Hodkinson är mest övertygad om. Media är varken en objektiv spegling av samhället eller det som formar samhället, utan snarare en representation av den samhälleliga verkligheten. De kan inte vara helt objektiva eftersom det som förmedlas är selektivt utvalt och frånskilt från den verklighet som avspeglas. Media har möjlighet att påverka åsikter, värderingar och sociala praktiker men är samtidigt styrd av det som råder i samhället just nu. Hodkinson tar också större hänsyn till hur mottagarna av media påverkar innehållet, och använder sig av ordet medieanvändare (media users) för att poängtera mottagarnas delaktighet i processen.
Efter att ha läst texterna konstaterade jag att båda författarna har intressanta synpunkter på vilka frågor som är av intresse för en mediesociolog. Jag har svårt att hitta nackdelar i någondera av perspektiven, och jag anser att de kompletterar varandra. Det som främst fångade mitt intresse var nog Hodkinsons tankar hur samhälle och media påverkar varandra eftersom det ligger så nära sådant som man ofta diskuterar inom sociologin – som den klassiska frågan om relationen mellan individ och samhälle. Det finns nog inget enkelt svar, och jag är säker på att det finns en massa intressanta synpunkter och olika åsikter beroende på hur man ser på saken.
– Emma Othman
Tack för den fina sammanfattningen av litteraturen. Du tog fasta på en sak som jag också blev att tänka på, just det om att budskapet i sig inte alltid är det huvudsakliga utan snarare effekten av det. tittar man t.ex på Twitter eller grupper inom Facebook så publiceras en det ena och en det andra kring olika intresseområden. Vad som är fakta och vad som är manipulerat är inte alltid lätt att urskilja men effekten publiceringen får är ofta av stort intresse tycker jag. Där finner man olika människors reflektioner och tankar kring det som publicerats och det väcker i sin tur nya tankar och nya trådar. Precis lite som den här typen av bloggande 🙂
Jag reagerade också på samma sak, att det inte alltid är budskapet som är viktigt utan effekten. Dock beror ju det kanske på budskapet också. Men jag tycker det är intressant att vissa fenomen får superstor effekt och massvis med människor reagerar på någorlunda samma vis, och effekten kanske blir mer som en våg. Medans vissa istället skapar debatt med t.ex. två olika sidor som folket delar in sig i
Jag tycker också det är intressant att ett och samma budskap kan ha helt olika betydelser för olika människor beroende på var i världen man befinner sig, vilken livsituation man har och förståss vilka intressen man har 🙂
Gillar din text starkt! 🙂 Håller fullt med dig om det här med avstånd-närhet. Hur kraftfullt det egentligen är att ha möjlighet att ta del av händelser som är extremt avlägsna. Sen hur effekten blir på mottagaren är väldigt olika beroende på sammanhanget. Ett känsloladdat ögonblicket kan skapa uppmärksamhet över hela världen, samtidigt som en del bara rycker på axlarna och går vidare. Reaktionsförmågan är väldigt individuell och därför svår att förutse. Media har oändliga möjlighet att visa upp situationer från så himla många olika synvinklar, det är fint tycker jag.
Vad kul att du i slutet av texten tog upp den klassiska sociologiska frågan om relationen mellan individ och samhälle! Jag tycker faktiskt att den är av betydelse i detta sammanhang och skrev just lite mera om det i kommentaren till Janas (Jasoberg) blogg ovan. Se där.