Petersens äldre översikt av mediesociologi blir enligt mig lite ytlig jämfört med Hodkinsons text som är mera analyserande och går djupare in på hur medierna blandas in i olika områden av våra liv. Det som är bra med Petersens sätt att närma sig ämnet är att han har en tydlig uppdelning av ämnet och en kanske mer teoribaserad syn på mediesociologin, vilket gör det lättare att förstå vad det hela handlar om, om man inte har någon förhandskunskap. Då man har läst om ämnet känns kanske Petersens översikt lite tråkig, jämfört med Hodkinsons introduktion som väcker flera tankar och frågor. Även om Hodkinsons analyser är mera djupgående (åtminstone i dessa texter som vi nu läst) tycker jag ändå att han också samtidigt klarar av att förtydliga hans teori, genom att dela upp den i olika mindre områden, så man förstår vilka faktorer han funderat på.
Hodkinson funderar över vilken inverkan och betydelse medierna har för sociala livet och olika kulturer. Han talar om två olika aspekter på hur man kan se på medians roll i samhället; att media formar samhället och att media ger en framställning på hur samhället ser ut. Båda aspekterna har poänger som stämmer och båda aspekterna kan väcka oroliga tankar då man funderar på till exempel en hel del negativa saker som syns i media. En god poäng som tas upp är att istället för att tala om att media är en reflektion av verkligheten kan man säja att median är en representation av den, detta betyder att media inte är en exakt framställning av hur verkligheten ser ut, utan en omformad version av den. Hodkinson menar också att dessa två aspekter går hand i hand så att media både formar samhället och formas av samhället.
I Hodkinsons text funderar han över begreppet massmedia och dess olika element genom att dela upp ämnet, och använder sig av Harold Lasswells mening ”Who says what in which channel to whom?”, från vilken han plockar de centrala delarna av masskommunikation och diskuterar dem. Han använder i vissa ställen sig av mera tekniska förklaringssätt som väl är menade att fungera som en grundligare introduktion till ämnet, men enligt mig är det de analyser han gör då han allmänt funderar över ämnet i sin helhet som är mest intressanta.
Det svåra med kommunikationen genom massmedierna är att eftersom informationen inte är riktad till en eller några människor utan till nästan alla världens människor, blir det viktigt att formulera sig så att budskapet man har blir förstått på det sätt man vill att det skall förstås. Ett problem med massmedians stora inflytande och makt kan också vara att till exempel människor som inte har en god allmänbildning kan få en fel bild av världen eftersom så mycket överdrivs eller finslipas i media. Också den stora påverkan media har på ungdomarna och på det de lär sig om världen genom medier är en faktor som väcker stor oro för framtida generationers utveckling.
Detta var en intressant och analytisk läsning av texterna.
Om jag skulle skriva om det som finns i ditt inledande stycke ur mitt perspektiv så skulle det bli ungefär så här: Petersen skriver om vad mediesociologin och dess frågeställningar handlar om medan Hodkinson mera direkt diskuterar medians växelverkan med samhälle.
Frågan om förvrängningar som (eventuellt) sker i informationsförmedlingen som du tar upp i slutet är stor och komplex. Den begränsar sig säkert inte bara till människor med mindre god allmänbildning (även om jag förstår hur du menar att med färre på alternativa synsätt bakfickan är man sämre rustad att kritiskt bemöta budskap i massmedia). Det har alltid varit svårt att kunna verifiera information och synpunkter som vi blir serverade genom masskommunikation, och inte alls mindre i dagens väldiga informationsflöden. Vi kan ju ofta bara ”kolla upp” vissa informationskällor med hjälp av andra. Vi är således i stor utsträckning beroende av något så flyktigt som den (kollektivt) uppfattade pålitligheten av en källa, dvs. anseendet och ryktet.