Eftersom att sociologi är ett helt nytt ämne för mig, känner jag att både Petersen och Hodkinsons text gav en bra startkick på kursen. Texterna lyfter fram olika synvinklar av medias relation till samhället och offentligheten kring media. Petersens text var en aning svårtuggad medan jag gillade Hodkinson och tyckte hans text gav en trygg bas på området. Båda håller sig inom ramen av mediainnehåll och publikbeteende.
Vi lever i ett samhälle där media och kommunikation utgör en central del av vår vardag. Media fungerar som en länk som används för att sprida informationen. Vi påverkas starkt av det vi ser och skapar en ny tolkning av verklighet utifrån media. Vi är beroende av att veta vad som händer i vår närhet men också i världen. Det här är något som Petersen tar upp i sin text och som känns speciellt intressant. Media blir ett hjälpmedel att se vår omvärld och gör att vi också bildar en uppfattning om den. Idag är underhållning för allmänheten en viktig del av media och människor delar gärna med sig av som händer i deras liv. Allt är inte nyhets- och kunskapsbaserat och det är viktigt att skilja på fantasi och verklighet.
Kommunikation bygger på en sändare och en mottagare, och fokuseras på mottagarens villkor och sändaren anpassar därför innehållet till det som känns relevant. För att nå ut till så många som möjligt blir valet av kanal avgörande och den sociala och kulturella omgivningen påverkar hur meddelandet mottas. Samhället formar vår identitet, beteende, sociala mönster och attityd, och påverkar hur vi väljer att se på saker och ting som sker i vår omgivning.
Teknik och semiotik var heta ämnen i båda texterna, vilket jag håller med om att är centrala ämnen när man läser om mediesociologi. Teknologin utvecklas och expanderas i en ryslig fart vilket gör att nya interaktions- och kommunikationsmöjligheter blir tillgängliga. På grund av att tekniken blivit så avancerad och mottagarens vanor förändrats, så har också media utvecklats och existerar på flera olika plattformer än tidigare. Det finns ett allt större mediautbud, vilket gör att människor konsumerar information på ett helt nytt sätt.
Enligt Hodkinson så skapar eller reflekterar media dagens samhälle, vilket ju låter vettigt på många plan. Media har alltså antingen en formande eller en speglande effekt av verkligheten. Sen kan man ju fundera kring om samhället formar media eller tvärtom, högst antagligen så finns det en koppling mellan dem.
Hej 🙂
Jag fastnade för meningen ”Kommunikation bygger på en sändare och en mottagare, och fokuseras på mottagarens villkor och sändaren anpassar därför innehållet till det som känns relevant”.
Började fundera om det kanske kan gå åt det hållet att mottagaren bara är mottaglig för en viss typ av information eller enbart från en viss informationskanal – visserligen är det ju så redan nu, men funderar på något vis om det i dagens ”överlastade” samhälle kan gå så att det man tidigare var mottaglig för inte längre går hem – att man helt enkelt inte klarar av att ta in det mest relevanta eftersom det kanske kommer bort i sorteringen av miljoners miljoner intryck…
Radion kan stå på och man hör vad de pratar om men en timme senare kommer man varken ihåg att man lyssnat på radio eller vad som pratats om…
En trevlig text om samhällets, mediernas och individens växelverkan. Det som jag tyckte var viktigt och intressant var att du tog upp att medieeffekter och -inflytande handlar inte bara (kanske inte ens främst) om de fakta och den information som förmedlas utan om tolkning och perspektiv.
Det är sant som du säger att tekniken hart stort inflytande på mediebruk vid både spridning och mottagande av budskap. Dock, så som det framgår i tema 2, är det lika viktigt att undersöka hur teknikens olika potentialer verkligen blir utnyttjade av olika grupper. Finns det avgörande barriärer som gör att vissa tekniska möjligheter inte leder till nya medievanor hos en del människor. (Och vi kan ju inte anta att precis all teknik som utvecklas, sist och slutligen visar sig innebära väldigt positiva möjligheter/konsekvenser heller.)