Av Malin Ingves<\/p>\n
<\/p>\n
Planering \u00e4r A och O f\u00f6r att ett helhetsskapande projekt skall lyckas. B\u00f6rja i god tid att planerna projektets uppl\u00e4gg, och se till att alla inblandade l\u00e4rare aktivt deltar. H\u00e4r g\u00e4ller det ocks\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka motivera alla l\u00e4rare och f\u00e5 dem att se f\u00f6rdelarna med projektet, och att deras \u00e4mnesdel k\u00e4nns vettig och meningsfull till helheten. Se till att ni har ett klart m\u00e5l med ert projekt, och att alla l\u00e4rare i gruppen vet vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av dem. B\u00f6rja sm\u00e5tt och planera och strukturera tillsammans, med regelbundna tr\u00e4ffas. Man f\u00e5r vara f\u00f6rberedd att s\u00e4tta ner m\u00e5nga extra timmar i b\u00f6rjan, s\u00e5 planera inte in flera nya projekt samtidigt. Det kan vara bra att n\u00e5gon i planeringsgruppen tar huvudansvaret f\u00f6r projektet, och koordinerar vid eventuella problem. F\u00f6rs\u00f6k hitta en gemensam undervisningslinje, till exempel genom att anv\u00e4nda samma begrepp, metoder, utr\u00e4kningar och dataprogram, s\u00e5 att eleverna har l\u00e4ttare att se hur de olika \u00e4mnena h\u00f6r ihop.<\/p>\n
D\u00e5 man p\u00e5b\u00f6rjar ett helhetsskapande projekt \u00e4r det b\u00e4ttre att b\u00f6rja i liten skala, med ganska f\u00e5 elevgrupper och l\u00e4rare inblandade. P\u00e5 detta s\u00e4tt har man l\u00e4ttare att styra och f\u00e5 en uppfattning om projektet medan det p\u00e5g\u00e5r. Det blir l\u00e4ttare att hitta gemensamma planeringstider, och en eventuell ny schemal\u00e4ggning \u00e4r l\u00e4ttare d\u00e5 f\u00e4rre elevgrupper \u00e4r inblandade. Fundera p\u00e5 vilken \u00e5rskurs och eventuellt vilken klass som skulle vara mest mottaglig\/ha st\u00f6rsta behov av projektet, eller helt enkelt vilka grupper som det schemam\u00e4ssigt lyckas b\u00e4st med.<\/p>\n
B\u00f6rja med att fundera p\u00e5 under hur l\u00e5ng tid ni vill, eller har m\u00f6jlighet, att utf\u00f6ra projektet. De tre pilotskolorna som var med i LUMA-projektet hade tre helt olika uppl\u00e4gg. Korsholms h\u00f6gstadium hade sitt helhetsskapande projekt p\u00e5 tre dagar, Petalax h\u00f6gstadium till och fr\u00e5n under fyra perioder, och N\u00e4rpes h\u00f6gstadieskola hade projektet under hela h\u00f6stterminen. Korsholms h\u00f6gstadium drog projektet p\u00e5 temadagar d\u00e4r hela skolan var involverad. Petalax h\u00f6gstadium drog projektet under n\u00e5gra d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande utvalda \u00e4mneslektioner, ca 2\u20136 lektioner per \u00e4mne p\u00e5 deras vanliga lektionstider, men projekttiden blev v\u00e4ldigt utdragen d\u00e5 eleverna inte hade alla \u00e4mnen under alla perioder. F\u00f6rsta \u00e5ret drog Petalax det helhetsskapande projektet endast f\u00f6r en grupp i \u00e5rskurs 7, f\u00f6r att sedan n\u00e4sta \u00e5r ta med alla parallellgrupper i \u00e5rskurs 7. N\u00e4rpes h\u00f6gstadieskola hade projektet mera naturligt till och fr\u00e5n under hela h\u00f6stterminen, bland n\u00e5gra utvalda \u00e4mnen f\u00f6r alla i \u00e5rskurs 7. Schemam\u00e4ssigt st\u00e4llde skolorna periodisering till mest problem, speciellt med de praktiska \u00e4mnena, som m\u00e5nga elever enbart hade under vissa perioder.<\/p>\n
Dessa tre skolor planerade projekten s\u00e5 att de kunde vara \u00e5terkommande projekt f\u00f6r varje \u00e5r, med justeringsm\u00f6jligheter till kommande \u00e5r. Med tanke p\u00e5 den enorma m\u00e4ngden planerings- och arbetstimmar man l\u00e4gger ner p\u00e5 ett dylikt projekt, \u00e4r det bra att ha i \u00e5tanke att man kan \u00e5teranv\u00e4nda och utveckla projektet i n\u00e5gon slags form till kommande \u00e5r. D\u00e5 l\u00e4rarna i Korsholms h\u00f6gstadium stod inf\u00f6r att ordna ett helhetsskapande projekt f\u00f6r andra \u00e5ret, m\u00e4rkte de stor skillnad bland de l\u00e4rare som ordnade ett dylikt projekt f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, j\u00e4mf\u00f6rt med de l\u00e4rare som var med och ordnade fjol\u00e5rets projekt. De erfarna l\u00e4rarna k\u00e4nde en trygghet och hade en strukturerad grund att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Learning by doing \u00e4r ett givet motto n\u00e4r det g\u00e4ller helhetskapade projekt. Kom ih\u00e5g att utv\u00e4rdera projektet, g\u00e4rna tillsammans med eleverna, genast d\u00e5 det \u00e4r slut, f\u00f6r att kunna komplettera och b\u00e4ttra p\u00e5 det till en eventuell ny g\u00e5ng. Under ett nytt projekt skall l\u00e4rarna heller inte han f\u00f6r h\u00f6ga krav p\u00e5 slutprodukterna, ifall projektet best\u00e5r utav s\u00e5dana, d\u00e5 arbetsmetoderna egentligen \u00e4r de viktigaste. Kom ih\u00e5g att helhetsskapande undervisning \u00e4ven \u00e4r nytt f\u00f6r de flesta elever, s\u00e5 ha t\u00e5lamod.<\/p>\n
De skolor som medverkade i projektet m\u00e4rkte \u00f6verlag en mera positiv inst\u00e4llning hos eleverna, som ocks\u00e5 blev mera engagerade i sj\u00e4lva undervisningen. Genom att l\u00e5ta eleverna dokumentera projektets olika skeden, kunde de sj\u00e4lva \u00e4ven b\u00e4ttre se helheten i deras arbete, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 hur de olika \u00e4mnena h\u00e4nger ihop. Bed\u00f6mningen gjordes dock i detta skede skilt f\u00f6r varje \u00e4mne, men en gemensam bed\u00f6mning av eleverna var n\u00e5got som de tre pilotskolorna g\u00e4rna ville utveckla.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att rektorn och alla i kollegiet informeras om projektet, s\u00e5 att det inte uppst\u00e5r missuppfattningar. H\u00e4r \u00e4r det enormt viktigt att rektorn \u00e4r med och st\u00f6der projektet, och ger en tydlig bild ut\u00e5t att helhetsskapande projekt gynnar inl\u00e4rningen. Rektorn kan till exempel l\u00e5ta de medverkande l\u00e4rarna presentera sitt projekt p\u00e5 ett kollegiem\u00f6te. Rektorn \u00e4r ocks\u00e5 den som ger de praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r l\u00e4rarna att kunna planera innan, under och efter projektet. I Petalax h\u00f6gstadium hade de inblandade l\u00e4rarna en schemalagd planeringstimme, vilket gjorde att planeringen gick v\u00e4ldigt smidigt. \u00c4ven samplaneringstimmar och eventuellt KIKY-timmar kan med rektorns st\u00f6d, anv\u00e4ndas till helhetsskapande projekt. I b\u00e4sta fall kanske \u00e4ven rektorn lyckas styra projektpengar till projektet, eller uppmuntra till vidare skolning genom att ordna vikarier och skicka l\u00e4rarna p\u00e5 kurser i \u00e4mnet.<\/p>\n
En v\u00e4ldigt positiv biverkan med ett projekt som involverar olika \u00e4mnen och olika l\u00e4rare, \u00e4r att \u00e4ven l\u00e4rarna f\u00e5r l\u00e4ra sig mycket nytt om de olika \u00e4mnena som de inte sj\u00e4lva undervisar i, vilket ger ett merv\u00e4rde i sig sj\u00e4lv. \u00a0Man l\u00e4r \u00e4ven k\u00e4nna de medverkande l\u00e4rarna p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt, vilket bidrar till en godare sammanh\u00e5llning i kollegiet. Man m\u00e5ste bara vara beredd p\u00e5 att v\u00e5ga pr\u00f6va p\u00e5 nya undervisningss\u00e4tt och vara flexibel i sin undervisning.<\/p>\n
Artikeln har publicerats i tidningen \u00d6sterbottens L\u00e4rare<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Malin Ingves Planering \u00e4r A och O f\u00f6r att ett helhetsskapande projekt skall lyckas. B\u00f6rja i god tid att planerna projektets uppl\u00e4gg, och se till att alla inblandade l\u00e4rare aktivt deltar. H\u00e4r g\u00e4ller det ocks\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka motivera alla l\u00e4rare och f\u00e5 dem att se f\u00f6rdelarna med projektet, och att deras \u00e4mnesdel k\u00e4nns … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Helhetsskapande undervisning – erfarenheter och r\u00e5d<\/span>