Håkan Nesser: De ensamma. 2010
Hörbok (CD-bok, köpt på loppis i Sverige)
Författaruppläsning.

Det här är fjärde Barbarotti-deckaren. (Jag har lyssnat på del 2 En helt annan historia och del 5 Styckerskan från Lilla Burma).

Den känns som väldigt traditionell deckare, på gott och ont – och Nesser läser ju nog för långsamt för mig, kombinerat med långsam intrig  och långsamma poliser…  det blir lite väl långsamt. Och sedan kom slutet som lite deus ex machina – dessutom fanns det en parallellhistoria i boken som sedan i slutet inte hade någon betydelse, det kändes som att ha blivit lurad – böcker kan ha twist i slutet, men det här var på inget sätt en sådan bok.
(och så fattar jag inte de här fånigheterna med att låta böcker utspela  sig i en påhittad ort, vad är det för tjafs! Det är ju bra sätt att åtminstone inte locka en viss orts mänskor att läsa böckerna)