Donya al Nahi & Eugen Costello: ingen tar mina barn (No One Takes My Children 2005)
Pocket (från loppis i Karis)

Den här genren ”ömkansvärda kvinnoöden” kan ju ibland vara lite naivt skrivna, men den här var någorlunda OK (också fastän det var översättning).
Det handlade om män som rövar bort sina döttrar till Mellanöstern, ett tema med lite bekanta drag förstås.