Analys av novellen ”The four questions”

Jag har läst novellen “The four Questions” av Allegra Goodman. Novellen handlar om en amerikansk-judisk familj och deras firande av sedermåltiden under påsken. Det är en familj som består av flera generationer och som samlas för att fira och det visar sig snabbt att det finns vissa spänningar inom familjen. Man har olika syner på tro, seder och traditioner. Den äldre generationen med mormor Estelle och morfar Sol bjuder in sin dotter Sarah och hennes man Ed samt deras barn med respektive. Barnbarnen bor på olika håll i världen och det är således mycket viktigt att så många som möjligt kan fira tillsammans. Redan innan firandet inleds uppstår dock vissa konflikter och spänningar eftersom man inser att man har olika tolkningar av hur sedermåltiden skall firas och se ut. Ett av barnbarnet Miriam kan anses vara konservativ och renlärd jude, medan resten av familjen är mera liberal. Enligt Miriam är det viktigt att sätta Gud i fokus och hon irriterar sig flera gånger på att fadern och resten av familjen har en så avslappnad inställning till sin tro och hur man firar påsken. Hon anser att de inte följer den tradition som man bör följa, utan att de är alltför moderna. Jag tyckte det var intressant att följa med denna diskussion som pågick mellan Miriam och främst hennes far, eftersom jag tror att det är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Jag tror att det är vanligt att man i något skede av livet börjar ifrågasätta sin religiösa uppfostran och bilda sig en egen bild av vad tron och Gud är. Miriam hade fått en liberal judisk uppfostran, men i något skede hade hon valt att delvis överge den och istället bygga sitt liv på en mera renlärd judendom. Det verkade som om hon funderat igenom sin tro mycket noggrant, och till skillnad från resten av sina syskon så verkade hon ta den på större allvar, vilket orsakade konflikter. Familjen funderade över vad som hänt med henne, och jag tycker att den frågan är värd att fundera på. Jag tror att föräldrarna blev så fundersamma eftersom hon bröt mot det mönster som var vanligt inom familjen, men jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara något dramatiskt som ligger bakom hennes åsikter. Det kan bara handla om ett ställningstagande, att hon funderat över vad hon tror på själv, och inte bara rider på föräldrarnas tro. Jag tycker att hon ibland var lite svartvit i sina åsikter, men jag tycker det var bra att hon funderat och att hon inte bara svalt föräldrarnas tankar med hull och hår. Hon verkade ha en personlig tro som var viktig för henne.

En annan konflikt gällande seder och traditioner berörde också Miriam. Hon skulle snart gifta sig och mormor såg det som sin uppgift att bjuda in sina vänner och släktingar till bröllopet. Detta irriterade pappan, eftersom han ville ha ett litet bröllop. Här igen ser man skillnad i de olika synsätten på judendom och traditioner. För mormor var det tradition att bjuda in alla, medan pappan var mera liberal. Miriam förstod till sist sin mormor och gav henne tillåtelse att bjuda in alla hon ville. Jag fick den uppfattningen att ett stort bröllop med släktingar och vänner var av större betydelse för kvinnorna i familjen än för männen. Jag tror att detta kan sammankopplas med tanken om att kvinnor i allmänhet anser traditioner och relationer vara väldigt viktiga. De ville bjuda in alla, som på ett eller annat sätt varit viktiga för dem.

Sammanfattningsvis så tyckte jag att novellen var intressant och jag tror att den beskiver en familjs vardag på ett bra sätt. Det finns alltid spänningar och konflikter, även i religiösa familjer, men eftersom enhet och förståelse är viktigt så går det mesta att reda ut.

Yahrzeit

Meningen med en yahrzeit är att hedra, respektera och minnas en person på den dag då personen dött. En relativt sekulär jude brukar endast fira yahrzeit av sina egna föräldrar eller barn medan ortodoxa judar ofta även fira yahrzeit av tzaddikim.

 Yahrzeit skall firas på en persons dag då den dött, men datumet skall vara enligt hebreiska kalendern, inte gregorianska. Det finns flera olika minhagim (sedvanor) över vad som görs under yahrzeit men jag kommer att berätta kort om 1 års yahrzeit.

Det är minhag att man far till gravgården under yahrzeit och speciellt under 1 årets yahrzeit då man avslöjar gravstenen och säger “den sörjandes kaddish” vid gravstenen. Första årets yahrzeit är oftast större och till dels “festligare” än de följande, eftersom den äldsta sonen skall säga kaddish vid gravstenen så behöver man minyan vid gravgården. Flera läser även psalmer vid gravstenen och lämnar en sten vid gravstenen som märke att man har varit vid gravstenen. (Idag speciellt i Finland är det vanligt att sekulära judar hämtar blommor till graven fastän detta inte är en judisk tradition).

Efter gravgårds besöket är det vanligt hos sekulära judar i Finland att man håller en kaffestund hos familjen där man sitter ner, äter och delar med historier om personen som har yahrzeit den dagen. Detta beror dock mycket på familjen, mera traditionella judar ordnar en fin kiddush efter shacharit och mussaf i synagogan, på shabbat som företräder yahrzeit dagen. (Detta är den mera ortodoxa sedvanan men flera sekulära judar som inte går i synagogan är varken medvetna om saken eller väljer medvetet att inte följa denna tradition.)

Andra yahrzeit traditioner är att fasta, tända ett ljus och ge pengar till tzedakah/välgörenhet (men inte ifall yahrzeit faller på shabbat eller andra festliga dagar då dessa är förbjudna aktiviteter).

Analys av ”The Four Questions”

ANALYS KRING BERÄTTELSEN ”THE FOUR QUESTIONS”

I berättelsen ”Four Questions” berättas det om en familj som ska fira påsk. Familjen är judar och ska därför också fira sedermåltid. Familjen har inte en, utan två sedermåltider under denna tid och har inte enbart familjen själv på plats, utan också barnens pojk-/flickvänner på plats.

Berättelsen äger rum under några dagar och precis som Pekka nämnt i sitt mejl, så råder det en viss spänning mellan dottern och fadern i familjen då deras syn på den judiska tron skiljer sig ganska mycket. Orsaken tycks läggas på dotters trolovade och hans syn på den judiska tron. Dottern är väldigt ”ren lärd” och viktig med att saker och ting följs till punkt och pricka utan att vanhelga eller glömma bort saker ur t.ex. sedermåltidens rituella del. Fadern är dessutom väldigt fokuserad på minoriteter och hur de måste kämpa för sin existens och sina rättigheter medan dottern önskar betona judendomen och Gud mer.

Det är inte endast differentieringen i synen på tron, utan också dotterns kommande bröllop som orsakar spänningar i familjen. Fadern, som ska betala, vill hålla bröllopet litet och ”inom familjen” medan de flesta av kvinnorna i familjen önskar bjuda in vänner och grannar m.m. Dock är dottern och fadern inom denna punkt väldigt ense om inbjudningslistan till bröllopet.

Det intressantaste tyckte jag med berättelsen var att familjens son har med sig sin flickvän, Amy, som är metodist. Är flickan alltså då kristen eller är hon ändå jude? Det nämns också i texten att Amy och hennes familj är väldigt religiösa medan hennes pojkvän, Avi, verkar vara mer avslappnad i sin ställning kring sedermåltiden genom att bl.a. ha fötterna uppe på en stol m.m. och detta irriterar den ”ren lärda” dottern väldigt mycket.

Dottern och fadern verkar ha väldigt mycket som de skulle behöva prata ut med varandra och inte bara tjafsa under måltiden. Detta påpekar också en av de andra och säger att dottern gör sin far ledsen när hon ska vara så ”elak” med sina kommentarer hela tiden.

// Laura