Det h\u00e4r blogginl\u00e4gget kommer att handla om kreativt ledarskap. Texten \u00e4r baserad p\u00e5\u00a0Pat Thomson (2011), Creative leadership: a new category or more of the same?, Journal of Educational Administration and History, 43:3, 249-272.<\/p>\n
Nya kategorier av ledarskap dyker st\u00e4ndigt upp.F\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 det kreativa ledarskapet \u00e4r det enligt P. Thomson viktigt att vi \u00e5sidos\u00e4tter det vi tidigare vet om kreativitet. D\u00e5 vi talar om kreativt ledarskap skall vi allts\u00e5 blicka in i framtiden f\u00f6r att kunna greppa vad det handlar om. Hur vi skall handla p\u00e5 ett nyt\u00e4nkande s\u00e4tt f\u00f6r att n\u00e5 b\u00e4sta slutresultatet. Kreativt ledarskap och kreativt l\u00e4rande h\u00f6r ihop enligt Thomson och kan p\u00e5 s\u00e5 sett vara en form av pedagogiskt ledarskap.<\/p>\n
Kreativt ledarskap har sin bakgrund i aff\u00e4rsv\u00e4rlden var m\u00e5nga f\u00f6retag har f\u00f6rs\u00f6kt hitta p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka. Om vi tar Google & Dreamworks som exempel kan vi se tydligt kreativt ledarskap. Dreamworks ledarskap handlar fr\u00e4mst om att bygga upp s\u00e5 starka och v\u00e4lfungerande team som m\u00f6jligt som sedan kan bolla id\u00e9er. Och Google har kommit upp med tankar kring en kreativ timme per dag p\u00e5 jobbet, var de anst\u00e4llda kan vara kreativa p\u00e5 det s\u00e4tt som passar dem b\u00e4st. Vi kan allts\u00e5 konstatera att kreativt ledarskap \u00e4r en egen kategori inom aff\u00e4rsv\u00e4rlden men \u00e4r det ocks\u00e5 det inom den pedagogiska sektorn?<\/p>\n
Kreativt ledarskap st\u00e5r bakom tankar som att l\u00e4ra l\u00e4rare \u00a0att l\u00e4ra, ”Learn how to learn” (Stoll & Timperley). Det h\u00e4r \u00e4r en tanke som enligt dem \u00e4r v\u00e4ldigt central f\u00f6r 2000-talet. Arbetsmarknaden f\u00f6r\u00e4ndras och traditionella jobb b\u00f6rjar minska, det \u00e4r nu viktigt att l\u00e4ra l\u00e4rarna att t\u00e4nka i bredare banor f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rebereda eleverna f\u00f6r arbetslivet,\u00a0”the future is inevitable. The purpose of education is to teach students to adapt to it, rather than to act on it” . Det \u00e4r i dagsl\u00e4ge dock sv\u00e5rt f\u00f6r l\u00e4rare att t\u00e4nka i kreativare banor d\u00e5 de \u00e4r begr\u00e4nsade av riktlinjer uppifr\u00e5n. F\u00f6r att l\u00e4rare skulle kunna b\u00f6rja arbeta p\u00e5 nyt\u00e4nkande s\u00e4tt borde de f\u00e5 fria h\u00e4nder uppifr\u00e5n. Det finns dock alltid risker med att avvika fr\u00e5n en traditionell och fungerande l\u00e4roplan. \u00a0Thomoson skriver ocks\u00e5 att det redan finns kreativitet inom l\u00e4rarna men de \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rsiktiga med att anv\u00e4nda den p.g.a. att de \u00e4r r\u00e4dda att g\u00f6ra n\u00e5got fel s\u00e5 eleverna f\u00e5r aldrig ta del av den. I dagsl\u00e4ge skulle det \u00e4ven vare viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin att f\u00e5 eleverna att t\u00e4nka i kreativa banor d\u00e5 det traditionella lekande minskar allt mer och barn spenderar mer tid framf\u00f6r sk\u00e4rmar. Kreativitet skapar kritiskt t\u00e4nkande, om vi inte f\u00e5r utlopp f\u00f6r v\u00e5r kreativitet \u00e4r det l\u00e4tt att vi fastnar i andras kreativa tankar och utan kreativitet har vi \u00e4ven sv\u00e5rt att skilja p\u00e5 vad som \u00e4r bra och d\u00e5lig information. Thomson skriver \u00e4ven att osynligt l\u00e4rande \u00e4r den viktigaste formen av kreativt t\u00e4nkande. Det viktigaste \u00e4r att vi l\u00e4r hur vi skall l\u00e4ra oss p\u00e5 ett bra s\u00e4tt och inte endast samlar p\u00e5 oss information endast genom att l\u00e4ra sig utantill. Genom kreativt och osynligt l\u00e4rande har vi allts\u00e5 l\u00e4ttare att samla p\u00e5 och hitta information i framtiden.<\/p>\n
S\u00e5 kan vi konstatera att det finns n\u00e5got som kreativt ledarskap? Enligt Thomson \u00e4r svaret \u00e4nd\u00e5 ja, trots ganska kritisk inst\u00e4llning gentemot det. Kreativt ledarskap existerar \u00e4ven inom den pedagogiska v\u00e4rlden men det finns ett huvudsakligt problem, kreativt ledarskap tar aldrig fokus p\u00e5 bestraffning och saknar en s.k. ”Theory of power”. \u00a0”The word power is customarily omitted from standard leadership and management texts which ignore what it is that teachers, students and parents know very well \u2013 that school leaders can use power wisely and justly, or they can abuse it”, Thomson, 2011, p. 259-260.<\/p>\n
S\u00e5 avslutningsvis vill jag s\u00e4ga att f\u00f6r det kreativa l\u00e4rande skall fungera inom skolv\u00e4rlden \u00e4r det viktigt att det bildas en klar ”auktioritetsstruktur” och en ”theory of power”. Annars tror jag att det \u00e4r ett modernt s\u00e4tt att t\u00e4nka och delar av det skulle i alla fall vara bra inf\u00f6r elevernas kommande arbetslivet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det h\u00e4r blogginl\u00e4gget kommer att handla om kreativt ledarskap. Texten \u00e4r baserad p\u00e5\u00a0Pat Thomson (2011), Creative leadership: a new category or more of the same?, Journal of Educational Administration and History, 43:3, 249-272. Nya kategorier av ledarskap dyker st\u00e4ndigt upp.F\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 det kreativa ledarskapet \u00e4r det enligt P. Thomson viktigt att vi \u00e5sidos\u00e4tter … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kreativt ledarskap, n\u00e5got nytt eller det gamla vanliga?<\/span>