Ledarskap och musikevenemang

På grund av att jag inte hittade tillräckligt intressant litteratur som har att göra med ledarens roll i kulturorganisationer kommer jag istället i mitt projektarbete att fokusera på ledarskap i olika musikevenemang. Inspirationskällan för mitt projektarbete är doktorsavhandlingen ”Leadership in symphony orchestras” av Niina Koivunen där hon studerar ledarskap i symfoniorkestrar. Jag kommer att använda avhandlingen som en källa för material  som jag kan sedan utnyttja i mitt projektarbete.

Det nästa steget för mig blir att välja några fokusområden inom temat ledarskap och göra ordentliga avgränsingar. Jag ska hitta sådana teorier som hjälper mig att studera hurdant ledarskapet är i musikevenemang. Det blir också dags att välja ett musikevenemang som jag kommer att undersöka och använda i den empiriska delen av mitt projektarbete.

// Laura

7 kukkulaa soi!

Jag nämnde i ett tidigare inlägg om min praktik på Åbo filharmoniska orkester och om projektet/produktionen jag var med i. Produktionen hade sin press release förra veckans tisdag och jag tänkte i detta inlägg beskriva produktionen och berätta kort vad jag gör.

7 kukkulaa soi! är ett spektakel var orkestern delas ut på Åbos sex kullar medan chefsdirigenten Leif Segerstam tar över den sjunde kullen, Vårdbergets observatorie. Konserten går ut på att orkestern spelar Jean Sibelius Finlandia samtidigt från varje kulle, detta möjliggörs genom att Leif filmatiseras på Vårdberget och hans bild skickas live ut till varje kulle var sedan musikerna kan spela under Leifs ledning via direkt sändningen. Publiken kan välja på vilken kulle de vill följa konserten, på kullen hörs givetvis de instrument som spelas på kullen men även hela Finlandia helheten hörs i bakgrunden. Utöver detta filmatiseras varje kulle och det går att följa med hela konserten live på nätet. Före konserten ordnas det kulturuppföranden på varje kulle, det är frågan om dans, teater, körsång mm. I ett nötskal är det frågan om hela stadens fest var alla uppmanas att komma ut på Åbos sju kullar och njuta av programmet.

Själv har jag främst arbetat med de olika evenemnagsplatserna, dvs. hur allt möjliggörs på kullarna. Jag har lärt mig att det finns rät så mycket byråkrati att brottas med då man ordnar så många utomhusevenemang samtidigt. Utöver det praktiska arrangerandet har jag även varit med och planerat de olika kulturuppföranden som kommer att uppvisas före konserten, det gar varit mycket roligt och givande att samarbeta med olika kulturaktörer i Åbo. Har fått väldigt nyttig erfarenhet av att arbeta tillsammans med kreativa människor och konstnärer. Som marknadsföringsprakitkant har jag tillsammans med en reklambyrå varit ansvarig över evenemangets marknadsföring, det är inte heller så lätt att försöka sälja en ”klassisk” konsert åt hela stadens befolkning, dock är idén är redan så galen att den säkert väcker intresse utöver klassiska musikens kretsar.

Ni kan bekanta er med evenemanget här: https://apps.facebook.com/451401255014824/

//Matti

Litteratur

Jag hittade en hel del litteratur som verkade intressant. Bland annat boken Event management: how to apply best practices to small scale events (2012) av Sven Damm och artikeln Cultural Leadership: Mobilizing Culture from Affordances to Dwelling (2010) av Ian Sutherland tror jag att jag kan ha nytta av i denna kurs. Dessutom hittade jag även böckerna Kulturekonomi: Konsten att fånga osynliga värden (2007) av Binnaz Ayata samt Kulturell ekonomi: Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället (2007) av Lars Aronsson som möjligtvis kunde vara till nytta för det kommande projektet.

Jag tog också en titt på doktorsavhandlingarna som Eerika tipsade om och tyckte Engaging Resources For Cultural Events (2008) av Marjana Johansson verkade intressant, speciellt kapitel 3: Cultural Production and Event Aesthetics.

Följade steg blir att låna de nämnda böckena samt läsa det elektroniska materialet och se ifall jag har användning av dem.

// Sofie

Projektarbete: Johanna Molin & Tiina Panula

Tjena!

Vi har nu brainstormat över vårt gemensamma projektarbete och har tänkt oss att närma oss ämnet kulturledarskap från följande synvinklar:

– Vilka är utmaningarna i att leda kreativa människor i en omgivning som kontinuerligt utsätts för förändringar?

– Vilka utmaningar finns det i att leda en kreativ arbetsgrupp i en omgivning som inte alltid stöder kreativitet?

Projektarbetets teoretiska delar kommer vi eventuellt att bygga upp via berättelseanalys och teoretiska artiklar och den empiriska delen av egna samt våra kollegers erfarenheter.

Kommentarer? Idéer?

Hälsningar från två kreativa ledare som leder kreativa individer 🙂

 

//Johanna Molin&Tiina Panula

crea

Kurslitteratur

Då jag letade efter kurslitteratur med sökorden ”kreativt ledarskap”, ”kulturledarskap” och kombinationer av dessa, så fanns det visserligen en mängd böcker, men inte så många att hitta i våra bibliotek i Åbo.

Jag tog vara på Eerikas tips och lånade boken: Flow, ledarskap och arbetsglädje av Mihaly Csikszentmihaly och på samma avdelning i Åbo huvudbibliotek hittade jag även följande intressanta verk: Project Management Secrets (Matthew Batchelor) och Kulttuurituottajan kyydissä (Pekka Vartiainen).

Jag tror att jag nu till att börja med bläddrar lite igenom dessa samt dem jag tidigare föreslagit på forumet och förbereder mig till att ändra och tillägga litteratur längs med kursens lopp. Vi kommer att jobba tillsammans med Tiina Panula, så vi kombinerar och funderar tillsammans på litteraturbiten.

 

//Johanna

index

Tankar om föreläsningen den 30.03 2015

Under föreläsningen med Astrid Huopalainen diskuterades det brett om kreativitet och dess betydelse för ledarskap.Mestadels kändes det som vi skrapade på ytan av flera intressanta begrepp, som ledde till intressanta diskussioner om allt från Vem är kreativ? till hur ett kreativt ledarskap ser ut och vad det betyder.

Det talades även om negativt vs. positivt ledarskap, vilket jag anser aktuellt. Inte enbart inom kultur organisationer men även för andra organisationer. Jag tror på att de båda behövs med måtta. Både positivt motiverande men även det negativa krav som ibland ”pushar” arbetarna till att överskrida sina egna gränser och lära sig någonting nytt. Därför tror jag att Co -Leadership har blivit en allt mera uppskattad lednings strategy. När du har 2 personer som kompletterar varandras svagheter/ personligheter så plattar man ut hierarkin emellan arbetarna, man når därmed ett större samarbete.”the power of partnership” Riane rester 2002. På detta sätt kan arbetarna välja emellan den mera positiva personen eller den negativare av ledarna?

Artikeln ”complex and emotionally risky- A study of the dynamic challenges in an artistic profession and leadership in arts organisations, Grete Wisner” talar om att i kreativa organisationer existerar alltid en viss dualistisk ledarskap. Eftersom den artistiska och det administrativa delen är båda beroende av varandra men oftast ser saker från olika synvinklar. Denna strategy försöker inte hitta det perfekta sättet att leda utan snarare en dialog och informations utbyte sinsemellan.

Från mina personliga erfarenheter inom branschen som ny sirkus artist. Kan jag se co leadership som en fördel på många sätt, inom olika slags organisationer. Sirkus var från början för personer som inte passade in i samhället, IMG_0295eftersom de var annorlunda. De hade egenskaper som fick människor att ta avstånd. Men när alla dessa olikheter satts på scen så kompletterar det en helhet. Man finner ett samspel sinsemellan och olikheterna inom personer blir till styrkor.

Kurslitteratur

Jag hittade en bra mängd med intressant litteratur för denna kurs.

Alf Rehn (2011) och Anssi Tuulenmäki (2010) tangerar hur man kan vara kreativ i vilken organisation som helst . Hur skapa kreativa lösningar och tänka i andra banor än de andra. Jag tycker båda böckerna verkar nyttiga t.ex. i evenemangsproduktion och i  upplevelseekonomi. I båda branscherna strävar man ofta till att skapa något annorluna och således väcka åskådarnas/kundernas intresse.

The cultural leadership handbook: how to run a creative organization av Hewison & Holder (2011) berättar hur man leder leder kreativa organisationer. Ifall Rehns (2011) och Tuulenmäkis (2010)  böcker ger verktygen till att bli kreativ så berättar Hewison et al. (2011) hur detta ska ledas, dock med fokus på kultursektorn. Hewison et al. (2011) framhäver hur ledarskap kan befrämja kultur.

Sven Damm beskriver i sin bok Event management: how to apply best practices to small scale events (2011) teorier kring evenemangsindustrin, boken ger även praktiska råd hur evenemang borde ordnas. Jag kunde eventuellet reflektera kring mina egna erfarenheter av evenemangsproduktion och jämföra dessa med bokens (2011) teorier.

Utöver detta skulle jag vara intresserad av att lesa om upplevelseekonomi. Boken The experience economy : a new perspective av Albert Boswijk, Thomas Thijssen och Ed Peelen (2007) definierar och beskriver upplevelseekonomi. Det kunde vara nyttig att läsa, håller dock ögonen öppna på mer liknande böcker, tar även gärna emot förslag!

 

 

Kurslitteratur

Jag hittade ganska bra med litteratur om ledarskap som reflekterar om ledarskapet ur just ett kulturperspektiv. Jag kommer att fokusera på hur det är att leda en organisation som arbetar med kulturverksamhet (teater, musik, kulturevenemang) samtidigt som jag kommer att se hur det är att leda människor som har olika kulturella bakgrunder.

Avolio, Walumbwa och Weber (2009) poängterar just att det är allt mer viktigt att studera ledarskap ur ett krosskulturellt perspektiv eftersom organisationer blir allt mer globala. Avolio et.al (2009) fortsätter med att förklara att det finns variationer i definitionen av globalt ledarskap. Ett tillvägagångssätt menar att en ledare måste ha egen erfarenhet av att bo i många olika kulturer för att förbereda sig för ledarskapet. Medan en annan infallsvinkel fokuserar på vilka kompetenser ledaren måste besitta för att kunna leda effektivt och framgångsrikt.

Hudea (2014) definierar krosskulturellt ledarskap som:

  1. när ledaren tar i beaktande, accepterar och förstår andra personers (anställdas, partners, leverantörers, kunders) vanor, normer, värden och övertygelser oavsett deras kulturella bakgrund
  2. olikheter i ledarskapsstilar (som har olika historiska bakgrunder, kulturella skillnader, regionala skillnader o.s.v.)

Därutöver skall jag även fokusera till en viss del på hur det är att leda kultur och Ibbotson och Darsø (2008) poängterar problematiken när ledare skall leda kreativa artister i kulturella verksamheter, där artisterna själva har mer kunskap om ämnet än själva ledaren. Detta är säkert ett fenomen som uppstår ganska ofta kan jag tänka mig i just kulturella organisationer.

Det skall bli intressant att fördjupa mig mera i litteraturen och även börja koppla ihop teorin med vad min intervjuperson berättar om.

//Maria

images (1)

 

Källor:

Avolio, Bruce., Walumbwa, Fred. & Weber, Todd. (2009) Leadership: Current Theories, Reserach, and Future Directions. Annual Review of Psychology (60): 421-449

Hudea, Oana. (2014) Cross-cultural Leadership. Manager (19): 45-52

Ibbotson, Piers. & Darsø, Lotte. (2008) Directing Creativity: The Art and Craft of Creative Leadership. Journal of Management & Organization (14): 548-559

Kurslitteratur

Mitt projektarbete kommer troligtvis att handla om projektledarens/kulturledarens roll i ett kulturevenemang och för att kunna börja mitt arbete behöver jag först relevant kurslitteratur som passar just för det tema som jag har valt. Jag har hittills hittat två e-böcker som jag tror att jag kan använda i teoridelen av mitt projektarbete: Cultural Leadership Handbook (2011) av John Holden och Psychology of Human Leadership: How To Develop Charisma and Authority (2014) av Michael Paschen och Erich Dihsmaier. Utöver dessa behöver jag ännu hitta intressanta vetenskapliga artiklar, men jag tycker att dessa böcker utgör en bra grund.

Cultural leadership handbook (2011) är alltså en handbok om kulturledarskap  och en handbok för olika kulturledare. De olika teman som boken behandlar är t.ex. ledarskap, organisationsvärderingar, kultur, kreativitet och resurser. Psychology of Human Leadership: How To Develop Charisma and Authority (2014) handlar om ledarskap och tar de olika psykologiska aspekterna i beaktande.

// Laura

 

Presentation

Anna heter jag, är 20 år och studera nordisk etnologi på första året. Förutom etnologi har jag kulturledning som biämne.

Jag har länge velat jobba som kulturproducent och valde därför också att ta det här som biämne. Det mesta inom kultur intresserar, ändå mest dans och teater och mångkulturalitet. Fungerar just nu som vice ordförande vid Nyländska nationen här i Åbo och till mina arbetsuppgifter hör bland annat att organisera sommarträffen och abi mässan. Dessa kräver en hel del planerande men tror absolut att det jag lärt mig under kulturlednings kurser hjälper mig i det jobbet också.

Under sommaren kommer jag förhoppningvis få vara med i processen och organiserandet av en festival samt en sommarteater och ser mycket fram emot dessa uppgifter. Riktigt roligt att få lära sig kulturledning även i praktiken.

Hoppas på en givande kurs och ser fram emot att lära mig en hel del nytt!