Nu är vi i vår grupp äntligen klara med projektarbetet. Samarbetet har funkat väldigt bra, även om vi för det mesta har haft kontakt via Facebook. Eftersom vi var tre i vår grupp fokuserade vi på lite olika saker inom ämnet ledarskap och Råa live. Detta gjorde att det fungerade bra att arbeta självständigt. Själv bidrog jag med att ta reda på hur ledarskapet fungerar i en liten grupp, i det här fallet ett band som uppträtt på Råa live flera år i rad. Jag intervjuade några medlemmar i bandet för att få veta bland annat hur gruppdynamiken fungerar, ifall de har utsett en person till ledare i bandet och hur de förbereder sig inför Råa live. Eftersom jag själv spelar i band och har uppträtt på Råa live var detta en mycket intressant intervju.

För övrigt har projektarbetet gått relativt bra, även om jag hade lite svårt att hitta litteratur som passade mitt ämne. Men att själv kunna välja ett ämne som var intressant gjorde det roligare att arbeta.

// Sofie

I avhandlingen Att snacka musik! En studie inom ensemble- och improvisationsspelmed fokus på musikalisk kommunikation skriver Eriksson och Pärlerstrand (2013) bland annat om ensemblespel och vad som är viktigt för att kommunikationen ska fungera i en grupp som spelar tillsammans. Eriksson och Pärlerstrand definierar begreppet ensemble som en samverkande grupp. Det är alltså en grupp som fungerar tillsammans, exempelvis spelar musik. Författarna menar att en av de viktigaste faktorerna är att lyssna på varandra. Det gäller att aktivt kunna lyssna på musikens tonhöjd, dynamik, rytm och samtidigt förstå hur musiken är uppbyggd. Genom att aktivt ta del av detta utvecklar man sin egen kreativa process och främjar gruppens kommunikation. När man spelar tillsammans i en ensemble är empati jämlikhet avgörande för att upprätthålla en bra stämning i gruppen. Alla medlemmar ska känna sig delaktiga i olika beslut. Om det inte fungerar kan gruppens dynamik påverkas negativt vilket kan splittra gruppen (Eriksson och Pärlerstrand, 2013, s.5).

En av frågorna i min intervju var: På vilket sätt påverkar musiken gruppens dynamik? Svaret jag fick på denna fråga går tydligt att koppla ihop med Eriksson och Pärlerstrands tankar. Ena informanten lyfte fram vilken positiv verkan musiken har för gruppdynamiken. I ett band där alla instrument är lika viktiga bör medlemmarna kunna lyssna och samarbeta med varandra till 100% för att gruppen ska fungera.

// Sofie

Projektet löper vidare och nu har jag intervjuat två personer från ett band som har uppträtt på RÅA-live tre gånger. I min intervju ville jag främst ta reda på hur gruppdynamiken och ledningen fungerar i ett band på fem personer. I en så liten grupp där personerna dessutom är bra vänner antog jag att det inte direkt hade utsett någon i gruppen till ledare. Det visade sig att bandet inte hade en person de utsett till diktatorisk ledare, som de kallade det. Dock har personerna i bandet olika roller, vilket också betyder att ledarskapsrollen varierar cirkulerar i bandet beroende på olika situationer. De menade i alla fall att alla ansvarsområden är lika viktiga och att alla personer har någon form av ledarroll i sig som utrycker sig på olika sätt. Jag frågade också bland annat om deras gruppdynamik och hur musiken påverkar medlemmarna samt hela gruppen. Slutligen ville jag veta hur de förbereder sig inför ett evenemang som RÅA-live och om gruppen fungerar annorlunda i en sådan process. Följande steg blir att sammanställa intervjusvaren samt koppla ihop det med litteraturen jag har läst.

// Sofie

I boken The Singing Leanderthals skriver Steven Mithen (2005) om musicerande i grupper. Det finns väldigt många olika typer av grupper som musicerar tillsammans. Dessa grupper kan exempelvis vara körer, orkestrar eller band. De olika grupperna musicerar tillsammans av olika orsaker. Trots det är musikutövandet en aktivitet som delas med personer med ett gemensamt intresse. Enligt Mitchen (2005) musicerar människor för att det är roligt och får en att må bra. Dessutom bidrar det även till vänskap och starka sociala band. För mig som spelar i ett band är detta självklart. Varför spela i ett band om man inte tycker att det är roligt? Det gäller för övrigt förmodligen alla fritidsintressen. Dock fick detta mig att fundera på hur musiken påverkar personerna i bandet, och framför allt hur det påverkar gruppdynamiken. Därför tog jag reda på mera om detta i min intervju.

Leif Johansson skriver i boken Ensembleledning – ledarskap i minde musikgrupper (2005) om faktorer som påverkar hur en ensemble (musikgrupp) fungerar. En mycket viktig faktor är kommunikation. Kommunikationen människor emellan kan sedan delas in i instrumentell- och socioemotionell kommunikation. För musiker är instrumentell kommunikation den del som handlar om den musikaliska terminologin i ensemblen. Socioemotionell kommunikation handlar i sin tur om medlemmarnas relationer, hur de utbyter känslor samt upplever varandra. När det gäller kommunikationen tror jag att gruppens storlek påverkar i allra högsta grad. Därför frågade jag i min intervju på vilket sätt storleken på bandet påverkar gruppdynamiken.

// Sofie

I boken Workshops och arbetsmöten: Verktygslåda för meningsfulla möten skriver Forsberg (2012) om gruppdynamik. Med begreppet gruppdynamik menas den energi som uppstår i en grupp, det vill säga relationen mellan personerna och den samverkan som uppstår i relationerna. Det här gäller alla grupper. Det kan handla om ett arbetsmöte i en organisation, men det kan lika gärna handla om en musikgrupp. I en grupp är det mycket viktigt att värdesätta varandras olikheter och kunna kompensera varandras olikheter. Ju större olikheter som finns inom gruppen, desto större blir dynamiken. Det är en stor utmaning för ledaren i gruppen att hantera olikheterna på rätt sätt för att skapa framgång för gruppen.

Dynamiken påverkar gruppens utveckling och mognad. Individerna i gruppen har som tendens att uppvisa olika beteenden i olika faser, så utvecklingen är alltså beroende av hur länge det tar för gruppen att ta sig igenom de olika faserna. För att kunna samverka på bästa sätt är det bra att ledaren känner till dessa faser för att kunna kontrollera vad som händer i gruppen. FIROs (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation) teori A Three-Dimensional Theory of Interpersonal Behaviour påvisar en grupps utveckling i tre faser; tillhörighetsfasen, inflytande fasen samt samhörighetsfasen. I tillhörighetsfasen försöker varje individ bli sedd och accepterad av de andra medlemmarna. I följande fas, inflytandefasen, funderar gruppmedlemmarna hur de ska samarbeta samt hur rollfördelningen ser ut. I sista fasen, samhörighetsfasen, reflekterar gruppen hur de tillsammans kan utvecklas.

Efter att jag har läst om gruppdynamik har jag nu en klarare bild av hur mina intervjufrågor till projektet kommer att se ut.

// Sofie

Projektarbetet om RÅA-live börjar äntligen komma igång. I början av veckan hade vi träff med gruppen och diskuterade hur vi ska lägga upp arbetet samt vilka olika områden var och en kommer att fokusera på. Eftersom vi är tre i gruppen skriver vi om RÅA-live och ledarskap från tre olika synvinklar. För det första skriver vi om hur det är att leda hela RÅA-live samt alla band som är med, och för det andra hur ledarskapet fungerar i ett band, speciellt vid förberedelserna för ett evenemang som RÅA-live. Slutligen tar vi upp evenemangets utveckling och hur det har förändrats med tiden.

Själv kommer jag att fokusera på hur ledarskapet fungerar i ett band. Jag vill således ta reda på hur ledarskap fungerar i en liten grupp. Finns det en utsedd ledare eller har någon i gruppen omedvetet tagit åt sig denna roll? För att få reda på detta kommer jag att intervjua ett band som spelade på RÅA-live. Jag vill även ta reda på hur förberedelserna ser ut inför RÅA-live och ifall gruppen fungerar på något annat sätt i den situationen.

// Sofie

Som Andreas skrev i ett tidigare inlägg kommer han, jag och Lisa att arbeta tillsammans med projektarbetet. Vi kommer alltså att undersöka hur Rockföreningen ordnar samt genomför evenemanget Råa-live. Råa-live är ett två dagars evenemang där olika band uppträder som välkända artister, det handlar alltså om en tribute show. På scen syns allt från heavy metal band till popartister.

Vi inleder projektet med att läsa oss in på ämnet kultur och ledarskap. På vår följande träff kommer vi att diskutera vad vi har läst för att sedan precisera och dela upp vilka områden vi ska fokusera på i arbetet.

För tillfället läser jag boken Event Management: How to Apply Best Practices to Small Scale Events (2011) av Sven Damm. I boken identifieras och rekommenderas olika styrmodeller som projektledare kan ha till nytta för småskaliga evenemang. Detta tänker jag att vi kunde ha till stor nytta av eftersom vi vill undersöka hur en liten festival organiseras.

// Sofie

Jag hittade en hel del litteratur som verkade intressant. Bland annat boken Event management: how to apply best practices to small scale events (2012) av Sven Damm och artikeln Cultural Leadership: Mobilizing Culture from Affordances to Dwelling (2010) av Ian Sutherland tror jag att jag kan ha nytta av i denna kurs. Dessutom hittade jag även böckerna Kulturekonomi: Konsten att fånga osynliga värden (2007) av Binnaz Ayata samt Kulturell ekonomi: Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället (2007) av Lars Aronsson som möjligtvis kunde vara till nytta för det kommande projektet.

Jag tog också en titt på doktorsavhandlingarna som Eerika tipsade om och tyckte Engaging Resources For Cultural Events (2008) av Marjana Johansson verkade intressant, speciellt kapitel 3: Cultural Production and Event Aesthetics.

Följade steg blir att låna de nämnda böckena samt läsa det elektroniska materialet och se ifall jag har användning av dem.

// Sofie

Måndagen den 30.3.2015 gästföreläste Astrid Huopalainen för oss om ledarskap i en kulturell kontext. Föreläsningen väckte mycket diskussioner om ledarskap som begrepp och vad som hör till den kreativa industrin, samt vad kultur och konst egentligen är.

Vi började med att diskutera ledarskap ur två perspektiv; det traditionella perspektivet samt det nytänkande relationella perspektivet. Det traditionella perspektivet fokuserar på individen och den högsta ledningen. Enligt detta perspektiv ”föds” en person till en ledare. Det relationella perspektivet sätter sig mot det traditionella perspektivet och fokuserar istället på hela organisationen. Ledarskap anses vara ett mångfacetterat och relationellt fenomen som inte är koncentrerat till endast en del av organisationen. De vardagliga händelserna som vad som sker i organisationer och hur kommunicerar folk är viktiga för detta perspektiv.

För att anknyta ledarskap till kultur diskuterade vi vad som menas med kreativa ekonomin och kulturorganisationer och hur arbetet organiseras och leds i sådana organisationer. Det konstaterades att mycket arbete inom den kreativa sektorn handlar om att förverkliga sig själv. Därför finns det ett stort behov av att kunna leda sig själv. I många fall kan det till och med vara svårt att hålla arbete och fritid isär. Jag tror definitivt att detta är fallet för väldigt många personer som jobbar med kreativt arbete. Är du exempelvis en konstnär eller musikartist är arbetsdagen sällan 9-17. Dock skulle jag inte påstå att det går att dra alla över samma kam. Jag tror att det är väldigt svårt att definiera hur arbetet organiseras i just kulturorganisationer. Jag anser att begrepp som kultur och kreativ industri är så breda att man först är tvungen att precisera och begränsa begreppen innan man kan definiera hur ledarskap fungerar inom ett område.

// Sofie

Hej!

Jag heter Sofie Gammals och studerar musikvetenskap för fjärde året. Jag har nyligen skrivit min kandidatavhandling och har nu inlett mina magisterstudier. På hösten läste jag grundkursen i organisation och ledning och blev väldigt intresserad av ämnet. Därför är min plan nu att läsa organisation och ledning som litet biämne. Eftersom jag är intresserad av kulturbranschen, framför allt musikbranschen, tyckte jag att denna kurs lät mycket intressant. Endel erfarenhet inom organisation och ledning har jag fått genom en projektkurs, evenemangsplanering inom vår ämnesförening samt organisering och planering av spelningar med band jag spelar i. I projektarbetet vi kommer att göra skulle jag vara intresserad av att fokusera på hur ett kulturevenemang ordnas och hur ledningen fungerar. Troligtvis kommer jag att inrikta mig på ett musikevenemang, exempelvis någon festival.

Jag förväntar mig att under denna kurs lära mig mera om ledarskap i olika kulturorganisationer. Jag hoppas att efter avslutad kurs ha en bredare inblick i hur ledarskap fungerar i praktiken i kulturorganisationer. Jag skulle i framtiden gärna arbeta med evenemangsplanering. Jag ser fram emot en intressant kurs och hoppas att jag lär mig mycket nytt som jag förhoppningsvis kan ha nytta av i framtiden.

// Sofie