I vårt slutprojekt har vi valt att behandla restaurang branschen med scenkonst dvs. Dinner & Show koncept. Vårt mål är att förstå hur dessa koncept fungerar i praktiken.  Vi valde en i Finland (Kaksi Kanaa) samt en i Sverige (Wallmanns).

Dessa anser vi vara bra val för att närmare förstå upplevelse ekonomin i en kontext där man erbjuder kunder flera upplevelser samtidigt: smak, estetik samt minnen!

Jag kommer att behandla i detta sista blogg inlägg närmare Wallmanns aktiviteter. Därefter göra en kort sammanfattning på likheter samt olikheter på basen av våra intervjuer samt läst litteratur. Och försöka hitta en bredare förståelse för vilka de nyckel bygg stenar som behövs för en lyckad verksamhet inom” dinner show ” koncept.

Olikheter

LEDARSKAP – På basen av våra båda intervjuer märker man att svaren från Wallmanns sida är mera formella. Vilket tyder på att det är en mycket större verksamhet med flera aktörer, medan Kaksi Kanas svar är mera personliga och har en mera entreprenör driven kraft bakom sig.

KULTUR – Som större företag har Wallmanns etablerat sin verksamhet i andra nordiska länder och har därmed nått mycket bredare kund grupp från olika kulturer. Därmed större behov att beakta kulturskillnader en Kaksi kanaa.

MARKNADSFÖRING- Inom Wallmanns använder de sig av olika professionella marknadsföring kanaler. Marknadsföringen sköts med skild avdelning som planerar specifika strategier för deras olika kundgrupper. De har även skapat ett nätverk utöver kundgruppen privatpersoner, de har alltså verksamhet specifikt för business 2 business. Kaksi Kanaa har inte behov eller resurser för större marknadsföringsstrategi därför har den sociala median samt ”word of mouth” kritisk betydelse för deras synlighet.

BRAND- Wallmanns shower är varierande men har blivit kända för att erbjuda en lätt och rolig stund med kollegor eller vänner sinsemellan. De har byggt upp ett starkt brand kring sin artistiska verksamhet. De som går till Wallmanns har en redan existerande förväntning om vad de kommer och uppleva, deras dragplåster kan enkelt sägas vara deras scenkonst samt globala upplevelse. Kaksi Kanaa är mera driven som en kväll med mat och show medan själva scenkonsten sidan är mindre förväntat och är ett plus till själva middagen, men ensam inte själva dragplåstret.

Skillnaderna för Kaksi Kanaa samt Wallmanns ligger främst i verksamhetens storlek. Därmed mindre intressant att nämna olikheterna än likheterna. För att förstå vad som är en fungerande verksamhet inom koncept som Dinner & Show, är det viktigt att förstå vilka gemensamma verksamhets drag som spelar roll i bådas verksamhet. Oberoende verksamhetens storlek.

LIKHETER

1. Deras verksamhet säljer upplevelser för alla fem sinnen. Därmed är deras målgrupp varierande, men också alla individer inom samma målgrupp kan ha olika preferenser. För att tillfredsställa sina kunder måste de erbjuda varierande upplevelser som påverkar individen med positiva minnen. De måste tänka på att det estetiska, smaken, aktiviteterna (passiva och aktiva) samt emotionella upplevelserna. Dessa kompletterar varandra och måste kontinuerligt utvecklas inom deras Brand Image.

2. Deras Brand Image väldigt viktigt att bygga upp med tanke på långsiktig planering. Brand har olika dimensioner och ett fungerande brand är en av den viktigaste marknadsföring kanalen för all verksamhet (Journal of Services Marketing. 21/4, 231-240).

3. Eftersom Dinner & Show koncept är fråga om artistisk verksamhet som byggs upp periodvis (inte som festivaler som organiseras en gång per år) är det viktigt att beakta trender samt att inte fastna för mycket kring sitt Brand Image, annars utvecklas inte deras erbjudna upplevelserna. Variation inom show repertoaren viktigt liksom att kontinuerligt komma med nya innovativa idéer inom verksamhetens brand Image. Slutsats. Hur använda de sociala trenderna i sin verksamhet istället för bara följa den?

4. Arbetarna inom verksamheten behöver vara passionerade för jobbet och benägenhet för mångsidig arbetskapacitet. Även en stresstolerans samt tolerans för ombytande jobbmiljö viktigt. I jobb var plan A kan hoppa till plan B samma utan förvarning, och måste åtgärdas med samarbete kollegor sinsemellan.

5. Ledarskapet torde ha en både artistisk samt finansiell kapacitet, därmed kan man tänka duell ledarskaps strategi idealt.

KÄLLOR:

Pine, Joseph., Gilmore., James (1999) The Experience Economy. Harvard Business School Press Boston, Massachusetts

www.wallmanns.se

Brand Image dimensions: Lindroos, Nyman, Lindroos (2005) ref. D. Aaker Brand Leadership),
Kirkas Brandi. Miten suomalainen tuote erottuu, lisää arvoaan ja perustelee
hintansa. WSOY: Helsinki

Hej! Eftersom vi ännu väntar på svar från Wallmanns så har jag koncentrerat mig på att studera närmare en av mina favorit kurslitteratur val, Goods & services are no longer enough(B.Joseph Pine 11 James H.gilmore #)

Generellt sätt så skriver den om hur man ”stage :ar ” en ide och inte bara kommer med idéer utan någon slags dramaturgisk konklussion. Idéer finns det alltid det är hur du presenterar och medverkar kunderna runtom dessa som är det svåra. För det behövs kreativitet, unikhet och mod.

Efter att läst stor del av litteraturen finner jag många arbetsredskap både för framtiden samt i nuvarande jobb som experience marketing assistant på Fazer i Vanda. Här kommer några punkter som jag tänker beakta i vårt slut projekt.

Om vi börjar från grunden så har vi klart uppdelning av hur vi säljer en produkt och även om vi säljer samma produkt vad är det vi egentligen säljer?

Ex  kaffe bönor. Vi kan sälja dessa i påsar i butiken men om de säls i new york på ett fint lyx hotell kanske du gärna betalar 7 gånger mera eftersom u betalar för upplevelsen.

Att underhålla kunder är en sorts försäljning av upplevelse men enligt Joseph pine måste vi engagera kunderna få dem att känna något på tt sätt att de minns(dvs oftast ett personligt sätt). Det räcker inte att ha en bra produkt framme om de inte når kunderna på ett oförglömligt vis.(s.3#)

En lyckad upplevelse är dessutom inte endast att på ett emotionellt sätt röra kunderna utan enligt boken finns det 4 motpoler som skall uppnå balans.Ett recept för en lyckad upplevelse skall nå kunderna på ett estetiskt , emotionellt, interaktivt, minnesvärt samt intellektuellt vis.han kallar det för att (To engage the 5 senses,s.59).

Han talar också om att för många jobbare beter sig annorlunda på jobbet än hemma, han anser att för att en upplevelse skall lyckas måste den vara äkta dvs, finnas en passion och samhörighet. Både emellan kunderna och arbetarna samt arbetarna sinsemellan(s.112-113).

Inom upplevelse ekonomi är det viktigt att komma ihåg att kunderna är produkten. Pine talar om att våra personliga upplevelser är vårt baggage och fårar kontinuerligt våra värderingar och vem vi är. Därför söker kunderna kontinuerligt någonting nytt, för att lära sig och utvecklas, bli inspirerad och överraskad.(s.160-167).

Det finns andra intressanta aspekter som jag kommer med i nästa inlägg!

”Ever since Aristotle we have acknowledged the transformational power of theatre ”

I vårt slutprojekt med Matti har vi  valt att studera om hur en organisation som Wallmans lyckas inom ”Entertainment economy”. En bransch baserad på försäljning av mång fasetterade upplevelser. Vi vill få en inblick i branschen (Wallmans) samt analysera denna ur en Upplevelse ekonomisk sida samt kultur ledarskaps sida. Vad beaktar denna business i sin verksamhet? Hur ser deras verksamhet ut och vad är deras styrkor som gör att de idag är en av Scandinavians ledande namn inom underhållningsindustrin. Vi tar även ställning till frågan kring varför ett liknade koncept inte existerar I Finland, och om det skulle kunna finnas marknad för ett sådant.

WALLMANS

Projektet Wallmans

Wallman Grundades år 1956 av Hasse Wallman. Wallmans var först i Sverige med Dinnershows, den framgångsrika kombinationen god mat och glittrande show. Sedan dess har deras verksamhet vuxit till en av Scandinvaviens största upplevelse erbjudande bolag. Idag hör de till 2E Group. De har fast verksamhet I Stockholm, Köpenhamn, Sälen och Oslo samt ett turnerande show koncept.

Inom affärsområde Live Entertainment producerar 2E Group teater, musikal, show och konsert, förmedlar artistbokningar och skapar specialbeställd underhållning. En annan del av verksamheten är Dinnershow, som 2E Group erbjuder på fyra av tio egna arenor. Till dessa ingår bl.a. Wallmanns samt Hamburger Börs som vi har valt att närmare studera inför vårt slut project. För att få svar på våra frågor så har vi skickat ett frågeformulär till deras styrelse, och väntar för tillfället på svar.

På Wallmans Hem sida star det med stort;

“Du kan förvänta dig det oväntade och en sak är säker, vi vill överraska, underhålla och överträffa dina förväntningar på ditt besök hos oss!”

De lovar underhållning på flera nivåer och möter en varierande målgrupp (ålder, sociala kulturella skillnader, smakpreferenser, familjer etc). Det är även intressant eftersom de säljer inte bara en huvudprodukt;

“Maten är minst lika viktig som showen!”

“Välkommen till en sprudlande kväll för alla sinnen!

Vi valde Wallmans eftersom vi anser att det är ett brett koncept med en komplicerad marknadsföring samt Kultur ledarskaps strategy. Största frågan ligger i hur de kommunicerar samt planerar sinsemellan de olika upplevelserna.Hur de håller en kontinuerlig ekonomisk samt artistisk balans.

Vi är båda ivriga om att få sätta oss in och försöka förstå hur deras verksamhet fungerar i praktiken.

Källa: www.wallmans.se

Corinne Linder

Jag och Matti träffades på veckoslutet och fastställde vårt projekt som tangerar kring upplevelse ekonomi. Vi kommer att fokusera på koncept inom entertaiment industry, samt frågeställningen kring hur man leder ett koncept med mångsidiga upplevelser i ett . Mera information kommer vi med senare. Då vi har varit i kontakt med den organisation vi baserar undersökningen kring.

Vi har hittat intressant material både via nätet samt biblioteket. Jag har läst om upplevelse ekonomi från både artiklar men särskilt koncentrerat mig på boken skriven av B.Joseph Pine 2 James H. Gilmore, The experience economy. Han skriver boken och hur man bygger upp ett fungerande upplevelse kring sitt företag som har tema med teater verksamhet. ”Work is theatre, Every business a stage.” Han tar upp många intressanta insikter samt    nyckel element för upplevelse ekonomers verksamhet. Dessa kommer att hjälpa oss med analysen om vad som är ett fungerande upplevelse koncept, och kanske en insikt hur även kulturella skillnader påverkar detta samt hur man skall se på upplevelser inom finsk verksamhet.

Några intressanta punkter som är viktiga inom upplevelse ekonomin enligt boken.

Industrialiseringen är över och en sorts upplevelse ekonomi är ett måste mer en ett val i dagens ekonomi.

För att en upplevelse skall fungera optimalt skall man fokusera på balansen samt stärka dessa element: Entertaiment, Educational, Estethic och Escapist( Figure 2-1, the experience realms sida 30). Man frågeställare sig även mycket till hur man får kunderna att känna en personlig upplevelse kring produkten hur man kan nå identitet hos kunden utan att ”sälja”.

De räcker inte mera att de köper produkten minnet av upplevelsen är även viktigt.  Bra att minnas att denna upplevelse aldrig kommer att vara samma för 2 människor. Det handlar inte om att  roa kunderna utan få dem att aktivt delta i upplevelsen. På detta sätt kan man nå känslor och personliga intryck.

Jag tycker detta är intressant för om du tittar på artister som är kända gör dom sin egen grej utan samtycke från sin omgivning. De söker inte att sälja sina verk utan de gör de för sig själva. Detta gör att deras verk stannar personliga samt ärliga. Vilket ur min personliga synpunkt är de 2 starkaste komponentarna för en lyckad business.

Jag såg en intervju om Cirko festivalen som nu är på gån i Helsingfors) Nordens största ny cirkus festival som organiseras varje år trots finansiella svårigheter. För tillfället är WHS Finlands pionjär ny cirkus grupp. I intervjun tala Kalle nio (trollkonstnär och visuell artist) om hur underligt det är att de är en finsk grupp men eftersom det inte finns jobb eller publik för ny -scenkonst inom Finland och Skandinavien spelar de deras show 90 % i andra länder(särskilt Frankrike). Medan det finns både för teater samt klassisk musik stora satsningar samt vetskap.

Mitt mål är att skapa mera vetskap samt uppskattning för ny cirkus som en konst form och ändra den stereotypiska bilden vad cirkus har i Skandinavien.Min fråga är, är den finska publiken för blyg för nya konst former?

Jag råkade komma över en intressant artikel när jag sökte om information om estetisk samt känslomässiga upplevelser. Det är en intressant artikel som tangerar ämnet vad Alexander skrev in i bloggen den 8 maj (konst och kultur hur inverkar det på arbetsplatsen?)

Artikeln tar frågeställning hur man skapar en kreativ miljö för ett område eller stad. Och hur ett välplanerat urbant område kan leda till kreativitet samt ekonomisk tillväxt.(How to create a creative city? the viewpoints of Richard Florida and jane Jacobs)

Richard Florida har bl.a. skrivit en bok 2002(rise of creative Class). Han har stark akademisk bakgrund och uppskattad undersökare inom urban ekonomi, medan Jane Jacobs är ursprungligen journalist utan specifik akademisk bakgrund men en världserfaren persons som brinner för städers kreativitet. Hon har skrivit flera artiklar inom detta ämne.

De anser att vi går allt mera emot en kreativ ekonomi och därmed borde den urbanska miljön i städer även stöda detta. Jane tar bl.a uppe hur viktigt det ä att skapa ett område för olika människor, för att få olika människor att hitta till samma område för att utbyta information samt skapa. Hon nämner även hur viktigt det är med att ha artistiska områden i städer eftersom de skapar populära områden som blir trendiga områden, vilket skapar ekonomisk tillväxt.

Jag tycker det stämmer, men det är ett väldigt paradoxalt förslag eftersom artister oftast flyttar ut från de dyra områden till fattigare områden. Där det är billigt att bo och skapa. Eftersom kreativitet drar till trender så drar det ve rika människor vilket med ekonomisk syfte drar upp priserna vilket betyder att artisterna inte har råd att bo på dessa områden och flyttar bort.

Jag kom och tänka på svårigheterna som personligen har varit främst framstående inom de teater projekt jobb jag har jobbat för. Kom och tänka på att hur kan man ”leda”personer som anser att dom vet bäst (säkert även gör det) inom deras område. Artister får inte känna att de inte kan komma med idéer samma gäller med enormt smarta personer. De kanske inte vill bli ledda men samtidigt vill de inte leda. De vill helt enkelt göra det de är bäst på, känna att det påverkar projektet. Tillfredsställelse av jobbet är inte endast lönen utan om de kan fullfölja sig själv inom vad de gör.

Artikeln Leading ”clever people by Rob Goffee and Gareth Jones” behandlar detta ämne. De poängterar att för att få till stånd en kreativ och innovativt arbetsmiljö krävs det att ledaren skall skapa en miljö var ”clever people” har plats för utbyte samt själv upplevelse.

Nyckel frågeställningar med artikeln är: hur leda personer som inte vill bli ledda eller är smartare än du? samt hur viktigt det är att ha smarta samt kreativa personer inom företag.

Artikeln poängterar bl.a. hur viktigt det är att inom en organisation skapa en attraktiv arbetsmiljö med ett bra rykte, som både skapar frihet men även intressanta utmaningar för arbetarna. För att kunna skapa en sådan kreativ samt innovativ miljö måste man förstå typiska drag hos samt smarta samt artistiska personer. Som att de behöver frihet för att prestera, inte bureaukratisk system(mera horisontellt), dom bryr sig sällan om pengar före vad de får ut av projektet, de vill känna sig uppskattade och betydelsefulla för  företaget/projektet. I stort sätt för att leda dessa starka personligheter behöver de respekt samt plats, som ledare behöver du inte vara bättre men du behöver vara uppskattad som ledare.

Som undersökningsmetod i artikeln användes det främst intervjuer (över 100 st) samt case studies.

Jag anser personligen att det är mycket saker som stämmer överens men även mycket som än en gång generaliseras. Detta handlar om personlighets drag hos människor. Någonting som man inte kan kliniskt bevisas eller helt enkelt studeras, dessa är alltid spekulationer. Jag anser att i slutändan så är bra ledare sympatiska samt socialt fiffiga människor de har en medfödd karisma. De är personer som är genuint intresserade av olika människor. Detta kan inte sättas i teori böcker och läras ut utan är en medfödd egenskap. Jag tror att bra ledare i egentligen inte tycker om makten att leda.

Under föreläsningen med Astrid Huopalainen diskuterades det brett om kreativitet och dess betydelse för ledarskap.Mestadels kändes det som vi skrapade på ytan av flera intressanta begrepp, som ledde till intressanta diskussioner om allt från Vem är kreativ? till hur ett kreativt ledarskap ser ut och vad det betyder.

Det talades även om negativt vs. positivt ledarskap, vilket jag anser aktuellt. Inte enbart inom kultur organisationer men även för andra organisationer. Jag tror på att de båda behövs med måtta. Både positivt motiverande men även det negativa krav som ibland ”pushar” arbetarna till att överskrida sina egna gränser och lära sig någonting nytt. Därför tror jag att Co -Leadership har blivit en allt mera uppskattad lednings strategy. När du har 2 personer som kompletterar varandras svagheter/ personligheter så plattar man ut hierarkin emellan arbetarna, man når därmed ett större samarbete.”the power of partnership” Riane rester 2002. På detta sätt kan arbetarna välja emellan den mera positiva personen eller den negativare av ledarna?

Artikeln ”complex and emotionally risky- A study of the dynamic challenges in an artistic profession and leadership in arts organisations, Grete Wisner” talar om att i kreativa organisationer existerar alltid en viss dualistisk ledarskap. Eftersom den artistiska och det administrativa delen är båda beroende av varandra men oftast ser saker från olika synvinklar. Denna strategy försöker inte hitta det perfekta sättet att leda utan snarare en dialog och informations utbyte sinsemellan.

Från mina personliga erfarenheter inom branschen som ny sirkus artist. Kan jag se co leadership som en fördel på många sätt, inom olika slags organisationer. Sirkus var från början för personer som inte passade in i samhället, eftersom de var annorlunda. De hade egenskaper som fick människor att ta avstånd. Men när alla dessa olikheter satts på scen så kompletterar det en helhet. Man finner ett samspel sinsemellan och olikheterna inom personer blir till styrkor.