Måndagen den 30.3.2015 gästföreläste Astrid Huopalainen för oss om ledarskap i en kulturell kontext. Föreläsningen väckte mycket diskussioner om ledarskap som begrepp och vad som hör till den kreativa industrin, samt vad kultur och konst egentligen är.

Vi började med att diskutera ledarskap ur två perspektiv; det traditionella perspektivet samt det nytänkande relationella perspektivet. Det traditionella perspektivet fokuserar på individen och den högsta ledningen. Enligt detta perspektiv ”föds” en person till en ledare. Det relationella perspektivet sätter sig mot det traditionella perspektivet och fokuserar istället på hela organisationen. Ledarskap anses vara ett mångfacetterat och relationellt fenomen som inte är koncentrerat till endast en del av organisationen. De vardagliga händelserna som vad som sker i organisationer och hur kommunicerar folk är viktiga för detta perspektiv.

För att anknyta ledarskap till kultur diskuterade vi vad som menas med kreativa ekonomin och kulturorganisationer och hur arbetet organiseras och leds i sådana organisationer. Det konstaterades att mycket arbete inom den kreativa sektorn handlar om att förverkliga sig själv. Därför finns det ett stort behov av att kunna leda sig själv. I många fall kan det till och med vara svårt att hålla arbete och fritid isär. Jag tror definitivt att detta är fallet för väldigt många personer som jobbar med kreativt arbete. Är du exempelvis en konstnär eller musikartist är arbetsdagen sällan 9-17. Dock skulle jag inte påstå att det går att dra alla över samma kam. Jag tror att det är väldigt svårt att definiera hur arbetet organiseras i just kulturorganisationer. Jag anser att begrepp som kultur och kreativ industri är så breda att man först är tvungen att precisera och begränsa begreppen innan man kan definiera hur ledarskap fungerar inom ett område.

// Sofie