månadsarkiv: september 2015

Sista inlägget om vårt slutprojekt med Matti

I vårt slutprojekt har vi valt att behandla restaurang branschen med scenkonst dvs. Dinner & Show koncept. Vårt mål är att förstå hur dessa koncept fungerar i praktiken.  Vi valde en i Finland (Kaksi Kanaa) samt en i Sverige (Wallmanns).

Dessa anser vi vara bra val för att närmare förstå upplevelse ekonomin i en kontext där man erbjuder kunder flera upplevelser samtidigt: smak, estetik samt minnen!

Jag kommer att behandla i detta sista blogg inlägg närmare Wallmanns aktiviteter. Därefter göra en kort sammanfattning på likheter samt olikheter på basen av våra intervjuer samt läst litteratur. Och försöka hitta en bredare förståelse för vilka de nyckel bygg stenar som behövs för en lyckad verksamhet inom” dinner show ” koncept.

 

Olikheter

 

LEDARSKAP – På basen av våra båda intervjuer märker man att svaren från Wallmanns sida är mera formella. Vilket tyder på att det är en mycket större verksamhet med flera aktörer, medan Kaksi Kanas svar är mera personliga och har en mera entreprenör driven kraft bakom sig.

KULTUR – Som större företag har Wallmanns etablerat sin verksamhet i andra nordiska länder och har därmed nått mycket bredare kund grupp från olika kulturer. Därmed större behov att beakta kulturskillnader en Kaksi kanaa.

MARKNADSFÖRING- Inom Wallmanns använder de sig av olika professionella marknadsföring kanaler. Marknadsföringen sköts med skild avdelning som planerar specifika strategier för deras olika kundgrupper. De har även skapat ett nätverk utöver kundgruppen privatpersoner, de har alltså verksamhet specifikt för business 2 business. Kaksi Kanaa har inte behov eller resurser för större marknadsföringsstrategi därför har den sociala median samt ”word of mouth” kritisk betydelse för deras synlighet.

 

BRAND- Wallmanns shower är varierande men har blivit kända för att erbjuda en lätt och rolig stund med kollegor eller vänner sinsemellan. De har byggt upp ett starkt brand kring sin artistiska verksamhet. De som går till Wallmanns har en redan existerande förväntning om vad de kommer och uppleva, deras dragplåster kan enkelt sägas vara deras scenkonst samt globala upplevelse. Kaksi Kanaa är mera driven som en kväll med mat och show medan själva scenkonsten sidan är mindre förväntat och är ett plus till själva middagen, men ensam inte själva dragplåstret.

Skillnaderna för Kaksi Kanaa samt Wallmanns ligger främst i verksamhetens storlek. Därmed mindre intressant att nämna olikheterna än likheterna. För att förstå vad som är en fungerande verksamhet inom koncept som Dinner & Show, är det viktigt att förstå vilka gemensamma verksamhets drag som spelar roll i bådas verksamhet. Oberoende verksamhetens storlek.

LIKHETER

 

  1. Deras verksamhet säljer upplevelser för alla fem sinnen. Därmed är deras målgrupp varierande, men också alla individer inom samma målgrupp kan ha olika preferenser. För att tillfredsställa sina kunder måste de erbjuda varierande upplevelser som påverkar individen med positiva minnen. De måste tänka på att det estetiska, smaken, aktiviteterna (passiva och aktiva) samt emotionella upplevelserna. Dessa kompletterar varandra och måste kontinuerligt utvecklas inom deras Brand Image.

 

  1. Deras Brand Image väldigt viktigt att bygga upp med tanke på långsiktig planering. Brand har olika dimensioner och ett fungerande brand är en av den viktigaste marknadsföring kanalen för all verksamhet (Journal of Services Marketing. 21/4, 231-240).

 

 

  1. Eftersom Dinner & Show koncept är fråga om artistisk verksamhet som byggs upp periodvis (inte som festivaler som organiseras en gång per år) är det viktigt att beakta trender samt att inte fastna för mycket kring sitt Brand Image, annars utvecklas inte deras erbjudna upplevelserna. Variation inom show repertoaren viktigt liksom att kontinuerligt komma med nya innovativa idéer inom verksamhetens brand Image. Slutsats. Hur använda de sociala trenderna i sin verksamhet istället för bara följa den?

 

  1. Arbetarna inom verksamheten behöver vara passionerade för jobbet och benägenhet för mångsidig arbetskapacitet. Även en stresstolerans samt tolerans för ombytande jobbmiljö viktigt. I jobb var plan A kan hoppa till plan B samma utan förvarning, och måste åtgärdas med samarbete kollegor sinsemellan.

 

  1. Ledarskapet torde ha en både artistisk samt finansiell kapacitet, därmed kan man tänka duell ledarskaps strategi idealt.

 

 

KÄLLOR:

 

Pine, Joseph., Gilmore., James (1999) The Experience Economy. Harvard Business School Press Boston, Massachusetts

www.wallmanns.se

Brand Image dimensions: Lindroos, Nyman, Lindroos (2005) ref. D. Aaker Brand Leadership),
Kirkas Brandi. Miten suomalainen tuote erottuu, lisää arvoaan ja perustelee
hintansa.
WSOY: Helsinki

 

Sista litteraturinblicken

För mitt sista personliga blogginlägg och litteraturinblick valde jag att bekanta mig med Johan Åhgrens examensarbete ”Att locka publiken till musiken – Samarbete, marknadsföring och publicitet under två konserter på Kulturhuset”. Avhandlingen är aktuell då man tänker på min bakgrund hos Åbo filharmoniska orkester och jag hoppades att avhandlingen på något sätt kunde avrunda eller sammanfatta kursen, publik är ändå en av de väsäntliga och i vissa fall avgörande faktorerna inom kulturbranschen.

Avhandlingen utgår från Kotlers fyra p:n; produkt, plats, pris och påverkan. De fyra p:na är i konsertsammanhang mycket enkla att förstå, eftersom konserten (produkten) är objektiv, dvs. finns på  en plats, kostar ett viss pris och har en viss påverkan på dess lyssnare. Utöver detta skulle Åghren (2004) lägga till ett till ”p” för personal till teorin, enligt honom är det avgörande för evenemanget hur effektivt personalen samarbetar sinsemellan. Publicitet får man effektivast genom att ha en bra produkt (konsert) som median skriver om, detta är dock inte självklart inom alla kulturbranscher eftersom efterfrågan och intresset varierar stort beroende på utbudet.

Jag håller med Åhgren om hur viktigt det är att personalen samarbetar effektivt, detta gäller inte endast på den administrativa sidan, utan även ett effektivt samarbete mellan den administrativa och den konstnärliga sidan gynnar slutprodukten. Speciellt eftersom den konstnärliga sidan (i mitt fall musikerna) ofta har en annorlunda vision/synpunkt på konserten/slutprodukten, ifall samarbetet inte löper i denna knytpunkt kan det leda till inre konflikter som givetvis har en effekt på konserten/slutprodukten. Därför lönar det sig inte att underskatta det femte p:et.

Åhgrens avhandling går att läsa här:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:444792/FULLTEXT01.pdf

Kurslitteratur nr 5.

Mitt sista litteraturinlägg handlar om festivaler, kort och gott. Marjana Johansson har skrivit sin doktorsavhandling 2010 om festivalers uppbyggnad samt deras plats i det kulturella samhället. Det här knyter starkt samman med vårt projektarbete för kursen, eftersom vi redogör för hur studentfestivalen RÅA Live är uppbygd. Hon går egentligen igenom samma principer som vi, men hon har en mer allmän blick över festivalordnandet medan vi konkret kollar närmare på RÅA Live.

En poäng som hon bland annat tar upp är att festivaler sällan startar från noll, trots att man kan tro olikt. Nya festivaler ploppar upp överallt medan andra står kvar i årtionden. De här alla hjälper varandra att komma vidare och skapa nya versioner av gamla traditioner. Det kan också hända att ett samhälle inofficiellt ordnat konserter ett antal år, och först senare fixar om det till en ordentlig festival.

Det roliga var att se hur man kan ta vilken festival som helst och bryta upp den i nästan identiska klossar som med vilken annan festival som helst. Hur man än försöker kommer festivaltraditionen alltid att se likadan ut, om inte något radikalt händer. Dock har fenomenet varit en del an samhället ett halvt århundrade, so if it ain’t broke why fix it?