I mitt sista och fjärde inlägg om litteratur så har jag åter igen hittat en artikel av Ian Sutherland som bygger på två tidigare artiklar jag läst till det här arbetet. Jag tyckte att det är ett bra sätt att följa upp det jag tidigare läst om. Jag tycker också att boken jag läste om ledarskap täckte allt relevant om just ledarskap och kulturen kring ledarskap. Därför har jag i resten av litteraturen sökt efter ledarskap inom kultur som konst och ledarskap i en mer grupp-inriktad mening, något som jag tror är vanligt förekommande om man jobbar med kultur som konst. Då behöver man inte bara någon som ordnar evenemang utan man måste jobba med olika artister och konstnärer till ljud- och ljusfirmor. Inom kulturen som konst tycker jag att det handlar mer om samarbete för att nå gemensamma mål än att det finns en stark ledare som gör och bestämmer allt själv.

Sutherlands artikel handlar om att använda sig av en konst-baserad (arts-based) metod för ledarskap och management. I artikeln beskrivs hur konst-baserade omgivningar ger upphov till estetiska arbetsmiljöer. Sutherland menar att konst-baserat ledarskap bygger en tvärvetenskaplig brygga till den föregående artikeln. Han menar att den kultursociologin kan tillämpas och att en diskurs med fokus på reflexiv användning av konsten för själv konfiguration, reglering och utveckling finns att hämta i detta. Sutherland talar om att konstbaserade metoder för hantering av ledarskapsutbildning har blivit populärare och att utbildningen eller inlärandet baserar sig på upplevelsebaserade metoder. Det gör man för att deltagarna skall förbättra sitt ansvarstagande i dagens komplexa sammanhang av organisering.

Genom metoden skall deltagarna engagera sig i estetisk reflektion genom att uppleva sig själva och andra i objektifierande erfarenheter och associerande erfarenheter som skall bilda minnen med ”momentum”, det vill säga minnen som informerar om framtida åtgärder. Genom de olika övnigarna lär man sig att utveckla en icke-rationell och icke-logisk förmåga och självkännedom som leder till estetisk medvetenhet och att man lär sig hantera hur man använder mjuka förmågor inom ledarskap. Det finns fyra förslag på vilka fördelar som konst-baserat inlärande kan ha:

(A) de representerar tysta / förkroppsligade former av förståelse eller direkt sensoriska upplevelser (B) sådana upplevelser kan tolkas genom en helhetssyn snarare än genom logiska, systematiska processer (C) de uppmuntrar meningsskapande direkt relaterat till personliga erfarenheter och (D) konst-baserade erfarenheter kan få bestående effekter, eftersom de är roligt och delbara.

Genom historien har människan använt estetiska föremål och aktiviteter för att skapa resonans och utrymmen som påverkar levnads- och arbetsvillkor. Man inreder privata och offentliga utrymmen med målningar, skulpturer, fotografier och musik med mera för att göra dem mer beboeliga, roliga och meningsfulla. De här processerna bevisar vår förmåga att utöva estetisk tänkande och sätt att påverka kognitiva och känslomässiga tillstånd av estetiskt modifiera miljöer. Införandet av estetiska element såsom musik till ett utrymme kan ända det utrymmets syfte, och det kan öka våra aktiviteter i det utrymmet. Sutherland skriver dock att det viktigaste med det här är att ”momentum” skapas genom minnen, som i sin tur kan föras vidare till kommande ledare eller som kan komma till nytta för en ledare som utövar LAS metoden som Raelin skrivit om. En bra ledare har reflekterat över sitt ledande tidigare och också fått erfarenhet av andra människor genom att jobba tillsammans med dem, på så vis skapas ett ”momentum” över hur man skall leda dom man samarbetar med.

// Andreas Kaján