månadsarkiv: maj 2015

Projektarbete del.3

Min informant arbetar inom en kreativ industri. Kreativa industrier är exempelvis: marknadsföring, design, konst, fashion, film, teknologiska mjukvaror, musik, skådespeleri (Koivunen & Rehn (red) 2009). Min informant arbetar främst med konst, musik och teater. Eftersom att organisationen som min informant arbetar för hela tiden har inslag av andra kulturer och projektarbetare från olika delar av världen betyder det att organisationskulturen präglas följaktligen av detta. Organisationskultur utgörs av kognitiva system vilka förklarar hur människor tänker, grundar och gör sina beslut (Pettigrew 1979 refererad i Tourish et.al 2002). Eftersom att min informants organisation hela tiden skiftar beroende på aktuella evenemang o.s.v. blir det svårt att kunna ha en bestående organisationskultur. Samtidigt poängterar Holden (2011) att en kulturell organisation har fler faktorer att fokusera på än endast vinst och förlust. Utan en kulturell organisation måste skapa kulturellt värde, vilket är någonting som min informant påpekade att är speciellt viktigt i dennes arbete. Informanten vill skapa kulturellt värde, som grundar sig på olika kulturer, som sedan skall förmedlas vidare till evenemangens deltagare och besökare/publik.

En ledare skall veta vart han/hon vill leda sin organisation, och skall kunna kommunicera den visionen åt sin anställda för att hjälpa dem fullfölja organisationens mål skriver Holden (2011). Detta var någonting som min informant svarade att var både lätt men samtidigt väldigt svårt. Min informant vet vilket kulturellt värde hen vill skapa till sina åhörare genom organisationens verksamhet, men samtidigt är det svårt att kommunicera ut en vision åt anställda, när endast en liten del av de anställda är fulltids anställda, och resten är människor som anställs för olika tider för olika evenemang och projekt. Dock menade min informant att detta även utgör charmen med dennes arbete. Att varje arbetsdag är olika och att min informant får arbeta med olika människor från olika kulturer för att tillsammans skapa kultur är det som driver min informant. Jag lade märke till att min informant älskar det som denna håller på med. Fastän min informant påpekade att arbetet betyder långa arbetsresor utomlands, långa arbetsdagar och mycket ansvar är det ändå någonting som min informant brinner för, vilket jag lade märke till. Samtidigt tror jag inte att en människa som skulle ha noll intresse av varken sin egen kultur eller andras kulturer skulle i längden orka/klara av att arbeta med det som min informant håller på med. Man måste ha ett genuint intresse för det, annars går det inte.

Det har varit jätte intressant att få intervjua och fördjupa mig i min informants vardag på dennes arbetsplats. Det har varit lärorikt att få insikter i hur mycket varje enskilt människas kultur kan påverka dennes vardag och hur detta tar sig uttryck i organisationer och evenemang som denne medverkar i. Jag har fått insikter i att man måste klara av att handskas med olika kulturer för att kunna överleva i denna allt mer globala arbetsmarknad. Samtidigt som jag lärt mig att det krävs mycket mer än vad jag någonsin trott att skapa kulturella evenemang, speciellt i kontexter där olika kulturer medverkar. Denna kurs har öppnat mina ögon och fått mig att inse att kultur, både organisationskultur och kulturell bakgrund,  påverkar vår omgivning i en otrolig omfattning, vilket är både fascinerande och skrämmande på samma gång.

//Maria

global_virtual_teams

Projektarbete del.2

Min informant är i chefposition och ledarposition i dennes kulturorganisation. Informanten berättade att hen är ansvarig för att arrangera kulturevenemang, vars syfte är att deltagarna i evenemangen skall få en inblick och få ta del av andra kulturer. Detta betyder i praktiken att min informant reser runt i världen för att hitta olika musiker, konstnärer och andra kultur relaterade personer för att bjuda in dessa att medverka i min informants olika kulturevenemang. Alla artister som går med på att delta i dessa evenemang får självfallet betalt för deras insatser.

Någonting min informant påpekade att var speciellt svårt gällande dennes ledarposition var att få allting arrangerat utan att det uppstår konflikter eller krockar mellan alla medverkande, som har då olika kulturella bakgrunder. Min informant berättade att om man kommit överens om att ett genrep skulle börja klockan 13:00 var det ändå inte säkert att alla artister och medverkande dök upp till denna tid. Detta på grund av att det i vissa kulturer inte ”hör till” att komma i tid. Vilket följaktligen krockar med min informants kultur, där det anses ohövligt att dyka upp försent och speciellt om det handlar om att man skall delta i något evenemang där alla är beroende av att alla är på plats o.s.v.

I dessa situationer berättade min informant att man måste ta några djupa andetag och inte stressa upp sig eller bli arg, eftersom att det inte löser någonting. Utan istället påpekade informanten att man måste kunna vara kreativ och snabbt kunna komma på lösningar, istället för att sätta energi på att bli uppgiven och ställa till med bråk. Samtidigt berättade min informant att hen med tidens gång har lärt sig att bättre hantera dessa situationer. Hen har numera  mera erfarenhet av kreativ problemlösning och kunna lösa problematiska situationer som kan uppkomma. Kreativa lösningar menar Koivunen (refererad i Koivunen & Rehn (red) 2009) att utvecklas genom att ledaren hittar lösningar på problem, men att ledaren inte slutar där. Utan istället försöker ledaren att utveckla lösningen att bli ännu bättre och ännu effektivare. Detta är någonting som min informant berättade att just hen har blivit bättre på under årens gång på sin arbetsplats.

Holden (2011) poängtera att en ledare måste kunna handskas med den komplexa relationen mellan den enskilda individens idéer om etiska värden och de ekonomiska och sociala värderingar som härleds ifrån de kollektiva kulturella aktiviteterna. Detta förklarar exakt det som min informant ställs inför. Det vill säga min informant måste handskas med de komplexa relationer som alla enskilda individer har som härleds från deras kulturella aktiviteter. Vilket exempelvis kan vara då att man inte dyker upp på överenskommen tid.

Min informants ledarskap i dennes arbetsplats präglas inte endast av kulturkrockar när det gäller praktiska saker, utan även av krockar gällande ”kulturen”. Det vill säga min informants arbetsuppgift är att arrangera och ordna kulturevenemang och för att lyckas med detta måste hen leda så kallade ”knowledge workers” som Ibbotson och Darsø (2008) kallade dem för. Min informant skall även leda vad det är som dessa knowledge workers presterar, d.v.s. musik, teater o.s.v. Informanten berättade att det är svårt att kunna leda själva ”kulturen” och att påpeka saker som fungerar/inte fungerar i de kontexter som min informant arrangerar. Detta är någonting som jag själv skulle anse vara jätte svårt, att tvingas gå och säga till någon att det där som du just nu gör (exempelvis något specifikt musikstycke, teaterstycke) inte fungerar nu i detta kontext. Det är denna problematik som Ibbotson och Darsø (2008) poängterade att ofta uppstår för just kulturledare.

// Maria

 

 

Mitt projektarbete: update!

Här kommer en liten update angående mitt projektarbete som jag har planerat att få färdig redan denna veckoslut!

Nu har jag äntligen fått alla mina intervjuer gjorda och uppgiften för denna veckoslut blir att sammanställa svaren och koppla ihop dem med den litteratur som jag valt för mitt projektarbete. Jag hoppas att jag kan hitta ett svar till hur ledarskapet ser ut i olika kulturevenemang och kulturorganisationer.  Ursprungligen var meningen att jag enbart skulle fokusera på ledarskap i kulturevenemang, t.ex. musikfestivaler, men på grund av att det var svårt att hitta kontaktpersoner, måste jag göra lite förändringar till min ursprungliga plan.

Det var väldigt svårt att hitta flera kontaktpersoner till detta projektarbete på grund av att flera kulturledare eller ledare i olika kulturevenemang har så mycket annat att göra nu på våren när sommaren närmar sig. Som tur fick jag ändå möjligheten att intervjua två olika personer i ledningspositioner, en kulturledare och en verksamhetsledare. Jag kommer att presentera dessa personer närmare i avrapporteringen av mitt projektarbete. Jag har planerat att avrapportera mitt projektarbete t.ex. i en Prezi-presentation.

// Laura

Projektarbetet klart

Nu är vi i vår grupp äntligen klara med projektarbetet. Samarbetet har funkat väldigt bra, även om vi för det mesta har haft kontakt via Facebook. Eftersom vi var tre i vår grupp fokuserade vi på lite olika saker inom ämnet ledarskap och Råa live. Detta gjorde att det fungerade bra att arbeta självständigt. Själv bidrog jag med att ta reda på hur ledarskapet fungerar i en liten grupp, i det här fallet ett band som uppträtt på Råa live flera år i rad. Jag intervjuade några medlemmar i bandet för att få veta bland annat hur gruppdynamiken fungerar, ifall de har utsett en person till ledare i bandet och hur de förbereder sig inför Råa live. Eftersom jag själv spelar i band och har uppträtt på Råa live var detta en mycket intressant intervju.

För övrigt har projektarbetet gått relativt bra, även om jag hade lite svårt att hitta litteratur som passade mitt ämne. Men att själv kunna välja ett ämne som var intressant gjorde det roligare att arbeta.

// Sofie

Information om Organisationen Wallmanns inför vårt Projekt med Matti

I vårt slutprojekt med Matti har vi  valt att studera om hur en organisation som Wallmans lyckas inom ”Entertainment economy”. En bransch baserad på försäljning av mång fasetterade upplevelser. Vi vill få en inblick i branschen (Wallmans) samt analysera denna ur en Upplevelse ekonomisk sida samt kultur ledarskaps sida. Vad beaktar denna business i sin verksamhet? Hur ser deras verksamhet ut och vad är deras styrkor som gör att de idag är en av Scandinavians ledande namn inom underhållningsindustrin. Vi tar även ställning till frågan kring varför ett liknade koncept inte existerar I Finland, och om det skulle kunna finnas marknad för ett sådant.

WALLMANS

Projektet Wallmans

Wallman Grundades år 1956 av Hasse Wallman. Wallmans var först i Sverige med Dinnershows, den framgångsrika kombinationen god mat och glittrande show. Sedan dess har deras verksamhet vuxit till en av Scandinvaviens största upplevelse erbjudande bolag. Idag hör de till 2E Group. De har fast verksamhet I Stockholm, Köpenhamn, Sälen och Oslo samt ett turnerande show koncept.

Inom affärsområde Live Entertainment producerar 2E Group teater, musikal, show och konsert, förmedlar artistbokningar och skapar specialbeställd underhållning. En annan del av verksamheten är Dinnershow, som 2E Group erbjuder på fyra av tio egna arenor. Till dessa ingår bl.a. Wallmanns samt Hamburger Börs som vi har valt att närmare studera inför vårt slut project. För att få svar på våra frågor så har vi skickat ett frågeformulär till deras styrelse, och väntar för tillfället på svar.

På Wallmans Hem sida star det med stort;

“Du kan förvänta dig det oväntade och en sak är säker, vi vill överraska, underhålla och överträffa dina förväntningar på ditt besök hos oss!”

De lovar underhållning på flera nivåer och möter en varierande målgrupp (ålder, sociala kulturella skillnader, smakpreferenser, familjer etc). Det är även intressant eftersom de säljer inte bara en huvudprodukt;

“Maten är minst lika viktig som showen!”

“Välkommen till en sprudlande kväll för alla sinnen!

Vi valde Wallmans eftersom vi anser att det är ett brett koncept med en komplicerad marknadsföring samt Kultur ledarskaps strategy. Största frågan ligger i hur de kommunicerar samt planerar sinsemellan de olika upplevelserna.Hur de håller en kontinuerlig ekonomisk samt artistisk balans.

Vi är båda ivriga om att få sätta oss in och försöka förstå hur deras verksamhet fungerar i praktiken.

Källa: www.wallmans.se

Corinne Linder

 

projektarbete, sista inlägg (råa)

Vi är alltså klara med vårt projektarbete och har skickat in det. Allt som allt så klockade vi in på ungefär 15 sidor. Rubrikerna i vårt arbete handlar om allt från kultur, ledarskap och kulturledarskap till historia om råa som förening och om personlig erfarenhet från att ha varit med och ordnat Råa- Live. Vi har även kommit fram till hur vi tror och tycker att universitetsföreningar fungerar bäst, genom delat ledarskap och gemensamma intressen som gör att många känner att de vill jobba starkt för vissa mål, som till exempel musiklivet i Åbo. Här är till exempel ett citat ur Joe Raelins teori om Leadership as practice, som vi känner att passar ganska bra in på just RÅA:

Deltagare (medlemmar) lär sig att lyssna på varandra och på att lyssna på sig själv genom andra. Meningen är att alla skall förhålla sig så till varandra att de har ett gemensamt mål om hur man skall samarbeta mot en aktiv interaktion mellan alla anställda (medlemmar). Raelin menar att det är genom detta ledarskap som man hittar sätt där människor talar och arbetar tillsammans och tänker tillsammans mot en gemensam verklighet av den situation man befinner sig i.

Vi har också funderat på gruppdynamik och vilka former av ledarskap som förekommer i mindre grupper. Som exempel har vi funderat på ledarskapet i band, vilket kan ses som mindre sammanhang där det utövas kulturellt ledarskap. Vi har också funderar på utmaningar för RÅA-Live och hur det kommer att vara framöver, och vilka förutsättningar det finns. Vi har även läst och jämfört det med hur större evenemang så som festivaler ordnas. Jag tror vi har lärt oss ganska mycket om kultur och ledarskap i vårt projektarbete och det har varit intressant att fundera kring ledarskapet i ett relevant sammanhang för oss som studeranden. Kursen i sig har varit bra, men vi hade hoppats på lite mer information/(gäst)föreläsningar om hur kulturledning fungerar i praktiken. Någon som kanske arbetar som kultursekreterare eller med att ordna evenemang eller med att leda kultur på något sätt. Då tror jag man kunde fått en mer komplett bild av ämnet.

cultutuuutre

// Andreas Kaján

Kurslitteratur nr 4;

Chris Gibson och John Connell (2012) har skrivit en bok Music Festivals and Regional development in Australia, där de klart och tydligt går igenom hur festivaler har utvecklats i Australien under åren. De börjar dock med att först redogöra för hur musikfestivaler över huvud taget sätts ihop och vem som deltar samt hur en festivals ekonomi ser ut. Den ekonomiska biten var väldigt intressant, eftersom trenden är att det hela tiden finns mindre och mindre pengar trots att festivalerna har en tendens att bli större och större för var år.

Det här betyder endast att sponsoreringar försvinner, men för att kompensera tar arrangörerna istället mer betalt av biljetter för att täcka den bristande ekonomin. Musik är ändå som tur något som konsumenterna verkar vara villiga att betala för, i och med att flera festivaler har ökande deltagarantal och har möjlighet att boka fler artister varje år. Det här är samtidigt bevis på att människor värdesätter upplevelser och gärna investerar i dem. Frågan är ändå var och när gränsen kommer, hur långt och högt kan prisen gå innan konsumenterna bestämmer sig för att det är för dyrt?

RÅA kan kanske inte direkt anpassas till det här i och med att det är fråga om en specialförening vid ett universitet. Det här betyder att ekonomin är extremt begränsad men också att en deltagargrupp nästan är garanterad. Det för med sig en helt annan sort av utmaningar för arrangörerna ekonomiskt.

 

/Lisa

Projektinlägg nr 3

Nu är texten klappad och klar. Vi jobbade bra i vår grupp och hade tätt samarbete, trots att alla sedan självständigt skrev sina texter.  Det var ett ganska roligt projekt i och med att man själv deltagit flera gånger i RÅA, så det var ganska lätt att hålla det intressant för en själv. Vi var lite tråkiga eftersom vi inte hittade på ett roligare sätt att framföra projektet än endast i skrivet format, men då man har så mycket annat att göra ansåg vi att det var lättare så. Då kunde också alla jobba från varsitt håll men vi kunde ändå få texten färdig, vilket är viktigast.

Så nu är det klappat och klart!

Lisa

Projektinlägg nr 2

Vi ska allt som allt skriva tre stycken inlägg om projektarbetet för kursen. Vi vade i min grupp att titta närmare på kulturledningen inom Rockföreningen vid Åbo Akademi och mer bestämt dessutom på deras största evenemang RÅA Live. Vi har nu texten så gott som färdig, bara ett par finslipningar fattas.

Jag hade som uppgift att skriva om själva evenemanget, hur det har sett ut tidigare och vilka utmaningar som föreningen kan stå inför i framtiden. Jag läste ganska mycket litteratur om andra musikfestivaler och kulturledarska, men märkte ändå ganska snabbt att allt inte helt kan anpassas till vårt projekt i och med att det är en specialförening vid ett universitet som ordnar festivalen åt studerande. Det gjorde att texterna om målgrupper, marknadsföring och budgetering inte direkt gick att överföra till RÅA, eftersom det ändå handlar om ett så pass olikt organiserat evenemang. Texterna hjälpte ändå en del i redogörelsen av evenemanget, och kunde å sin sida ge en mer kritisk bild av musikevenemang i sin helhet.

Jag frågade också mina äldre släktingar om hur studielivet och RÅA har sett ut då de studerade på 80- och 90-talet, för att få ett besökarperspektiv på det hela. Det var väldigt givande att höra hur likadant det har varit under alla år, trots att just RÅA Live också har utvecklats och hållit sin aktualitet genom alla år.

Nu gäller endast en sista finslipning och ihopknytning av röda trådar.

// Lisa

Projektarbete – Turun Taiteilijaseura

För projektarbetet bestämde jag mig för att intervjua Turun Taiteilijaseuras verkställande direktör Riina Kotilainen. Vad jag vill få fram genom projektet är vad som anses vara viktigt gällande utförandet av kreativa projekt, samarbete med konstnärer och hur viktigt ledarskap är kring dessa punkter. För att koppla praktiska exempel till frågorna bestämde jag och Riina att diskutera ett aktuellt evenemang som hon arbetar med. Evenemanget heter ”Kulkulupa” eller ”Ateljépasset” och går ut på att konstnärer öppnar dörrarna till sina ateljén och på det sättet får publiken se hur och var konstnärerna arbetar.

ttskulkulupa-logo.indd

Vi träffades idag med Riina och diskuterade vad hon ansåg vara det centrala inom hennes arbete och centralt inom den kulturella sektorn. Det som kom fram var hur viktigt samarbete och kommunikation är mellan de olika parterna som arbetar med projektet. Något som verkligen fastnade för mig och som jag ansåg vara centralt för kursen var Riinas kommentar om att konstnärer inte skiljer sig från andra människor och att det viktigaste är att man verkligen lyssnar på varandra och försöker nå något mål.
I sådana projekt som t.ex. ”Ateljépasset” behövs en direkt ledare endast då när man fastnat och det känns som om det inte fanns någon väg ut.
Kulturprojekt handlar väldigt mycket om samarbete och att man tillsammans utvecklar sina kunskaper och möjligheter.

Jag tror att jag får fram en bra rapport utgående från det jag diskuterade med Riina och teorin jag får från litteraturen jag valt för kursen.

– Emma