månadsarkiv: april 2015

Tankar om gästföreläsningen

Lisa

Under Astrid Huopalainens gästföreläsning på måndagen den 30.3 togs olika former av kulturledarskap fram och vi fokuserade framför allt på hur ledarskap har förändrats under årens lopp.  Det har gått från ett individuellt ledarskap till ett mer kollektivistiskt sådant. Ett bra ledarskap byggs upp av social dialog och samarbete med arbetstagarna så att alla kan dra största möjliga nyttan av det.

Trots att normen verkar vara ett skifte från ”makt över andra” till ”delad makt med andra” gäller det här ändå inte alla branscher. Trots att kulturbranschen kan tänkas som nytänkande och kreativ finns det grenar i branschen som starkt håller kvar sina gamla anor. Orkestervärlden hör till de mest strikta och konservativa områden inom musikvärlden som finns, där dirigentens ord är lag. Vi tittade på ett videoklipp av Wiens filharmoniska orkester, där deras dirigent bokstavligen hoppade av glädje då han ledde musikerna. Poängen med klippet var att visa att ledarskap kan vara roligt och en källa till glädje, men videon gav de facto en väldigt romantiserad bild av orkesterverksamhet. Hierarkin inom orkestrar är väldigt strikt, och det är sällan någon annan har något att säga om dirigentens ledarskap. Det är klart ett solo ledarskap, med undantag av rådslag av konsertmästaren. Varje musiker är endast en liten del av ett större maskinverk och ska göra som hen blir tillsagd.

Hierarkin och det strikta ledarskapet kvarstår ändå med god orsak, det skulle vara omöjligt att leda en orkester med upp till 90 musiken genom delat ledarskap. Därför är det bra att komma ihåg att ledarskap måste anpassas till situationen.

/Lisa

köpa-noter

Gästföreläsning med Astrid Huopalainen

Sofie

Måndagen den 30.3.2015 gästföreläste Astrid Huopalainen för oss om ledarskap i en kulturell kontext. Föreläsningen väckte mycket diskussioner om ledarskap som begrepp och vad som hör till den kreativa industrin, samt vad kultur och konst egentligen är.

Vi började med att diskutera ledarskap ur två perspektiv; det traditionella perspektivet samt det nytänkande relationella perspektivet. Det traditionella perspektivet fokuserar på individen och den högsta ledningen. Enligt detta perspektiv ”föds” en person till en ledare. Det relationella perspektivet sätter sig mot det traditionella perspektivet och fokuserar istället på hela organisationen. Ledarskap anses vara ett mångfacetterat och relationellt fenomen som inte är koncentrerat till endast en del av organisationen. De vardagliga händelserna som vad som sker i organisationer och hur kommunicerar folk är viktiga för detta perspektiv.

För att anknyta ledarskap till kultur diskuterade vi vad som menas med kreativa ekonomin och kulturorganisationer och hur arbetet organiseras och leds i sådana organisationer. Det konstaterades att mycket arbete inom den kreativa sektorn handlar om att förverkliga sig själv. Därför finns det ett stort behov av att kunna leda sig själv. I många fall kan det till och med vara svårt att hålla arbete och fritid isär. Jag tror definitivt att detta är fallet för väldigt många personer som jobbar med kreativt arbete. Är du exempelvis en konstnär eller musikartist är arbetsdagen sällan 9-17. Dock skulle jag inte påstå att det går att dra alla över samma kam. Jag tror att det är väldigt svårt att definiera hur arbetet organiseras i just kulturorganisationer. Jag anser att begrepp som kultur och kreativ industri är så breda att man först är tvungen att precisera och begränsa begreppen innan man kan definiera hur ledarskap fungerar inom ett område.

// Sofie

Gästföreläsning med Astrid Huopalainen

Andreas

Gästföreläsning med Astrid Huopalainen

Måndagen den 30.4 fick vi delta i en gästföreläsning med Astrid Huopalainen. I Huopalainens presentation fick vi ta del i bland annat ledarperspektiv, praktisk tillämpning, teori anknuten till verklighet, vad kultur branschen har att erbjuda och en inblick i ledarskap i kulturorganisationer.

Begreppet ledarskap är till exempel viktigt att komma ihåg att det inte har någon entydig definition, men har haft en klassisk innebörd av att vara heroiskt, individ-centrerat och handlat mycket om vilken position man innehar. Ledarskap har under senare tid gått mot att vara mer relationellt, något som alla delar inom organisationen, vilket leder till just ett relationellt och kollektivt perspektiv. De nya tankegångarna om ledarskap är att det är mångfacetterat och är ett processuellt fenomen som uppkommer vartefter. Karaktärsdrag är att ledarperspektivet i större grad omfattar processer, kontexter och relationer. En sak som är klar är att ledarskap byggs upp genom sociala dialoger som omfattar händelser och olika förlopp.

Huopalainen talade också om ledarskapets estetik, även om man inte tänker på det så gör det väldigt mycket i hur man upplever att en ledare borde vara. Till exempel så uttrycks estetiken i hurdant språk en person använder sig av. En ledare kan vara berättande, måla upp bilder genom ord och kunna rama in det som sägs. Förutom den verbala delen så är det viktigt att kunna använda kroppsspråk, gester och indikationer som visar till att man är intresserad av ämnet och av andra personer. Det är viktigt att också i kroppsspråk och i hur man håller sig och är kunna visa att man har ledaregenskaper. Autenticitet är en annan uppskattad förmåga, om en ledare känns autentisk och inte har ett ”påklistrat” intresse för ämnen, andra människor, personal eller vad det nu kan vara så upplever folk ofta att en sådan ledare faktiskt är insatt och en sådan som går att lita på.

Den nya stilen av ledarskap kallas post-heroisk, här har fokusen skiftat från individ till kollektiv, från kontroll till lärande, ledaren själv mot förhållandet till andra, att ha makt över någon till en fördelad makt med andra och från huvud till kropp och känslor, det vill säga den estetiska delen av ledarskap. Jag tyckte att Huopalainens föreläsning var väldigt intressant och jag tyckte att jag lärde mig mycket om olika ledarperspektiv. Ibland kändes det som att vi kunde ha gett vår föreläsare mer tid till att föreläsa om ämnet och dra ner på våra egna diskussioner och argument, även om det är bra att en föreläsning skapar diskussion. Jag tyckte också att aspekten av kultur inte framkom lika bra som jag hade velat i samband med ledarskap, men hur som helst så lärde jag mig en hel del om andra relevanta teorier/drag om vad ledarskap innebär.

/ Andreas Kaján

Varför vill alla verka kreativa?

Matti

Artikeln ”Lifestyle Meets Market: Bohemian Entrepreneurs in Creative Industries av Eikhof och Haunschild (2006) behandlar bl.a. kreativitet, bohem livsstil, business och konst. Artikeln, som på gästföreläsningen fick en brokig mottagning, beskriver att en bohem livsstil stöder artisternas brobyggande mellan business och konst. Eikhof et al. (2006) menar att man måste undersöka konstnärers livsstil ifall man vill förstå hur konstnärer skapar konst för konstens skull samtidigt som de är en del av marknaden.

Artikeln väckte en del diskussioner under föreläsningen, många tyckte att artikeln stereotypistk framhöll alla konstnärer som bohema, fast detta alltid inte är fallet. Eikhof et al. (2006) poängterar dock att även anhängare av andra industrier kan leva en bohem livsstil och upprätthålla en självkontroll som är typisk för konstnärer. Man kan även konstatera att arbetslivet (utanför den kreativa sektorn) allt mer skjuts mot ett bohemare håll var projektarbete, självkontroll, individuella styrkor, uppoffrande och mobilitet uppskattas (Eikhof, et al. 2006).

Ord som kreativitet, innovation och frisinnhet (openminded) spatserar i mer eller mindre varje företags image, man kan verkligen se att skapander av nytt är väldigt hett just nu. Kunde det vara därför bohema värden allt mer uppskattas utanför den kreativa industrin?

//Matti

Bohemiska entreprenörer och kreativa industrier

Laura

Jag kunde tyvärr inte delta på måndagens gästföreläsning och därför kommer jag i detta blogginlägg enbart att kommentera artikeln Lifestyle Meets Market: Bohemian Entrepreneurs in Creative Industries av Eikhof och Haunschild (2006) som ger en ny synvinkel på kreativitet och innovation management.

I artikeln analyseras hur man överbryggar klyftan mellan konst och business. Eikhof och Haunschild (2006) konstaterar att bohemiska livsstilen och självkontroll har en påverkan på artisternas arbetsliv och att den bohemiska livsstilen möjliggör integrering av artistiska aktiviteter och självkontrolls aktiviteter.

Eikhof och Haunschild (2006) lyfter upp att artister är otroligt samvetsgranna,  de ägnar sitt liv och all sin energi på sitt arbete och visar en hög grad av självkontroll. Det är den bohemiska livsstilen som stödjar sådant beteende. Eikhof och Haunschild (2006) konstarerar också att den bohemiska livsstilen tillåter integrering av artistisk arbetsmotivation med ekonomisk rationalitet. På grund av den bohemiska livsstilen kan egenföretagare alltså vara både entreprenörer och artister samitidigt.

// Laura

Kreativa industrier och gästföreläsningen

Maria

I artikeln Lifestyle Meets Market: Bohemian Entrepreneurs in Creative Industries skrivet av Eikhof och Haunschild (2006) analyseras länken mellan kreativa arbetstagares livstil och arbetet genom man blir artist och en kreativ entreprenör. Kreativt arbete anses inte följa några regler och tycks vara spontant och oförutsägbart. Medan den kreativa arbetsmarknaden strävar efter att vara strikt, organiserade och ledd. Artikelns studie visade på att en bohemisk livstil tillåter artister att integrera självkontroll i deras artistiska arbetsliv och kunna marknadsföra sig själv på en konkurrerad marknad utan att förlora sin genuina kreativa arbetsmotivation.

Detta blir och utgöra en balansgång för dessa kreativa artister.  Man skall kunna ta i beaktande de ekonomiska aspekterna med att vara kreativ entreprenör och kunna sälja sin talang, men samtidigt även kunna upprätthålla sin spontana kreativitet och arbetsmotivation. Två faktorer som kan tyckas vara varandras motsatser, men som tvingas att kunna samspela för att dessa artister skall kunna leva på sin kreativitet.

creativity-and-money-creative-mornings-geneva-10-638

Jag kunde tyvärr endast delta i halva gästföreläsningen med Astrid Huopalainen. Vilket betydde att jag kom till föreläsningen efter att man redan diskuterat artikeln och istället gått in på mera teori. Den stund som jag dock deltog i gästföreläsningen var givande och tiden gick åt att diskutera vad som definieras som konst och vem det är som definierar det. Det uppstod intressanta diskussioner deltagarna emellan och jag fick en inblick i hur många synsätt man faktiskt kan beröra fenomenet konst och kultur.

Nu ser jag framemot att fördjupa mig i kulturens betydelse ur organisationsperspektiv.

//Maria

what_is_art