månadsarkiv: april 2015

Litteratur

Jag hittade en hel del litteratur som verkade intressant. Bland annat boken Event management: how to apply best practices to small scale events (2012) av Sven Damm och artikeln Cultural Leadership: Mobilizing Culture from Affordances to Dwelling (2010) av Ian Sutherland tror jag att jag kan ha nytta av i denna kurs. Dessutom hittade jag även böckerna Kulturekonomi: Konsten att fånga osynliga värden (2007) av Binnaz Ayata samt Kulturell ekonomi: Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället (2007) av Lars Aronsson som möjligtvis kunde vara till nytta för det kommande projektet.

Jag tog också en titt på doktorsavhandlingarna som Eerika tipsade om och tyckte Engaging Resources For Cultural Events (2008) av Marjana Johansson verkade intressant, speciellt kapitel 3: Cultural Production and Event Aesthetics.

Följade steg blir att låna de nämnda böckena samt läsa det elektroniska materialet och se ifall jag har användning av dem.

// Sofie

Projektarbete: Johanna Molin & Tiina Panula

Tjena!

Vi har nu brainstormat över vårt gemensamma projektarbete och har tänkt oss att närma oss ämnet kulturledarskap från följande synvinklar:

– Vilka är utmaningarna i att leda kreativa människor i en omgivning som kontinuerligt utsätts för förändringar?

– Vilka utmaningar finns det i att leda en kreativ arbetsgrupp i en omgivning som inte alltid stöder kreativitet?

Projektarbetets teoretiska delar kommer vi eventuellt att bygga upp via berättelseanalys och teoretiska artiklar och den empiriska delen av egna samt våra kollegers erfarenheter.

Kommentarer? Idéer?

Hälsningar från två kreativa ledare som leder kreativa individer 🙂

 

//Johanna Molin&Tiina Panula

crea

Kurslitteratur

Då jag letade efter kurslitteratur med sökorden ”kreativt ledarskap”, ”kulturledarskap” och kombinationer av dessa, så fanns det visserligen en mängd böcker, men inte så många att hitta i våra bibliotek i Åbo.

Jag tog vara på Eerikas tips och lånade boken: Flow, ledarskap och arbetsglädje av Mihaly Csikszentmihaly och på samma avdelning i Åbo huvudbibliotek hittade jag även följande intressanta verk: Project Management Secrets (Matthew Batchelor) och Kulttuurituottajan kyydissä (Pekka Vartiainen).

Jag tror att jag nu till att börja med bläddrar lite igenom dessa samt dem jag tidigare föreslagit på forumet och förbereder mig till att ändra och tillägga litteratur längs med kursens lopp. Vi kommer att jobba tillsammans med Tiina Panula, så vi kombinerar och funderar tillsammans på litteraturbiten.

 

//Johanna

index

Tankar om föreläsningen den 30.03 2015

Under föreläsningen med Astrid Huopalainen diskuterades det brett om kreativitet och dess betydelse för ledarskap.Mestadels kändes det som vi skrapade på ytan av flera intressanta begrepp, som ledde till intressanta diskussioner om allt från Vem är kreativ? till hur ett kreativt ledarskap ser ut och vad det betyder.

Det talades även om negativt vs. positivt ledarskap, vilket jag anser aktuellt. Inte enbart inom kultur organisationer men även för andra organisationer. Jag tror på att de båda behövs med måtta. Både positivt motiverande men även det negativa krav som ibland ”pushar” arbetarna till att överskrida sina egna gränser och lära sig någonting nytt. Därför tror jag att Co -Leadership har blivit en allt mera uppskattad lednings strategy. När du har 2 personer som kompletterar varandras svagheter/ personligheter så plattar man ut hierarkin emellan arbetarna, man når därmed ett större samarbete.”the power of partnership” Riane rester 2002. På detta sätt kan arbetarna välja emellan den mera positiva personen eller den negativare av ledarna?

Artikeln ”complex and emotionally risky- A study of the dynamic challenges in an artistic profession and leadership in arts organisations, Grete Wisner” talar om att i kreativa organisationer existerar alltid en viss dualistisk ledarskap. Eftersom den artistiska och det administrativa delen är båda beroende av varandra men oftast ser saker från olika synvinklar. Denna strategy försöker inte hitta det perfekta sättet att leda utan snarare en dialog och informations utbyte sinsemellan.

Från mina personliga erfarenheter inom branschen som ny sirkus artist. Kan jag se co leadership som en fördel på många sätt, inom olika slags organisationer. Sirkus var från början för personer som inte passade in i samhället, IMG_0295eftersom de var annorlunda. De hade egenskaper som fick människor att ta avstånd. Men när alla dessa olikheter satts på scen så kompletterar det en helhet. Man finner ett samspel sinsemellan och olikheterna inom personer blir till styrkor.

Kurslitteratur

Jag hittade en bra mängd med intressant litteratur för denna kurs.

Alf Rehn (2011) och Anssi Tuulenmäki (2010) tangerar hur man kan vara kreativ i vilken organisation som helst . Hur skapa kreativa lösningar och tänka i andra banor än de andra. Jag tycker båda böckerna verkar nyttiga t.ex. i evenemangsproduktion och i  upplevelseekonomi. I båda branscherna strävar man ofta till att skapa något annorluna och således väcka åskådarnas/kundernas intresse.

The cultural leadership handbook: how to run a creative organization av Hewison & Holder (2011) berättar hur man leder leder kreativa organisationer. Ifall Rehns (2011) och Tuulenmäkis (2010)  böcker ger verktygen till att bli kreativ så berättar Hewison et al. (2011) hur detta ska ledas, dock med fokus på kultursektorn. Hewison et al. (2011) framhäver hur ledarskap kan befrämja kultur.

Sven Damm beskriver i sin bok Event management: how to apply best practices to small scale events (2011) teorier kring evenemangsindustrin, boken ger även praktiska råd hur evenemang borde ordnas. Jag kunde eventuellet reflektera kring mina egna erfarenheter av evenemangsproduktion och jämföra dessa med bokens (2011) teorier.

Utöver detta skulle jag vara intresserad av att lesa om upplevelseekonomi. Boken The experience economy : a new perspective av Albert Boswijk, Thomas Thijssen och Ed Peelen (2007) definierar och beskriver upplevelseekonomi. Det kunde vara nyttig att läsa, håller dock ögonen öppna på mer liknande böcker, tar även gärna emot förslag!

 

 

Kurslitteratur

Jag hittade ganska bra med litteratur om ledarskap som reflekterar om ledarskapet ur just ett kulturperspektiv. Jag kommer att fokusera på hur det är att leda en organisation som arbetar med kulturverksamhet (teater, musik, kulturevenemang) samtidigt som jag kommer att se hur det är att leda människor som har olika kulturella bakgrunder.

Avolio, Walumbwa och Weber (2009) poängterar just att det är allt mer viktigt att studera ledarskap ur ett krosskulturellt perspektiv eftersom organisationer blir allt mer globala. Avolio et.al (2009) fortsätter med att förklara att det finns variationer i definitionen av globalt ledarskap. Ett tillvägagångssätt menar att en ledare måste ha egen erfarenhet av att bo i många olika kulturer för att förbereda sig för ledarskapet. Medan en annan infallsvinkel fokuserar på vilka kompetenser ledaren måste besitta för att kunna leda effektivt och framgångsrikt.

Hudea (2014) definierar krosskulturellt ledarskap som:

  1. när ledaren tar i beaktande, accepterar och förstår andra personers (anställdas, partners, leverantörers, kunders) vanor, normer, värden och övertygelser oavsett deras kulturella bakgrund
  2. olikheter i ledarskapsstilar (som har olika historiska bakgrunder, kulturella skillnader, regionala skillnader o.s.v.)

Därutöver skall jag även fokusera till en viss del på hur det är att leda kultur och Ibbotson och Darsø (2008) poängterar problematiken när ledare skall leda kreativa artister i kulturella verksamheter, där artisterna själva har mer kunskap om ämnet än själva ledaren. Detta är säkert ett fenomen som uppstår ganska ofta kan jag tänka mig i just kulturella organisationer.

Det skall bli intressant att fördjupa mig mera i litteraturen och även börja koppla ihop teorin med vad min intervjuperson berättar om.

//Maria

images (1)

 

Källor:

Avolio, Bruce., Walumbwa, Fred. & Weber, Todd. (2009) Leadership: Current Theories, Reserach, and Future Directions. Annual Review of Psychology (60): 421-449

Hudea, Oana. (2014) Cross-cultural Leadership. Manager (19): 45-52

Ibbotson, Piers. & Darsø, Lotte. (2008) Directing Creativity: The Art and Craft of Creative Leadership. Journal of Management & Organization (14): 548-559

Kurslitteratur

Mitt projektarbete kommer troligtvis att handla om projektledarens/kulturledarens roll i ett kulturevenemang och för att kunna börja mitt arbete behöver jag först relevant kurslitteratur som passar just för det tema som jag har valt. Jag har hittills hittat två e-böcker som jag tror att jag kan använda i teoridelen av mitt projektarbete: Cultural Leadership Handbook (2011) av John Holden och Psychology of Human Leadership: How To Develop Charisma and Authority (2014) av Michael Paschen och Erich Dihsmaier. Utöver dessa behöver jag ännu hitta intressanta vetenskapliga artiklar, men jag tycker att dessa böcker utgör en bra grund.

Cultural leadership handbook (2011) är alltså en handbok om kulturledarskap  och en handbok för olika kulturledare. De olika teman som boken behandlar är t.ex. ledarskap, organisationsvärderingar, kultur, kreativitet och resurser. Psychology of Human Leadership: How To Develop Charisma and Authority (2014) handlar om ledarskap och tar de olika psykologiska aspekterna i beaktande.

// Laura

 

Presentation

Anna heter jag, är 20 år och studera nordisk etnologi på första året. Förutom etnologi har jag kulturledning som biämne.

Jag har länge velat jobba som kulturproducent och valde därför också att ta det här som biämne. Det mesta inom kultur intresserar, ändå mest dans och teater och mångkulturalitet. Fungerar just nu som vice ordförande vid Nyländska nationen här i Åbo och till mina arbetsuppgifter hör bland annat att organisera sommarträffen och abi mässan. Dessa kräver en hel del planerande men tror absolut att det jag lärt mig under kulturlednings kurser hjälper mig i det jobbet också.

Under sommaren kommer jag förhoppningvis få vara med i processen och organiserandet av en festival samt en sommarteater och ser mycket fram emot dessa uppgifter. Riktigt roligt att få lära sig kulturledning även i praktiken.

Hoppas på en givande kurs och ser fram emot att lära mig en hel del nytt!

Om bohemer och kreativa arbetare

Jag deltog inte på Astrid Huopalainens föreläsning och gör mina reflektioner om artikeln istället.

När jag läste artikeln fick jag en verklig a-ha upplevelse, det var som att läsa om min egen syster som är skådespelare/ regissör och som jobbat inom teaterbranschen sedan unga år. Vi har alltid i familjen lekfullt kalla henne för familjens bohem och ibland…eller kanske rättare sagt ofta funders på hennes kanske enligt oss mystiska val av livstil och beteende. Vi har undrat om det är något som alla i teatervärlden har gemensamt och denna artikel gav bekräftelsen till det! Allt som skrevs i artikel om livstilen, ekonomin, klädseln, gesterna, vanorna, boende, relationerna och även premiärsnacket (har varit med om ett antal av dessa) stämde mitt i prick med det min syster. Ävenom vi båda jobbar i den kreativa branschen, jag med artister ombord på ett fartyg och hon inom teater, så har vi en totalt annorlunda bild på våra arbeten. Min syster jobbar för att hon älskar det hon gör, hon har redan som liten bestämt att hon vill bli skådespelerska och för att få göra det hon älskar blir ekonomin ofta en sekundär, eller tertiär angelägenhet. Jag har hamnat i mitt arbete kanske lite av misstag och visst gillar jag det vad jag gör, men skulle aldrig kunna tänka mig att jobba med det utan att veta om jag får en tillräcklig lön för jobbet och kunna planera framtiden vidare, dock skulle jag inte vilja jobba med något som jag inte tycker om.

Precis som artikeln beskriver, så håller arbetslivet på att ändra sig och y-generationens krav på arbetslivet börjar likna allt mer den bohemiska livsstilen. Flexibla arbetstider, ett jobb som ger mening till livet och känns meningsfullt. Det är redan en längre tid sedan jag läste en blogpost om generation Y och hur de förhåller sig till arbetslivet, kolla den här. Jag kan själv medge att jag är en av dessa generation y:s ungdomar, istället för att bara jobba vidare då arbetet börjar kännas meningslöst och inte mera så givande, så blir jag på studieledighet för att ta en liten paus och göra något jag verkligen gillar att göra med risken att inte klara av det ekonomiskt i långa loppet.

Jag har nu jobbat i den kreativa branschen i tio år och mina kolleger är en salig blandning av dessa generation y- unga vuxna och bohema, kreativa artister. Precis som artikeln nämner att det är viktigt för skådespelare att synas med de rätta människorna inom branschen, så är det precis det samma ombord på ett fartyg. Artisterna tar foton med varandra och det är lönsamt att synas tillsammans med de större och kändare artisterna. Jag upplever att kreativa människor behöver otroligt mycket bekräftelse om sitt jobb och det är viktigt att hela tiden berätta och föräskra dem om att de är bra på vad de gör. Vi har även lite av dessa samma ritualer som på teatrar, mycket kramande och kindpussande och lyckönskningar innan man stiger på scenen. Det är viktigt att hela tiden skapa en ”bra fiilis” och ge mycket utrymme för teamet att göra saker på sitt eget, kreativa sätt utan för strikta begränsningar eller regler.

// Johanna

 

 

 

 

Mina tankar om kreativt entrepenörskap

Gästföreläsningen av Astrid Huopalainen var mycket intressant. Jag kunde stanna endast halv eftersom jag var tvungen att delta i en annan föreläsning på kvällen. Under föreläsningen diskuterades olika sorters ledarskap och hur denna har ändrat under de senaste åren. Man kan leda organisationer på flera olika sätt, man kan dela ledningsuppgifterna eller vara den dominanta ledaren. Enligt undersökningar är det dominanta ledandet föråldrat, eller har börjat bli mindre vanlig i samhället. Man har börjat anse att ledning är något mer än att leda ett folk, eller en grupp. Man skall inte bara bestämma över andra utan ledarskap är något man delar med andra, samverkar och jämlikt diskuterar.

Det var intressant att höra hur ekonomer och t.ex konstvetare, de mer kreativt inställda har möjlighet att tillsammans åstadkomma ett fungerande företag. Enligt mig låter detta briljant eftersom dessa två parter kan dela på bördan jämt. För den kreativa parten finns så långt arbete med att skapa nytt och hålla koll på vad publiken vill ha, bakom kulisserna är det såvida mycket klokt att ha den andra parten att hålla koll på ekonomiska uppgifterna.

I texten vi skulle läsa till gästföreläsningen kallas de kreativa parterna för de bohema. Dessa bohema lever ofta med låga inkomster som blir till av små petitessjobb som bär lite pengar in, dessa är inget att försäkra sig över. De bohema är vana med att leva med lite pengar, för dem är livet en annorlunda erfarenhet än för ekonomer som i vissa fall lever för sina pengar och inte tvärt om. På grund av denna tankegång är det naturligt för de kreativa, de bohema att inte ha lika djupt insatt koll på ekonomiska tabeller och hur man redovisar sitt förbruk och sina inkomster. I detta fall stiger ekonomutbildade fram i företag och är viktiga för att hålla dessa i gång. I ett sådant företag kan jag lätt tänka mig att dessa parter är jämlika, eftersom utan ekonomen skulle pengarna kunna kretsa i olika omlopp är och där. Företaget skulle klara sig kanske ett år men inte längre eftersom man ofta behöver en plan för sina pengar i ett företag.

Ekonomen är dock inte något mer viktig än den kreativa parten. Den bohema kreativa parten står för motivationen i det hela, det är hen som designar och ger företaget en mening och sin existens, utan en produkt finns inget att sälja och utan att den kunskap och erfarenhet som dessa två parter har gemensamt skulle ingetföretag finnas till.
De bohema har en naturlig talang för att improvisera på ett helt annat sätt än ekonomerna. Visst kan ekonomer improvisera men de känner knappast den sanna viljan att var spontan och att ta en risk. I ekonomin handlar allting om att räkna risken i det spl man spelar och handla enligt vad som är bäst för företaget och ens initsiativ. Det som är initsiativt för en ekonom är helt annat än för den krativa bohema parten. Enligt mig fungerar ett blandat företag precis pågrund av att man blandar dessa två naturer, den spontana bohema persionligheten och det väl uträcknande och riskmedvetna ekonomiska synen.

I texten nämns ett citat ”art for art’s sake”, flera gånger, även på franska. Jag har läst samma ord ytterligare av Oscar Wilde. Dessa ord betyder för mig att de bohema, så som det redan framhävts tidigare, lever sitt liv för att leva och skapar sin konst för sin passion. Det betyder inte lika mycket att få betalt för sina verk som att faktist ha chansen att få skapa dem. De verk dessa kreativa skapar har en större betydelse i sinnet än i pengar. Det är har som ekonomen kan stiga fram och göra det som är bekant för hen, att organisera de uppgifter som går mellan skaparen och betraktaren, tillverkaren och konsumenten.
Kreativt entrepenörskap går ut på att finna balansen mellan dessa två parter och föra dem samman inom samma företag och under samma tak. Genom att utveckla de båda parternas styrkor kan man nå gemensamma mål och drömmar. Gemenskapet och samarbetet mellan dessa två parter kan leda till verk som ingen dera kunde skapa ensam. Enligt mig hänger denna samarbete endast på att man lyssnar på varandra och är jämnstälda. Ingendera part är viktigare, trorts att man kan se hur ekonomer och de ekonomiskt inriktade entrepenörerna tar över och man lämnar mindre plats i samhället för de kreativt inriktade vill jag hävda att de är båda lika viktiga.

//Henna