månadsarkiv: april 2015

Kulturen kring ledarskap och hur en kreativ organisation borde styras?

Cultural Leadership Handbook : How to Run a Creative Organization

Eftersom det vart lite oklart i vad blogg-inläggen skall handla om så har jag först nu kommit igång med dom bättre. Jag har börjat läsa en del av den litteratur som vi har delat upp mellan oss i gruppen för projektarbetet. Den här första källan som jag kommer att reflektera över heter Cultural Leadership Handbook : How to Run a Creative Organization och är skriven av John Holden och Robert Hewison och är utgiven 2011, så den är en väldigt relevant bok om ledarskap. Vissa källor tyckte jag att kunde lämnas bort eftersom 1993 inte är så relevant mera.

Boken i sig handlar inte så mycket om ledarskap i samband med kultur utan jag upplever det som att man försöker förklara kulturen kring att vara i en ledande position. Nästa inlägg som jag kommer att skriva kommer behandla kultur som konst och musik i samband med ledarskap. Kultur kan upplevas som en omgivning med regler, normer och så vidare, eller som konsten. I det här sammanhanget är det kulturen som har att göra med regler, normer, uppförande, skillnader, gemensam grund, mål, visioner och allt vad som kan tänkas höra företagskulturen till.

I boken diskuteras egenskaper som en ledare skulle vara i behov av och vad de borde sträva till att uppnå i hur man bemöter andra människor, de människor man skall leda helt enkelt. Holden och Hewison talar om att kunna inspirera, delegera, skapa mål och mening, skapa värden. De nämner också kreativitet och innovation som något en ledare skall besitta eller i alla fall ha förmågan att uppmuntra hos sina anställda. Att kunna skapa en uppfattning om mening (sense of purpose, låter bättre på engelska) är också något som ledare bör göra. De talar också om tre pelare för en ledare, engagemang, service och tillit, en ledare som kan skapa detta kring sig borde vara en bra ledare. Det svåra är alltid att behålla sina medarbetares förtroende och tillit, något som tar länge att bygga upp men som kan raseras väldigt snabbt. I boken omnämns tillit som ett socialt kapital, ett av de absolut viktigaste, desto större tillit det finns mellan individer, desto större tillit mellan olika grupper finns det och det leder till större tilltro. Om man förlorar tilliten är det väldigt snabbt hänt att det skadar både ditt rykte och de kulturella värderingar man byggt upp.

”Vänskap kan inte finnas utan förtroende och förtroende inte utan integritet.” – Samuel Johnson

// Andreas Kaján

Kurslitteratur: Krosskulturellt ledarskap

Jag har nu läst mig in på ledarskap ur ett kulturperspektiv, och speciellt ur en krosskulturell synvinkel. Hudea (2014) skriver att genom den ökade globaliseringen har det krosskulturella konceptet blivit aktuellt inom alla verksamhetsområden. Begreppet krosskulturellt  ledarskap är mer komplicerat än man kan tro vid första anblick, och Hudea (2014) definierar det enligt följande:

  • när ledaren tar i beaktande, accepterar och förstår andra personers (anställdas, partners, leverantörers, kunders) vanor, normer, värden och övertygelser oavsett deras kulturella bakgrund när man fattar beslut och genomför beslut.
  • olikheter i ledarskapsstilar (som har olika historiska bakgrunder, kulturella skillnader, regionala skillnader o.s.v.). Ledarskap är beroende av sin kontext, d.v.s. ledarskap är olika beroende på ursprung, omgivning, utbildningssystem och den sociala omgivningen.

Den enskilda individen har möjlighet att påverka i hur stor utsträckning man har kontakt med varierande kulturella tankesätt och beteenden (Hudea 2014). Samtidigt kan den enskilda individen själv bestämma hur mycket man lär sig av dessa varierande kulturer och accepterar dem och berikar sig själv och sin respekt för världens diversitet, fortsätter Hudea (2014).

En ledare har dock inte samma möjlighet att välja huruvida man är i kontakt med olika kulturer menar Hudea (2014). Utan för ledaren blir denna kontakt med olika kulturer en nödvändighet för att kunna utveckla en hälsosam och hållbar utveckling för sin organisation (Hudea 2014).

Hudea (2014) har utvecklat två modeller som jag tycker väldigt informativt sammanfattar och belyser krosskulturellt ledarskap. Figur 1 beskriver hur det oberoende av verksamhetsområde existerar diversitet inom och utanför varje organisation. Medan Figur 2 förklarar vad en ledare skall göra i en krosskulturell organisation för att uppnå framgångsrikt ledarskap.

Skärmavbild 2015-04-29 kl. 17.18.20 Skärmavbild 2015-04-29 kl. 17.18.05

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

// Maria

Källa:

Hudea, Oana. (2014) Cross-cultural Leadership. Manager (19): 45-52

Projektarbete: Råa-live

Som Andreas skrev i ett tidigare inlägg kommer han, jag och Lisa att arbeta tillsammans med projektarbetet. Vi kommer alltså att undersöka hur Rockföreningen ordnar samt genomför evenemanget Råa-live. Råa-live är ett två dagars evenemang där olika band uppträder som välkända artister, det handlar alltså om en tribute show. På scen syns allt från heavy metal band till popartister.

Vi inleder projektet med att läsa oss in på ämnet kultur och ledarskap. På vår följande träff kommer vi att diskutera vad vi har läst för att sedan precisera och dela upp vilka områden vi ska fokusera på i arbetet.

För tillfället läser jag boken Event Management: How to Apply Best Practices to Small Scale Events (2011) av Sven Damm. I boken identifieras och rekommenderas olika styrmodeller som projektledare kan ha till nytta för småskaliga evenemang. Detta tänker jag att vi kunde ha till stor nytta av eftersom vi vill undersöka hur en liten festival organiseras.

// Sofie

Projektarbete

Jag och Corinne kommer i projektarbetet att fokusera på upplevelseekonomi. Vi båda har praktisk erfarenhet i denna bransch och brinner för upplevelser. Som första steg i vår plan tänker vi närmare läsa in oss på vad upplevelseekonomi egentligen innebär, helt enkelt definiera begreppet. Efter detta är tanken att fokusera på två olika upplevelser och forksa i dess komponenter och vidare varför kan de klassas som upplevelser. Som litteratur till en början har vi valt att läsa boken The experience economy : a new perspective av Albert Boswijk, Thomas Thijssen och Ed Peelen (2007) och vetenskapliga artiklar tangerande upplevelseekonomi. Efter detta bestämmer vi oss på vilka upplevelser vi vill närmare fokusera på.

//Matti & Corinne

Med Råa-Live på Kåren som Projektarbete

Jag har planerat att arbeta tillsammans med Lisa och Sofie som också studerar musikvetenskap. Vi tänkte därav att vi skulle dela upp vårt arbete och skriva om många olika ämnen som berör ledarskap, kultur och också musik eftersom det är vårt intresseområde. Vi tänker oss att vi kunde skriva om ledarskap i allmänhet, ledarskap i samband med kultur och ledarskap inom musik. Vi har alla hittat lite olika källor som vi sammanställt i en projektplan. Vi kommer att ha olika ansvarsområden som vi skriver om och sedan sammanställer och skickar till varandra så att alla lär sig om vad den ena läser. Sedan kommer vi att göra en helhet av allt vi hittat som en slags allmän information om kultur, musik och ledarskap.

Vi tänkte att vi skulle undersöka hur rockföreningen vid Åbo Akademi genomför evenemanget råa-live som är en stor tribute musikfestival som ordnades på Kåren under senaste helg. Där uppträdde 15 olika band som välkända och etablerade internationella artister. Vi vill alltså intervjua och ta reda på hur rockföreningen går till väga när de planerar och genomför evenemanget. Därav är planen att vi kunde intervjua någon eller några medlemmar ur styrelsen för att få en inblick i arbetet. Det skulle vara roligt att få en inblick i hur man arbetar med ett så stort projekt i en så pass liten förening och utreda hur studeranden vid Åbo Akademi satsar på kulturprojekt och hurudan former av kulturledning som förekommer i det här sammanhanget.

råååa

//Andreas Kaján

Paradoxical co-existance

Being in between- av Tanja Vilén fick mig idag att fundera på hur brett fältet för kulturproduktion egentligen är. Enligt henne finns det mycket i vårt samhälle som allting händer samtidigt. Paradoxical co-existance kallar hon det och enligt mig stämmer detta mycket väl. Dessa finns och påverkar oss samtidigt men relativt oberoende av varandra. Kultur som ett konsumtionsslag är en enhet och under dåliga tider konsumeras dessa mindre överlag, men som olika enheter är de olika tilldragande beroende på åskådarens personliga behov.

Kultur är något man producerar och det består av så många olika fält av konst, alla inuti en och samma värld. Genom produktionen av kultur bereder man utrymme för många olika uttrycksformer, vissa mer traditionella än de andra. Musik i symfoniorkestern kan enligt mig inte jämföras med konst i bildform, eller eventuellt inte ens teater. Dessa är olika skikt och former av ett och samma. De är kultur men uppskattas av åskådaren på olika sätt. De konsumeras på ett varierande sätt.

Vilén beskriver operan och dess symfoniorkester som en enhet eller en organisation där allting lever på sitt sätt, det evalverar och förbättrar sig som en process. Dess individuella struktur kan enligt mig jämföras med teaterproduktion, lika som man inom teater förbättrar sig och ändrar uppbyggnaden och grupper inom de olika delarna av organisationen, tävlar man sinsemellan med en ledare som håller spelet igång.

För att skapa måste de olika individerna i en opera organisation arbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Vilén nämner parallella produktioner. Dessa är olika från en opera eftersom man saknar de visuella interpretationerna, de är halvfärdiga och förbättrar varandra. Man samarbetar för ett större mål men konflikter är oförnekliga.

Man har följt med dehär organisationerna från flera olika håll och som vetenskapliga betraktare har man märkt att de olika organisationerna inom kulturproduktion och speciellt ledarkapen och dess roll i organisationen, har ett visst beroendeförhållande till de olika personligheterna inom organisationen. Identiteterna som samarbetar har traditionsenligt en påverkan på varandra och speciellt diversiteten gör det möjligt för organisationen att ha något så kallat ”skiftande cirkel av identiteter” som beskriver ett spel där de olika identiteterna, personerna och professionerna gör att ståndpunkten och organisationens koncentrerade mål har ett visst skift igenom arbetets gång. Hybrida identiteter inom en orgnisation beskrivs som olika polaricerade identiteter som står varandra i konflikt men som slutligen samverkar i en blanding av dem båda.

Vilka valmöjligheter

OJ vad det känns svårt! Jag har så mycket att välja mellan då jag skall läsa kurslitteratur till denhär kursen. Det känns så överväldigande att försöka hitta något som intresserar och som hålls inom kursens ramar.

Vad jag läst hittills har handlat mycket om flera olika synvinklar inom kulturproduktion och ledarskap. Det finns enligt mig så mycket att se på då det handlar om kultur. Hur skall man kunna beskriva vad kultur är? För mig är kultur så mycket, det handlar om identitet och ens sätt att uppleva världen. För vissa är kultur endast den högkultur vi talar om då man nämner opera, teater och konst. Dessa är ju alla olika sorter av konstformer men bakom sig har de en eller flera personers tankar och identitet.

Att följa med en konsär, en person som sjunger på en scen är mer än bara personen och dess meddelande till världen. Hen har eventuellt skrivit låten själv men bakom låten finns dock en hel sal av människor, producenten, spelarna, instrumenten och deras skapar allt påverkar. Man kan följa tråden ända fram till en person som gett sångaren idéerna till sången, känslorna som personen gett upphov till eller någon händelse i en annans liv.

F25627E4-423D-4054-9273-584EF1B272C445

Nu skall vi ändå inte tappa bort oss i mina tankegångar denna måndag. Jag har hittat mycket att läsa och har beaktat andras idéer likaså för att få mångsidighet i det jag läser. Jag har kommit relativt långt med mina texter och har velat hålla mig vid ganska många av de tipsade avhandlingarna och en bok om ledarskap.
Dessa är mycket intressanta och de har väckt tankar i mig. Jag har funderat på de olika sätten att leda kultur och hur ledarskap i sig kan formas i kulturorganisationer och evenemang. Det finns många avhandlingar, ur flera olika infallsvinklar inom opera och ledarskap inom musik, symfoniorkester och etnografiska analyser inom kultur som olika organisationer.

Ledarskap i kreativa organisationer

John Holden och Robert Hewison (2011) skriver att organisationer, speciellt kreativa organisationer, ska allra först fundera vad kunden behöver och efter det börja utveckla organisationssystemet så att kundens behov blir tillfredsställda. Enligt Holden och Hewison (2011) kräver kreativa organisationer ledarskap som är flexibelt. Man kan till exempel arbeta genom att bilda olika projektteam som fungerar som ett nätverk och där det inte finns en hierarki.

Det är viktigt att cheferna inser att den viktigaste informationen samlas och de bästa idéerna utvecklas av personalen i det vardagliga arbetet. Det är chefens uppgift att hitta på nya sätt att dela den kunskapen så att alla i organisationen kan ha nytta av den. Det är också viktigt att lyssna på andra människor och skapa diskussioner och dialoger med dem. (Holden och Hewison 2011).

Ibland behövs det ledarskap där det är viktigt att chefen gör snabba beslut. Chefer i kreativa organisationer ska ändå förstå att organisationen inte nödvändigtvis behöver fungera uppifrån ned och att de bästa besluten görs genom att lita på varandra och varandras expertis och omdöme. (Holden och Hewison 2011).

Källa:

Holden, John, and Hewison, Robert. Cultural Leadership Handbook : How to Run a Creative Organization. Farnham, Surrey, GBR: Ashgate Publishing Group, 2011. ProQuest ebrary. (Läst 27.4.2015).

 

// Laura

Ledarskap och musikevenemang

På grund av att jag inte hittade tillräckligt intressant litteratur som har att göra med ledarens roll i kulturorganisationer kommer jag istället i mitt projektarbete att fokusera på ledarskap i olika musikevenemang. Inspirationskällan för mitt projektarbete är doktorsavhandlingen ”Leadership in symphony orchestras” av Niina Koivunen där hon studerar ledarskap i symfoniorkestrar. Jag kommer att använda avhandlingen som en källa för material  som jag kan sedan utnyttja i mitt projektarbete.

Det nästa steget för mig blir att välja några fokusområden inom temat ledarskap och göra ordentliga avgränsingar. Jag ska hitta sådana teorier som hjälper mig att studera hurdant ledarskapet är i musikevenemang. Det blir också dags att välja ett musikevenemang som jag kommer att undersöka och använda i den empiriska delen av mitt projektarbete.

// Laura

7 kukkulaa soi!

Jag nämnde i ett tidigare inlägg om min praktik på Åbo filharmoniska orkester och om projektet/produktionen jag var med i. Produktionen hade sin press release förra veckans tisdag och jag tänkte i detta inlägg beskriva produktionen och berätta kort vad jag gör.

7 kukkulaa soi! är ett spektakel var orkestern delas ut på Åbos sex kullar medan chefsdirigenten Leif Segerstam tar över den sjunde kullen, Vårdbergets observatorie. Konserten går ut på att orkestern spelar Jean Sibelius Finlandia samtidigt från varje kulle, detta möjliggörs genom att Leif filmatiseras på Vårdberget och hans bild skickas live ut till varje kulle var sedan musikerna kan spela under Leifs ledning via direkt sändningen. Publiken kan välja på vilken kulle de vill följa konserten, på kullen hörs givetvis de instrument som spelas på kullen men även hela Finlandia helheten hörs i bakgrunden. Utöver detta filmatiseras varje kulle och det går att följa med hela konserten live på nätet. Före konserten ordnas det kulturuppföranden på varje kulle, det är frågan om dans, teater, körsång mm. I ett nötskal är det frågan om hela stadens fest var alla uppmanas att komma ut på Åbos sju kullar och njuta av programmet.

Själv har jag främst arbetat med de olika evenemnagsplatserna, dvs. hur allt möjliggörs på kullarna. Jag har lärt mig att det finns rät så mycket byråkrati att brottas med då man ordnar så många utomhusevenemang samtidigt. Utöver det praktiska arrangerandet har jag även varit med och planerat de olika kulturuppföranden som kommer att uppvisas före konserten, det gar varit mycket roligt och givande att samarbeta med olika kulturaktörer i Åbo. Har fått väldigt nyttig erfarenhet av att arbeta tillsammans med kreativa människor och konstnärer. Som marknadsföringsprakitkant har jag tillsammans med en reklambyrå varit ansvarig över evenemangets marknadsföring, det är inte heller så lätt att försöka sälja en ”klassisk” konsert åt hela stadens befolkning, dock är idén är redan så galen att den säkert väcker intresse utöver klassiska musikens kretsar.

Ni kan bekanta er med evenemanget här: https://apps.facebook.com/451401255014824/

//Matti