{"id":63,"date":"2017-10-05T15:59:54","date_gmt":"2017-10-05T15:59:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=63"},"modified":"2017-10-06T10:04:21","modified_gmt":"2017-10-06T10:04:21","slug":"att-leta-efter-och-hitta-material","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2017\/10\/05\/att-leta-efter-och-hitta-material\/","title":{"rendered":"Att leta efter och hitta material"},"content":{"rendered":"

Om material i Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi<\/a><\/h3>\n

Kulturvetenskapliga arkiv kan vara skojiga. De inneh\u00e5ller f\u00f6r det mesta v\u00e4ldigt breda materialsamlingar och ibland \u00e4r det inte s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver hela omfattningen. H\u00e4r g\u00f6rs n\u00e5gra plock i ett traditionsarkiv f\u00f6r att ge exempel p\u00e5 vilka material det g\u00e5r att hitta om man s\u00f6ker information g\u00e4llande konsumtion och kulturm\u00f6ten. En stor del av samlingarna \u00e4r s\u00f6kbara i portalen spegeln.abo.fi<\/a>, och med vissa restriktioner ocks\u00e5 i ALMA<\/a>. Fullst\u00e4ndiga s\u00f6kningar kan dock inte g\u00f6ras utan hj\u00e4lp av personalen.
\n<\/em><\/p>\n

Inte s\u00e4llan har sv\u00e5righeten att \u00f6verblicka hela materialet att g\u00f6ra med arkivens tillkomsthistoria. De kan vara inriktade f\u00f6r enskilda forskares specialintressen, men lika ofta kan det vara fr\u00e5ga om en bred satsning f\u00f6r att r\u00e4dda en snabbt f\u00f6rsvinnande del av uppfattade kulturtraditioner. Inte s\u00e4llan har slumpm\u00e4ssiga donationer och depositioner ocks\u00e5 bidragit till arkivens brokiga inneh\u00e5ll.<\/p>\n

Genom \u00e5rens lopp har ocks\u00e5 enskilda forskares intressen sammankopplat med personalbrist gjort att man ser distinkta satsningar som kortvarigt blossar upp, men sedan kapslas in och f\u00f6r en tynande tillvaro. Samarbete med andra arkiv kan resultera i att visst material dubblerats (som t.ex. mellan \u00c5bo Akademis kulturvetenskapliga samlingar och Svenska Litteraturs\u00e4llskapets f.d. Folkkultursarkiv<\/a>), men d\u00e5 \u00e4r det i allm\u00e4nhet v\u00e4l dokumenterat. Det \u00e4r t.ex. vanligt att riktigt gamla fotografier \u00e5terfinns i flera arkiv.<\/p>\n

Fr\u00e5gelistor<\/h4>\n

I centrum av m\u00e5nga traditionsarkiv ligger de koncentrerade insamlingar av material som gjorts genom fr\u00e5gebrev (som de ibland ocks\u00e5 kallas) och f\u00e4ltarbeten. Projektet Kommunicerande Konsumtion<\/a> koncentrerar sig p\u00e5 handel och kulturm\u00f6ten som skett i handelssammanhang. Det naturliga intresset inriktas d\u00e5 t.ex. i Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi p\u00e5 de monolitiska insamlingar som har med temat att g\u00f6ra.<\/p>\n

Handel och kommers intresserade i allm\u00e4nhet forskarna och redan p\u00e5 1950-talet gjordes flera fr\u00e5gebrevsinsamlingar till exempel om kringvandrande f\u00f6rs\u00e4ljare (Nr 9), men ocks\u00e5 om de fasta butikerna (Nr 4), bondeseglation p\u00e5 Estland (Nr 15a) och sm\u00f6rhandeln (Nr 29a). Alla insamlingarna riktade sig till ett informantn\u00e4tverk d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6kte n\u00e5 personer som \u00e4nnu kunde minnas \u00e4ldre tider. M\u00e5nga av de insamlingarna pr\u00e4glades av ett nordisk samarbete mellan olika traditionsarkiv. (F\u00f6rteckning \u00f6ver \u00e4ldre fr\u00e5gelistor vid Cultura: Etnologi <\/a>och Folkloristik<\/a>)<\/p>\n

Vid \u00c5bo Akademi finns det egna insamlade materialet tillg\u00e4ngligt i original, men ocks\u00e5 i arbetskopior som inbundna samlingar eller i form av \u201ddigitaliserade\u201d texter. Materialet \u00e4r koncentrerat och man vet att man hittar vad man s\u00f6ker efter.<\/p>\n

De h\u00e4r medvetet insamlade och tematiserade fr\u00e5gelistmaterialen \u00e4r ju redan i anv\u00e4ndning av projektet Kommunicerande Konsumtion, och det \u00e4r en verkligt positiv sak att nya forskare tar sig an ett \u00e4ldre material med nya fr\u00e5gest\u00e4llningar. Men det finns arkivmaterial som inte lika uttalat \u00e4r insamlat f\u00f6r ett syfte. Redan fr\u00e5gelistsvaren till helt andra fr\u00e5gelistor inneh\u00e5ller naturligtvis information om handel och kulturm\u00f6ten, men d\u00e4r temat inte explicit varit huvudintresset f\u00f6r unders\u00f6kningarna.<\/p>\n

Bilder och intervjuer<\/h4>\n

Utanf\u00f6r de medvetna insamlingarnas planeter cirklar hundratals mindre satelliter av information omkring och de m\u00e5ste inf\u00e5ngas med hj\u00e4lp av tid, erfarenhet, strukturerade s\u00f6kningar eller i sista hand av slumpen. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel. Intervjuexemplen kan vara flera minuter l\u00e5nga, s\u00e5 de finns ocks\u00e5 transkriberade.<\/p>\n

Det mesta hittas av s\u00f6kningar i arkivets databaser<\/a>, men det kan ocks\u00e5 l\u00f6na sig att leta \u201di n\u00e4rheten\u201d av de stora insamlingsrycken. I liggare och kataloger kan man se att intresset f\u00f6r en f\u00f6reteelse tenderar att \u00e5terkomma i olika register under en tidsperiod d\u00e4r en insamling f\u00f6retagits.<\/p>\n

P\u00e5 det s\u00e4ttet hittar vi t.ex. genast det etnologiska arkivets f\u00f6rsta spolbandsinspelning (KIV\u00c5 L1a-b) som en direkt f\u00f6ljd av fr\u00e5gelistan Nr 9 ”Kringvandrande ryska handelsm\u00e4n” fr\u00e5n 1957. \u00c5r 1958 har en ok\u00e4nd intervjuare p\u00e5 finska fr\u00e5gat ut tv\u00e5 gamla husb\u00f6nder i Satakunta om de kringvandrande handelsm\u00e4nnen, och sedan s\u00e4nt in bandet. Arkivet hade ingen egen bandspelare d\u00e5 \u00e4nnu. Ljudkvaliteten \u00e4r r\u00e4tt bra men intervjutekniken n\u00e5got outvecklad s\u00e5 att intervjuaren oftast verkar f\u00f6resl\u00e5 den information som informanten sedan bejakar. Man f\u00e5r en bild av ett lugnare tempo i livet och en p\u00e5minnelse om att intervjuer alltid \u00e4r l\u00e5\u00e5nga. Bilden av \u201dp\u00e5saryssarna\u201d \u00e4r v\u00e4l lite delad men mest positiv. \u201dKorgmakarna\u201d n\u00e4mns ocks\u00e5 som som en kringvandrande grupp, tydligen med lite l\u00e4gre status.<\/p>\n

Ljudexempel KIV\u00c5 L1b 1958 (Satakunta)<\/p>\nhttp:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2017\/10\/L1bex.mp3<\/a><\/audio>\n

Transkribering av ljudexemplet KIV\u00c5 L1b 1958<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r naturligtvis sv\u00e5rare att hitta s\u00e5dan information i intervjuer som gjorts med helt andra teman. Men om accessionsprocessen har gjorts med omsorg borde stickordss\u00f6kningar f\u00e5nga upp \u00e4ven dessa. Om det finns fullst\u00e4ndiga trankriberingar \u00e4r det \u00e4nnu mer sannolikt. I en intervjuserie g\u00e4llande statarmilj\u00f6er i V\u00e4stra Nyland som gjordes under ett f\u00e4ltarbete 1974 hittar vi ocks\u00e5 en f.d. statkarl som talar om \u201dp\u00e5saryssar\u201d. Ocks\u00e5 h\u00e4r tycks bilden vara \u00f6verv\u00e4gande positiv \u00e4ven om nog f\u00e5r en klar uppfattning om att de ans\u00e5gs vara annorlunda. Han n\u00e4mner ocks\u00e5 de estl\u00e4ndska potatishandlarna.<\/div>\n
<\/div>\n
\n
Ljudexempel KIV\u00c5 L320 1974 (V\u00e4stra Nyland)<\/div>\n<\/blockquote>\n
\nhttp:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2017\/10\/L320bex.mp3<\/a><\/audio>\n<\/div>\n
\n
Transkribering av ljudexemplet KIV\u00c5 L320 1974<\/a><\/div>\n<\/blockquote>\n
<\/div>\n
<\/div>\n
\n
\n
\"Fiskf\u00f6rs\u00e4ljare<\/a>

Fiskf\u00f6rs\u00e4ljare fr\u00e5n \u00c5land i Helsingfors hamn ca 1927. Foto: Sverre Boucht. Kiv\u00e5 B376<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\"Estl\u00e4ndska<\/a>

Estniska potatisf\u00f6rs\u00e4ljare i Helsingfors hamn ca 1927. Ljus vadmal med m\u00f6rka kantband var typisk f\u00f6r den estlandssvenska kustbefolkningen. Ett av de tidigaste s\u00e4tten att \u201dbr\u00e4nda\u201d sig var att som f\u00f6rs\u00e4ljare uniformera sig i likartad kl\u00e4dsel. Kl\u00e4dseln borgade f\u00f6r kvalitet och motsvarades i st\u00e4derna av olika yrkesgruppers \u201duniformer\u201d.. Foto: Sverre Boucht. Kiv\u00e5 B309.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n
\"\"<\/a>

Fr\u00e4mmande fiskk\u00f6pare p\u00e5 N\u00f6t\u00f6 i Nagu 1914. Foto: Torsten Nybergh. K\u00e4lla: John Gardberg ”Samfundslivet i Nagu och Korpo utsk\u00e4r” Pro gradu-avhandling, 1923 \u00c5A.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

En visa jag inte kan visa<\/h6>\n
Samma stickord ”p\u00e5saryss” f\u00e5ngar ocks\u00e5 upp en helt annan kategori av material. I A.P. Svenssons ryktbara vissamling i de folkloristiska samlingarna finns en speciell avdelning f\u00f6r ”skabr\u00f6sa” visor som han upptecknat bland sj\u00f6m\u00e4n och prostituerade i Helsingfors hamnkvarter kring sekelskiftet 1900. H\u00e4r \u00e5terfinns en visa ”En resande kom in p\u00e5 v\u00e5r g\u00e5rd (p\u00e5saryss)” (IF 110:11, s. 32) som i sex verser beskriver en \u00f6vernattande handelsresande aff\u00e4rsmans \u00e4ventyr. Den b\u00f6rjar:<\/div>\n
<\/div>\n
\n

En resande kom in p\u00e5 v\u00e5r g\u00e5rd
\nhan spord om han nattlogi kan f\u00e5
\nen kont han hade p\u00e5 ryggen
\ns\u00e5 en p\u00e5sarysse det vara m\u00e5
\n…<\/p>\n<\/blockquote>\n

Jag \u00e4r inte speciellt luttrad i sammanhanget med den fortsatta visan m\u00e5ste nog betraktas som tillh\u00f6rande bottenskrapet i A.P. Svenssons samling, b\u00e5de vad g\u00e4ller rim och fyndighet. Hur som helst visar det att p\u00e5saryssarna som en synlig grupp intr\u00e4tt i tidens popul\u00e4rkultur.<\/p>\n

De andra<\/h6>\n

P\u00e5saryssarnas och \u00e4ven tatarernas roll som nyhetsspridare tangeras i ett fr\u00e5gelistsvar om de f\u00f6rsta bilarna. Johan Mannerheim f\u00f6rs\u00f6kte som del\u00e4gare i Jockis g\u00e5rd AB f\u00f6rbjuda g\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4ljningen, som ovann\u00e4mnda grupper sysslade med, genom uppsatta f\u00f6rbudsplakat p\u00e5 minsta backstuga. Orsaken angavs vara att de spred socialism bland befolkningen. Mannerheim r\u00e5kade bl.a. p\u00e5 grund av detta i sv\u00e5righeter, s\u00e5lde sin andel av g\u00e5rden till Alfred Kordelin, och flyttade till Sverige. \u00c5r 1913 hyrde fabrik\u00f6ren Karl Fazer g\u00e5rdens marker f\u00f6r jaktsyften och f\u00f6rde d\u00e5 dit den f\u00f6rsta automobilen, vilket svaret egentligen ber\u00e4ttar om. (Fr\u00e5gelisvar ur Nr 60 ”Bilen” KIV\u00c5 FM6612)<\/p>\n

En annan grupp handelsresande dyker upp lite senare \u00e4n p\u00e5saryssarna och blir ocks\u00e5 en grupp som kanske inte alltid \u00e5tnjuter de \u201dvanliga\u201d m\u00e4nniskornas fulla f\u00f6rtroende. Det var de s\u00e5 kallade \u201dprovryttarna\u201d. En informant ber\u00e4ttar om sin barndom p\u00e5 1910-talet:<\/p>\n

Ljudexempel IF mgt 1993\/003 (\u00d6sterbotten)<\/p><\/blockquote>\nhttp:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2017\/10\/IFmgt1993_003ex.mp3<\/a><\/audio>\n

\n

Transkribering av av ljudexemplet IF mgt 1993\/003<\/a><\/p>\n<\/blockquote>\n

I en intervju fr\u00e5n \u00c5bolands sk\u00e4rg\u00e5rd st\u00f6ter vi p\u00e5 \u00e4n mer intressanta uppgifter om hur man kunde f\u00f6rh\u00e5lla sig till kringresande f\u00f6rs\u00e4ljare i agrar milj\u00f6. Intervjun som \u00e4r gjord 1974 skulle knappast ha setts i det h\u00e4r sammanhanget om det inte var f\u00f6r ren slump. I samband med att en arkivkund s\u00f6kte efter sp\u00f6khistorier och historier om det \u00f6vernaturliga fr\u00e5n \u00c5boland fastnade blicken p\u00e5 f\u00f6ljande citat om hur man reagerade efter att n\u00e5gon d\u00f6tt i en g\u00e5rd.<\/p>\n

Ljudexempel<\/em> IF mgt 1974\/006 (\u00c5boland)<\/p><\/blockquote>\nhttp:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2017\/10\/IFmgt1974-006aex.mp3<\/a><\/audio>\n

Transkribering av ljudexempel IF mgt 1974\/006<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Man k\u00e4nner sig lite bet\u00e4nksam n\u00e4r man funderar \u00f6ver hur ortens stora g\u00e4stv\u00e4nlighet beskrivs. Vi f\u00e5r s\u00e5ledes en f\u00f6rest\u00e4llning av hur \u201dstrykarna\u201d \u00e4nd\u00e5 behandlades som inte riktigt j\u00e4mlika.<\/p>\n

Marknader<\/h4>\n

I en databass\u00f6kning med stickord som \u201dmarknad\u201d hittar man l\u00e4tt mycket material, men \u00e5 andra sidan kan det bli f\u00f6r mycket information. Bland de etnologiska intervjuerna f\u00e5r man fram hela 111 termer inneh\u00e5llande marknad i 172 olika intervjuer. I praktiken f\u00e5r man sedan f\u00f6r hand gallra ut termer som \u201d\u00e4ktenskapsmarknad\u201d. Bland fotografierna hittar man snabbt en bild fr\u00e5n Kristinestads Mikaelimarknad som klart avbildar en v\u00e4lbes\u00f6kt s\u00e5dan, tagen av samma John Mikael Rosengren som vinjettbilden till den h\u00e4r bloggen. Marknadsbilder finns det relativt gott om i arkiven, men regelr\u00e4tta dokumentationsprojekt kommer f\u00f6rst p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Mikaelimarknad i Kristinestad vid slutet av 1890-talet. Foto: John Mikael Rosengren. KIV\u00c5 B887 (Valo-foto, Kristinestad).<\/p><\/div>\n

Ett mer lakoniskt \u201df\u00e5rmarknad\u201d visar sig f\u00f6rest\u00e4lla en situation d\u00e4r man sk\u00e4mtsamt anv\u00e4nt ordet marknad f\u00f6r en mer lokal tillst\u00e4llning f\u00f6r upphittade f\u00e5r. Bilden \u00e4r inte s\u00e4mre f\u00f6r det. F\u00e5rmarknad kallades nog ganska allm\u00e4nt den avslutning av f\u00e5rskallet f\u00f6re Mikaeli, d\u00e5 man samlades f\u00f6r att f\u00e5 sina egna f\u00e5r.<\/p>\n

\n
\"F\u00e5rmarknad<\/a>

\u201dF\u00e5rmarknad\u201d vid \u00d6vermark kyrka. Ok\u00e4nt \u00e5rtal. Foto: Anders Franz\u00e9n, \u00d6vermark. Kiv\u00e5 B594. \u201d\u00c4nda in p\u00e5 1900-talet, d\u00e5 f\u00e5ren fingo beta fritt i skogarna och l\u00e4ngs v\u00e4garna, h\u00e4nde det ofta att en del f\u00e5r inte kunde igenfinnas. D\u00e5 samlades man varje m\u00e5ndagsmorgon under hela oktober m\u00e5nad invid kyrkan och f\u00f6rde med m\u00e5ndagsmorgon under hela oktober m\u00e5nad invid kyrkan och f\u00f6rde med sig de fr\u00e4mmande f\u00e5ren man funnit och s\u00f6kte egna, som man saknade. De saknade kunde d\u00e5 ofta igenfinnas, och man betalade till \u00b4upphittaren\u00b4 en liten ers\u00e4ttning.\u201d<\/p><\/div>\n<\/div>\n

Det finns s\u00e5ledes r\u00e4tt mycket material om marknader i allm\u00e4nhet och \u00e4ven d\u00e5 utg\u00e5ende fr\u00e5n de specialintressen som ber\u00f6rdes i b\u00f6rjan av texten. M\u00e4rkbart \u00e4r kanske att romerna som grupp utm\u00e5las som s\u00e4rskilt fattiga och el\u00e4ndiga, men \u00e4nd\u00e5 inte f\u00f6rekommer i s\u00e4rskilt m\u00e5nga omn\u00e4mnanden. Tatarer (s\u00e5ledes de muslimska k\u00f6pm\u00e4nnen som funnits i landet sedan 1800-talet) omn\u00e4mns n\u00e4stan inte alls i arkivets \u00e4ldre material. Judar omn\u00e4ms sparsamt i t.ex. marknadsminnen. Det visar ju klart ocks\u00e5 vad som av arkivbildarna uppfattats vara den kultur som ska dokumenteras och studeras. Den h\u00e4r bilden f\u00f6r\u00e4ndras fr.o.m. 1950-talet, f\u00f6rst av den \u201darktiska\u201d intressev\u00e5gen och senare av intresse f\u00f6r industri, arbetarkultur och olika minoritetsgrupper. I sammanhanget kan man \u00e4nd\u00e5 n\u00e4mna att redan fr\u00e5gelistan Nr 1 fr\u00e5n 1952; \u201dOm d\u00f6dandet av h\u00e4star, hundar och katter\u201d, intresserade sig f\u00f6r en yrkesgrupp som p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll betraktades som \u201dparia\u201d. Och fr\u00e5gelistan om \u201dP\u00e5saryssarna\u201d kom ju inte s\u00e5 l\u00e5ngt senare.<\/div>\n

 <\/p>\n

K\u00e4llor och litteratur:<\/p>\n

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi<\/a>. Etnologiska samlingarna<\/a> (KIV\u00c5) och Folkloristiska samlingarna<\/a> (IF)<\/p>\n

Gardberg, John. Samfundslivet I Nagu Och Korpo Utsk\u00e4r.<\/a> \u00c5bo, 1923. \u00c5bo Akademis bibliotek. Pro gradu-avhandling<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om material i Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi Kulturvetenskapliga arkiv kan vara skojiga. De inneh\u00e5ller f\u00f6r det mesta v\u00e4ldigt breda materialsamlingar och ibland \u00e4r det inte s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver hela omfattningen. H\u00e4r g\u00f6rs n\u00e5gra plock … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":372,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"quote","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[8,6,23,26,20,24,9,22,15,4,27,10,21],"class_list":["post-63","post","type-post","status-publish","format-quote","hentry","category-uncategorized","tag-ambulerande-forsaljare","tag-arkangeliter","tag-cultura","tag-estlandare","tag-fiskhandel","tag-fotografier","tag-kringvandrande-handelsman","tag-kulturvetenskapliga-arkivet","tag-marknad","tag-pasaryssar","tag-potatishandel","tag-rorlig-handel","tag-traditionsarkiv","post_format-post-format-quote"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/372"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63\/revisions\/73"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}