![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2022\/09\/En-arad-allmanhet-1.jpg\")
I en annons fr\u00e5n 1924 informerar 29 judisk\u00e4gda aff\u00e4rer i \u00c5bo kunderna om att aff\u00e4rerna h\u00e5ller st\u00e4ngt under sabbaten och judiska h\u00f6gtider. K\u00e4lla: \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 24.10.1924<\/p><\/div>\n
De flesta judiska aff\u00e4rs\u00e4gare var f\u00f6re detta soldater i den ryska arm\u00e9n eller deras familjemedlemmar. D\u00e4r judar enligt svensk reglering som f\u00f6rblivit i kraft i Finland efter 1809 inte haft r\u00e4tt att bos\u00e4tta sig i storfurstend\u00f6met, gav en 1858 utf\u00e4rdad rysk f\u00f6rordning soldater som slutf\u00f6rt sin milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring r\u00e4tt att stanna kvar p\u00e5 sin stationeringsort. Detta ledde i slutet av 1800-talet till att judiska civila samfund f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppstod i Finlands garnisonsst\u00e4der, i f\u00f6rsta hand i \u00c5bo, Helsingfors och Viborg.<\/p>\n
En finl\u00e4ndsk f\u00f6rordning fr\u00e5n 1869 begr\u00e4nsade kraftigt de f\u00f6re detta soldaternas m\u00f6jligheter att f\u00f6rs\u00f6rja sig \u2013 enligt denna hade de endast r\u00e4tt att idka handel med \u201dbr\u00f6d och andra bageritillwerkningar, b\u00e4r och frukter, cigarrer, papyrosser, t\u00e4ndstickor, nyttjade kl\u00e4der och skoplagg samt hwarjehanda begagnade persedlar\u201d. Handeln med begagnade kl\u00e4der kom att bli k\u00e4rnan i den judiska sm\u00e5handeln, som fick \u00e4ga rum endast p\u00e5 s\u00e4rskilda platser som kom att kallas \u201dnarinker\u201d (efter ryskans na rynke<\/em> som betyder \u201dp\u00e5 torget\u201d). I \u00c5bo fanns denna handelsplats till en b\u00f6rjan invid ortodoxa kyrkan, men 1876 flyttades den till kvarteren kring nuvarande Tr\u00e4torget.<\/p>\n Redan p\u00e5 1880-talet b\u00f6rjade enstaka judiska narinkhandlare anh\u00e5lla om n\u00e4ringsr\u00e4tt hos stadens myndigheter f\u00f6r att \u00f6ppna skr\u00e4dderier eller tygaff\u00e4rer, n\u00e5got som en del trots den n\u00e5got oklara regleringen beviljades. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet b\u00f6rjade antalet judisk\u00e4gda aff\u00e4rer \u00e5r f\u00f6r \u00e5r att v\u00e4xa. Flera av de aff\u00e4rer som d\u00e5 grundades, till exempel W. Nemeschansky, Grand Magasin D. Gumpler och P & A Feinik, skulle\u00a0l\u00e5ngt in p\u00e5 seklet vara betydande akt\u00f6rer inom bekl\u00e4dnadshandeln i \u00c5bo.<\/p>\n Josef Kjisik grundade 1907 \u00c5bo Tyg- och Bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r, en av stadens mest l\u00e5nglivade judiska aff\u00e4rer. Den fanns till en b\u00f6rjan p\u00e5 Ryska kyrkogatan 25 (nuvarande Universitetsgatan) men flyttade senare till Eriksgatan 8. K\u00e4lla: \u00c5bo museicentral (fotograf ok\u00e4nd)<\/p><\/div>\n De judiska k\u00f6pm\u00e4nnen utnyttjade skickligt n\u00e4tverk som gav dem tillg\u00e5ng till tyger och f\u00e4rdigsydda kl\u00e4der och de f\u00e4rdigheter som m\u00e5nga judar hade f\u00f6rv\u00e4rvat som skr\u00e4ddare inom ryska arm\u00e9n. Antalet judisk\u00e4gda aff\u00e4rer fortsatte att \u00f6ka p\u00e5 1920-talet – grundandet av f\u00f6retag underl\u00e4ttades av att judar efter att Finland hade blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kunde anh\u00e5lla om finskt medborgarskap.<\/p>\n Samtidigt avspeglas i tidningsspalterna en v\u00e4xande mots\u00e4ttning mellan judiska aff\u00e4rsidkare och den \u201dinhemska\u201d bekl\u00e4dnadsindustrin.\u00a0Icke-judiska k\u00f6pm\u00e4n och representanter f\u00f6r finsk bekl\u00e4dnadsindustri diskrediterade med antisemitiskt f\u00e4rgad retorik judiska aff\u00e4rsidkare, som de anklagade f\u00f6r att i sina aff\u00e4rer till\u00e4mpa o\u00e4rliga metoder. \u00c5r 1928 v\u00e4nde sig \u00c5bos judiska handelsm\u00e4n i en kollektiv ins\u00e4ndare mot \u00e4garen av bekl\u00e4dnadsfabriken Kestil\u00e4, som kollektivt hade anklagat judiska aff\u00e4rsm\u00e4n f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett vilseledande prutningssystem. I ins\u00e4ndaren (\u00c5bo Underr\u00e4ttelser <\/em>28.11.1928)\u00a0intygade de l\u00e4sarna om att deras aff\u00e4rer var grundade ”p\u00e5 sund bas” och att varorna ”tala f\u00f6r sig sj\u00e4lva och beh\u00f6va icke locka k\u00f6pare med speciella f\u00f6rm\u00e5ner”. I ett motangrepp anklagade de i st\u00e4llet Kestil\u00e4 f\u00f6r s\u00e5dana metoder, d\u00e5 f\u00f6retaget i sina annonser utlovade kunderna ”gratis pressning m.m.” p\u00e5 k\u00f6pet<\/p>\n I stadsrummet fanns de judiska bekl\u00e4dnads- och tygaff\u00e4rerna i huvudsak i stadens centrum, d\u00e4r man kan urskilja koncentrationer s\u00e4rskilt i kvarteren kring Salutorget samt l\u00e4ngs Kristinegatan. Ett flertal aff\u00e4rer fanns \u00e4ven i korsningen av Mariegatan och Brahegatan.<\/p>\n Trianglarna visar adresserna f\u00f6r aff\u00e4rer \u00e4gda av judiska k\u00f6pm\u00e4n i \u00c5bo under 1920-talets andra h\u00e4lft. De har m\u00e4rkts ut utg\u00e5ende fr\u00e5n de namn som listas i annonser som judiska handelsm\u00e4n tillsammans publicerade i lokaltidningarna. K\u00e4lla: \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 24.10.1924; Turun Sanomat 18.11.1928<\/p><\/div>\n M\u00e4tt i antalet f\u00f6retag n\u00e5dde den judiska tyg- och kl\u00e4deshandeln i \u00c5bo sin kulmen p\u00e5 1920-talet. P\u00e5 1930-talet b\u00f6rjade antalet f\u00f6retag efter hand minska, bland annat som en f\u00f6ljd av ekonomisk l\u00e5gkonjunktur och genom att mindre aff\u00e4rer slogs samman eller k\u00f6ptes upp av st\u00f6rre akt\u00f6rer. Flera aff\u00e4rer levde \u00e4nd\u00e5 vidare i \u00e5rtionden, n\u00e5gra in p\u00e5 2000-talet, och utg\u00f6r ett givet inslag i det kollektiva minnet om tyg- och bekl\u00e4dnadshandeln i \u00c5bo.<\/p>\n L\u00e4stips:<\/p>\n Laura Ekholm. Heikinkadun juutalaiset vaatekauppiaat. Juutalaiset tekstiilialan yritt\u00e4j\u00e4t 1900-luvun alun Helsingiss\u00e4. Antti H\u00e4kkinen, Panu Pulma & Miika Tervonen (toim.), Vieraat kulkijat \u2013 tutut talot. N\u00e4k\u00f6kulmia etnisyyden ja k\u00f6yhyyden historiaan Suomessa<\/em>. SKS Helsinki 2005. 167\u2013194.<\/p>\n Jacob Seela. Juutalaisia kaupustelijoita ja kauppiaita 1800-luvun Turussa. Hakehila 2\/2005. 9\u201312.<\/p>\n Johanna Wassholm.\u00a0Handel i marginalen. Lokalsamh\u00e4llet och judisk sm\u00e5handel i \u00c5bo kring sekelskiftet 1900<\/a>. Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 102:4, 2017. 589\u2013617.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 1920-talet drev judiska handelsidkare tyg- och bekl\u00e4dnadsaff\u00e4rer p\u00e5 ett trettiotal adresser i \u00c5bo centrum. Med beaktande av att stadens judiska samfund uppgick till omkring 200 personer, av vilka en stor del var minder\u00e5riga, kan antalet ses som h\u00e4pnadsv\u00e4ckande stort. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2022\/09\/tmk.161069201473000-1-master-1024x679.jpg\")
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2022\/09\/Karta.jpg\")