Av Maren Jonasson<\/p>\n
I v\u00e5rt forskningsprojekt har vi vridit och v\u00e4nt p\u00e5 sm\u00e5handeln, de kringresande handelsm\u00e4nnen, marknaderna och marknadsartisterna, och synat dem ur alla vinklar. Mitt i v\u00e4rsta julstressen kom vi \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att vi ju helt gl\u00f6mt bort att skriva till jultomten \u2026 nej, om julmarknaderna!<\/p>\n
Vad avs\u00e5g man med \u201djulmarknad\u201d i slutet av 1800-talet och vilken typ av tillst\u00e4llningar var det fr\u00e5gan om? Vad var en Tomasmarknad och motsvarar den dagens julmarknader? Eller fanns det olika typer av julmarknader riktade till olika bes\u00f6kare? H\u00e4r n\u00e5gra fr\u00e5gor man kan fundera p\u00e5 medan morotsl\u00e5dan \u00e4r i ugnen.<\/p>\n
Tomasm\u00e4ss, Tomasdagen den 21 december, var f\u00f6rr en helgdag och en marknadsdag. I Sverige kallades dagen ocks\u00e5 Tomas fylletunna, vilket h\u00e4nger ihop med att jul\u00f6let skulle avsmakas d\u00e5. I Finland var man knappast s\u00e4mre, vilket tales\u00e4ttet \u201dTuomas tuleepi tuoppi kainalossa\u201d vittnar om.(1)<\/p>\n
Tomasdagen var ocks\u00e5 \u00e5rets kortaste dag och efter den dagen intr\u00e4dde julfriden som skulle vara fram till Knutsm\u00e4ss, den 13 januari. P\u00e5 Tomasmarknaden hade bes\u00f6karna m\u00f6jlighet att inf\u00f6rskaffa det sista de beh\u00f6vde f\u00f6r sitt julfirande, men ocks\u00e5 fylla p\u00e5 t.ex. saltf\u00f6rr\u00e5den f\u00f6r vintern.<\/p>\n
I Finland \u00e4r Tomasmarknad eller Tuomaan markkinatfortfarande en levande tradition och ett viktigt evenemang p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. I Helsingfors satsar staden stort p\u00e5 att marknadsf\u00f6ra sin jul- eller Tomasmarknad som p\u00e5g\u00e5r fr\u00e5n sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdagen fram till den 22 december p\u00e5 Senatstorget. Turister och bes\u00f6kare fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran men ocks\u00e5 Helsingforsborna sj\u00e4lva f\u00e5r ta del av ett brett sortiment av virkat, stickat, v\u00e4vt och tovat samt gl\u00f6gg, honung, senap och andra matvaror tillverkade i huvudsak i mindre skala. Det sj\u00e4lvklara blickf\u00e5nget \u00e4r den stora karusellen, upplyst och i gammal stil.(2)<\/p>\n
I Tavastehus firade man i \u00e5r Tuomaan markkinat p\u00e5 Tavastehus slott med ljusshow, musikprogram, pysselverkstad, gudstj\u00e4nst och ett femtiotal f\u00f6rs\u00e4ljare. Silversmycken, honung, hantverk, nepalesiska handarbeten och tiotals andra produkter frestade bes\u00f6karna. Ocks\u00e5 produkter som f\u00e5ngarna i V\u00e5n\u00e5 (fi. Vanaja) f\u00e4ngelse hade tillverkat kunde k\u00f6pas under Tomasmarknaden i Tavastehus.(3)<\/p>\n
Som vi inom projektet sett n\u00e4r vi unders\u00f6kt h\u00f6st- och vintermarknaderna spelade v\u00e4dret en avg\u00f6rande roll f\u00f6r kommersen och tillstr\u00f6mningen av marknadsbes\u00f6kare. Senh\u00f6sten och vintern \u00e4r v\u00e4derm\u00e4ssigt utmanande. Fr\u00e5n Tomasmarknaden i \u00c5bo 1851 rapporterade tidningarna att v\u00e4dret st\u00e4llt till det f\u00f6r marknadsbes\u00f6karna. De mer l\u00e5ngv\u00e4ga f\u00f6rs\u00e4ljarna hade tvingats utebli helt, vilket naturligtvis p\u00e5verkat oms\u00e4ttningen. R\u00e5gmj\u00f6l, korn, kalvk\u00f6tt och sm\u00f6r hade trots detta funnits till salu. Eftersom det var os\u00e4kert om fartyget \u00c5land som var p\u00e5 v\u00e4g mot Finland med salt skulle hinna fram innan vintern kom, steg saltpriset p\u00e5 marknaden relativt h\u00f6gt.(4)<\/p>\n
\u00d6verdriven nitiskhet kunde ocks\u00e5 leda till att julmarknaden inte f\u00f6rl\u00f6pte p\u00e5 \u00f6nskat s\u00e4tt. Signaturen Notabenius riktar svidande kritik mot ordningsmyndigheternas agerande i Bj\u00f6rneborg under den lokala Tomasmarknaden i december 1885. Marknaden var mycket v\u00e4lbes\u00f6kt, v\u00e4dret vackert och kommersen av allt att d\u00f6ma fortfarande livlig n\u00e4r stadens ordningsmakter ryckte ut och k\u00f6rde bort alla f\u00f6rs\u00e4ljare fr\u00e5n torget. Enligt stadens ordningsstadga fick ingen torghandel f\u00f6rekomma efter klockan tolv och \u201dwederb\u00f6rande myndighet\u201d som gett order om \u201davhysningen\u201d hade enligt Notabenius inte visat n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else vare sig f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljare som fortfarande hade os\u00e5lda varor eller k\u00f6pare som inte \u00e4nnu hunnit skaffa det de oundg\u00e4ngligt beh\u00f6vde.(5)<\/p>\n
Under senare h\u00e4lften av 1800-talet b\u00f6rjar det vid sidan av de ovan beskrivna Tomasmarknaderna d\u00e4r i huvudsak traditionella allmogevaror s\u00e5ldes och k\u00f6ptes \u00e4ven f\u00f6rekomma en helt annat typ av marknader som ocks\u00e5 gick under ben\u00e4mningen \u201djulmarknad\u201d i tidningspressen.<\/p>\n
Initiativet att grunda en anstalt eller ett sjukhem f\u00f6r obotligt sjuka i Helsingfors togs senh\u00f6sten 1864.(6) Pengarna f\u00f6r verksamheten skulle samlas in genom donationer och julmarknader.(7) De produkter, fr\u00e4mst handarbeten, som s\u00e5ldes under dessa julmarknader var tillverkade och donerade f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let av stadens \u201dfruntimmer\u201d; i det h\u00e4r sammanhanget var de ofta professorskor, prostinnor och adelsfr\u00f6knar, cr\u00e8me de la cr\u00e8me bland damerna i det d\u00e5tida Helsingfors. Vinsten fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen gick oavkortad till sjukhemmets verksamhet. Som Alexandra Ramsay visat i sin avhandling Huvudstadens hj\u00e4rta: Filantropi och social f\u00f6r\u00e4ndring i Helsingfors \u2013 tv\u00e5 fruntimmersf\u00f6reningar 1848\u20131865<\/span> var v\u00e4lg\u00f6renhet, insamlingar och olika typer av fruntimmersf\u00f6reningar p\u00e5 tapeten i Finland precis vid den h\u00e4r tiden.<\/p>\n Sjukhemmet f\u00f6r obotligt sjuka \u00f6ppnade p\u00e5 Wladimirsgatan 54, det vill s\u00e4ga nuvarande Kalevagatan. Verksamheten och v\u00e4lg\u00f6renhetsarbetet leddes av kvinnor med sl\u00e4ktnamn som Langenski\u00f6ld, von Born, von Becker, Pipping, af Brun\u00e9r, Borgstr\u00f6m, Estlander, Lagus och s\u00e5 vidare.(8) En middag som man h\u00e5llit f\u00f6r biskop Schauman hade inbringat 1575 mark f\u00f6r sjukhemmet och den f\u00f6rsta julmarknaden som arrangerades i Societetshusets stora salong inbringade ca 2000 mark.(9)<\/p>\n Redan platsen i sig, Societetshuset, gav den h\u00e4r typen av julmarknader \u2013 julbasarer skulle vi kanske s\u00e4ga i dag \u2013 en viss pr\u00e4gel och ber\u00e4ttar n\u00e5got om vilka bes\u00f6kare man f\u00f6rv\u00e4ntade sig. F\u00f6rs\u00e4ljningen av v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l donerade av grevinnan Adlerberg, generalguvern\u00f6rens fru, bidrog p\u00e5 ett m\u00e4rkbart s\u00e4tt till att julmarknaden 1870 inbringade \u00f6ver 3000 mark, eller n\u00e4stan h\u00e4lften av sjukhemmets \u00e5rsbudget. Musik i n\u00e5gon form var en oskiljaktig del av alla marknader och Finska gardets musikk\u00e5r spelade m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 julmarknaderna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sjukhemmet f\u00f6r obotligt sjuka.(10)<\/p>\n \u00c5r 1890 bed\u00f6mde sjukhemmets styrelse att verksamheten kunde bedrivas utan allm\u00e4nhetens bist\u00e5nd och valde d\u00e4rf\u00f6r att inkomsterna fr\u00e5n julmarknaden och allegrilotteriet i st\u00e4llet skulle tillfalla ett nybyggt \u00e5lderdomshem i staden, \u201dDe gamlas hem\u201d, och den f\u00f6rening som stod bakom hemmet.(11)Allegrilotterierna var om\u00e5ttligt popul\u00e4ra snabblotterier vid den h\u00e4r tiden. De var vanliga p\u00e5 alla typer av marknader och n\u00e4r lottk\u00f6paren rullade upp papperslotten kunde hen genast se om lotten var en nit eller om den utfallit med vinst. Ordet allegrilotteri kommer fr\u00e5n ryskans allegri<\/span> med samma betydelse, och f\u00f6rleden sj\u00e4lvfallet ytterst fr\u00e5n italienskans allegria och allegro.(12)<\/p>\n N\u00e4r The Times<\/span> listade de elva mesta och b\u00e4sta julmarknaderna i Europa 2019 toppas listan av Salzburg, Berlin och Budapest.(13) N\u00e4r man i dag t\u00e4nker p\u00e5 stora europeiska julmarknader med tiotusentals bes\u00f6kare \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 l\u00e4tt att bli lite allvarlig och dyster till sinnes. M\u00e5nga kommer kanske att t\u00e4nka p\u00e5 julmarknaden p\u00e5 Breitscheidplatz i v\u00e4stra Berlin som utsattes f\u00f6r ett terrord\u00e5d i december 2016, och i \u00e5r utrymde polisen samma marknad efter att det kommit in uppgifter om ett misst\u00e4nkt, potentiellt farligt f\u00f6rem\u00e5l. N\u00e5got farligt f\u00f6rem\u00e5l hittades \u00e4nd\u00e5 inte och polisen kunde ta bort avsp\u00e4rrningarna. Beredskapen kring de europeiska julmarknaderna har varit och \u00e4r f\u00f6rh\u00f6jd efter h\u00e4ndelserna i Berlin 2016 d\u00e5 tolv personer dog och tiotals skadades i en lastbilsattack.(14)<\/p>\n Nu var det inte meningen att l\u00e4gga sordin p\u00e5 julst\u00e4mningen genom att skriva om terrorattacker s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 slutet. Morotsl\u00e5dan \u00e4r f\u00e4rdig men k\u00f6ttbullarna beh\u00f6ver \u00e4nnu rullas. Det mesta b\u00f6rjar vara klart f\u00f6r julfirandet och julbordet. Jag l\u00e4mnar er med tanken att \u201djulbord\u201d under 1800-talet ofta var liktydigt med bokhandlarnas och bokl\u00e5dornas bokbord d\u00e4r man dukat med julens bokl\u00e4ckerheter till f\u00f6rm\u00e5nliga priser.(15)<\/a><\/p>\n Noter:<\/p>\n (1) Tuomaan p\u00e4iv\u00e4, http:\/\/www.taivaannaula.org\/perinne\/kansanperinteen-pyhat\/tuomaan-paiva\/<\/span><\/a> (h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (2) Tomasmarknaden p\u00e5 Senatstorget i Helsingfors, https:\/\/tuomaanmarkkinat.fi\/sv\/<\/span><\/a> (h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (3) Tomasmarknaden p\u00e5 Tavastehus slott, https:\/\/www.kansallismuseo.fi\/sv\/evenemang\/tuomaan-markkinat-haemeen-linnassa<\/span><\/a> (h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (4) Suometar 7\/1 1852.<\/p>\n (5) Bj\u00f6rneborgs Tidning 2\/1 1886.<\/p>\n (6) Lasaretten v\u00e5rdade i regel inte de som var obotligt sjuka.<\/p>\n (7) Helsingfors Dagblad 9\/11 1864.<\/p>\n (8) Suomen Julkisia Sanomia 23\/11 1865. Fler namn uppr\u00e4knas i Suomalainen Wirallinen Lehti 24\/11 1866.<\/p>\n (9) Finlands Allm\u00e4nna Tidning 20\/12 1864.<\/p>\n (10) Se t.ex. Nya Pressen 6\/12 1888.<\/p>\n (11) Uusi Suometar 23\/11 1890.<\/p>\n (12) Svenska Akademiens ordbok, uppslagsordet allegrilotteri, fliken f\u00f6r ordets etymologi, https:\/\/svenska.se\/saob\/?id=A_0979-0019.RnL6&pz=5<\/span><\/a> (h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (13) Eleven of the best Christmas markets in Europe for 2019, https:\/\/www.thetimes.co.uk\/expert-traveller\/destinations\/europe\/best-christmas-markets-holidays<\/span><\/a>(h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (14) Attentatet i Berlin 2016, https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Attentatet_i_Berlin_2016<\/span><\/a>(h\u00e4mtad 23\/12 2019).<\/p>\n (15) Se t.ex. Helsingfors Tidningar 20\/12 1854.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Maren Jonasson I v\u00e5rt forskningsprojekt har vi vridit och v\u00e4nt p\u00e5 sm\u00e5handeln, de kringresande handelsm\u00e4nnen, marknaderna och marknadsartisterna, och synat dem ur alla vinklar. Mitt i v\u00e4rsta julstressen kom vi \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att vi ju helt gl\u00f6mt bort att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa