![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2019\/11\/Ryss-Alfred-1.jpg\")
Foto: Fredrik Bj\u00f6rkskog, Larsmo lokalhistoriska arkiv.<\/p><\/div>\n
<\/p>\n
Ursprungligen kom den r\u00f6rlige handelsmannen Alfred Lesojeff (f.1856), av sina kunder allm\u00e4nt kallad \u201dRyss-Alfred\u201d,\u00a0 fr\u00e5n Vuokkiniemi i Vitahavskarelen. \u00a0Enligt historikern Pekka Nevalainen gav sig 300-400 personer fr\u00e5n detta omr\u00e5de \u00e5rligen ut p\u00e5 handelsresor till Finland i slutet av 1800-talet.[2]<\/a> \u00a0Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra av de r\u00f6rliga handelsm\u00e4n som omn\u00e4mns, \u00e4r bilden av Alfred r\u00e4tt s\u00e5 tydlig i svaren p\u00e5 de etnografiska fr\u00e5gelistor vi unders\u00f6ker i v\u00e5rt projekt. En orsak till detta kan vara att han bes\u00f6kte samma omr\u00e5de i \u00d6sterbotten fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r under en v\u00e4ldigt l\u00e5ng period. \u00a0Enligt minnesber\u00e4ttelserna r\u00f6rde sig Alfred till fots, b\u00e4rande p\u00e5 en stor v\u00e4ska med varor p\u00e5 ryggen. Hans vandringsv\u00e4g gick fr\u00e5n Jakobstad till Larsmo, d\u00e4rifr\u00e5n fortsatte han till \u00d6ja och Gamlakarleby och vidare genom Kronoby och Peders\u00f6re tillbaka till Jakobstad igen. Den tunga packningen gjorde att han r\u00f6rde sig l\u00e5ngsamt, och ofta tog st\u00f6d av en vandringsstav.<\/p>\n Alfred Lesjeff r\u00f6rde sig i n\u00e4rheten av Jakobstad, Larsmo, \u00d6ja, Gamlakarleby och Peders\u00f6re. Karta \u00f6ver \u00d6sterbotten. Uppslagsverket Finland (1985).<\/p><\/div>\n Ber\u00e4ttelserna om Alfred skrevs ner \u00e5rtionden efter de h\u00e4ndelser de beskriver, och kan d\u00e4rf\u00f6r vara f\u00e4rgade av nostalgi och f\u00f6renkling. I en del av svaren \u00e4r det ocks\u00e5 klart att minnena inte \u00e4r respondentens egna, utan baserar sig p\u00e5 intervjuer gjorda med andra m\u00e4nniskor. I dessa fall\u00a0 har skribenten ofta sett sig som talesman f\u00f6r en hel by eller ett samh\u00e4lle.[3]<\/a> I materialet beskrivs Alfred som en kortv\u00e4xt man med l\u00e5nga mustascher. Han var ofta mera ledsen \u00e4n glad och hade l\u00e4tt f\u00f6r att bli arg. D\u00e5 han fick \u00f6vernatta hemma hos n\u00e5gon familj h\u00f6ll han sig mest f\u00f6r sig sj\u00e4lv om kv\u00e4llarna. \u00a0Han tyckte mycket om starkt kaffe som han sj\u00e4lv hade kokat.<\/p>\n Illustration ur barnboken Ihmeitten maa av Alfr. Saukkonen (1919)<\/p><\/div>\n Alfred bj\u00f6d ut sina handelsvaror i l\u00e5gm\u00e4ld ton p\u00e5 bruten svenska. Han uppfattades \u00e4nd\u00e5 som p\u00e5stridig, han fr\u00e5gade inte om de m\u00e4nniskor han m\u00f6tte var intresserade av varorna, utan \u00f6ppnade genast upp sin v\u00e4ska f\u00f6r att f\u00f6revisa utbudet. Varorna, av vilka en stor del var av god kvalitet, sades vara fr\u00e5n Viborg. Alfred s\u00e5lde mest tyger av olika slag men ocks\u00e5 en del f\u00e4rdiga kl\u00e4der. En respondent minns att han k\u00f6pte ett tyg av Alfred som senare blev till den b\u00e4sta kostym mannen n\u00e5gonsin \u00e4gt.<\/p>\n Enligt historikern Christina Florin ger ett biografiskt grepp forskaren m\u00f6jlighet att analysera en m\u00e4nniskas liv som en process, och individen som en m\u00e4nniska med sociala kontakter, arbete och familj, i st\u00e4llet f\u00f6r enbart som en abstrakt individ.[4]<\/a> Trots sitt ilskna hum\u00f6r verkar Alfred ha varit en omtyckt bes\u00f6kare, han hade vissa hus som han \u00e5terkom till under sina vandringar och ibland kunde han stanna en vecka eller tv\u00e5 p\u00e5 en plats. Under de f\u00f6rsta handelsresorna vandrade han tillsammans med sin pappa, som vuxen hade han en g\u00e5ng med sig sin fru och sitt barn men f\u00f6r det mesta r\u00f6rde han sig ensam. I och med att han sov \u00f6ver i olika hus l\u00e4ngs med vandringsv\u00e4gen, och r\u00f6rde sig under s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r i omr\u00e5det, fick han m\u00e5nga bekanta i \u00d6sterbotten.\u00a0 \u00c5r 1935, under en av sina vandringar, drabbades han av slaganfall och den lokala v\u00e5rdn\u00e4mnden ordnade s\u00e5 att han blev omh\u00e4ndertagen av en familj i Eugmo.<\/p>\n Nekrolog publicerad i Jakobstads Tidning 15.1.1938.<\/p><\/div>\n <\/p>\n Alfred dog den 2 januari 1938 och begravdes p\u00e5 begravningsplatsen i Larsmo.\u00a0 Jordf\u00e4stningen i Larsmo kyrka f\u00f6rr\u00e4ttades av en ortodox pr\u00e4st som tillkallats fr\u00e5n Vasa. I en nekrolog publicerad i Jakobstads Tidning<\/em>\u00a0 den 15.1.1938 ber\u00e4ttas att begravningen hade lockat en stor m\u00e4ngd \u00e5sk\u00e5dare.<\/p>\n <\/p>\n K\u00e4llor och litteratur<\/p>\n Fr\u00e5gelista nr. 9: \u201dKringvandrande ryska handelsm\u00e4n\u201d, Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n Jakobstads Tidning<\/em><\/p>\n Fellman, H\u00e5kan, Karlsson, G\u00f6sta och\u00a0 Fagerudd, Karl-Johan 2006. \u00a0Larsmo \u2013 fr\u00e5n istid till nutid.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/em>Florin, Christina, \u201dBiografia rajoja rikkomassa. Kolme esimerkki\u00e4 ruotsalaisesta el\u00e4m\u00e4nkertatutkimuksesta\u201d, Heini Sinisalo, Seija Jalagin, Marianne Junila & Heidi Kurvinen, Historiallinen el\u00e4m\u00e4. <\/em>Biografia ja historiantutkimus,<\/em> 2014, 27\u201344.<\/p>\n Hagstr\u00f6m, Charlotte & Marander-Eklund, Lena. (red.) 2005. Fr\u00e5gelistan som k\u00e4lla och metod.<\/em> Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n Korkiakangas, Pirjo, Olsson, Pia, Ruotsala Helena & \u00c5str\u00f6m, Anna-Maria 2016. Kirjoittamalla kerrottua. Korkiakangas, Pirjo, Olsson, Pia, Ruotsala Helena & \u00c5str\u00f6m, Anna-Maria (red.), Kirjoittamalla kerrotut. <\/em>Kansantieteelliset kyselyt tiedon l\u00e4htein\u00e4, <\/em>Helsinki: Ethnos, 7\u201339.<\/p>\n Lilja, Agneta 2016. \u201dSvara nu sn\u00e4llt p\u00e5 den lista, jag nu s\u00e4nder\u201d \u2013 Fr\u00e5gelistan som etnologisk arbetsmetod. N\u00e4tverket <\/em>20, 20\u201327.<\/p>\n Nevalainen, Pekka 2016. Kulkukauppiaista kauppaneuvoksiin. It\u00e4karjalaisten liiketoiminta<\/em> Suomessa.<\/p>\n Saukkonen, Alfr. 1919. Ihmeitten maa. Valistuksen lastenkirjasto no. 12<\/em>.<\/p>\n [1]<\/a> Peter Olausson, \u201dBreven hem. Om en Amerikaemigrants levnadsber\u00e4ttelse\u201d, Lena Marander-Eklund & Ann-Catrin \u00d6stman (red.), Biografiska betydelser. Norm och erfarenhet i levnadsber\u00e4ttelser\u00a0 <\/em>(Gidlunds f\u00f6rlag 2011), s. 185, 187\u2013188.<\/p>\n [2]<\/a> Pekka Nevalainen, Kulkukauppiaista kauppaneuvoksiin, <\/em>s. 43.<\/p>\n [3]<\/a> Korkiakangas et al. 2016, 20\u201321; Hagstr\u00f6m & Marander-Eklund 2005, 16\u201321; Lilja, 2016, 22.<\/p>\n [4]<\/a> Christina Florin, \u201dBiografia rajoja rikkomassa. Kolme esimerkki\u00e4 ruotsalaisesta el\u00e4m\u00e4nkertatutkimuksesta\u201d, Heini Sinisalo, Seija Jalagin, Marianne Junila & Heidi Kurvinen, Historiallinen el\u00e4m\u00e4. Biografia ja historiantutkimus,<\/em> 2014, 27\u201344.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Anna Sundelin Historikern Peter Olausson skriver i antologin Biografiska betydelser om hur vi genom att foga samman minnen och fakta till en ber\u00e4ttelse skapar oss en bild av ett livs\u00f6de. Enligt Olausson kan minnen som bevarats i folks sinnen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2019\/11\/karta-\u00f6sterbotten.jpg\")
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2019\/11\/Alfr.-saukkonen.png\")
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2019\/11\/Lesojeff.jpg\")