{"id":460,"date":"2019-04-11T09:33:25","date_gmt":"2019-04-11T09:33:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=460"},"modified":"2019-04-11T09:33:25","modified_gmt":"2019-04-11T09:33:25","slug":"sag-det-med-ett-vetebrod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2019\/04\/11\/sag-det-med-ett-vetebrod\/","title":{"rendered":"S\u00e4g det med ett vetebr\u00f6d"},"content":{"rendered":"

Av Anna Sundelin<\/a><\/p>\n

\u201dDe ynglingar [p\u00e5 kyrkbacken], som vilja f\u00f6r n\u00e5got g\u00e4lla, m\u00e5ste rikeligen undf\u00e4gna de unga flickorna med semlor och bakelser\u201d[1]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Om du \u00e4r k\u00e4r i n\u00e5gon, k\u00f6p henne en bulle s\u00e5 kanske det g\u00e5r v\u00e4gen. Ungef\u00e4r s\u00e5 lyder r\u00e5det fr\u00e5n kyrkbacken i Pern\u00e5 i slutet av 1800-talet.<\/p>\n

Vetebr\u00f6d i olika former n\u00e4mns ofta bland de handelsvaror som jag studerar inom KoKo-projektet. Mot slutet av 1800-talet hade vetebr\u00f6d blivit allt vanligare och d\u00e4rmed ocks\u00e5 \u00a0en del av landsbygdsbefolkningens kost. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 \u00e5rhundradet hade en kopp kaffe varit en viktig del av dagen, nu b\u00f6rjade man allt oftare servera kaffet med en bulle vid sidan om. Att k\u00f6pa bullar eller kringlor var f\u00f6rknippat med helg och fritid, och d\u00e4rmed en viktig del av kyrkobes\u00f6ket om s\u00f6ndagarna. I en historik \u00f6ver Nagu socken i Sydv\u00e4stra Finland ber\u00e4ttas, att framf\u00f6r allt barn s\u00e5g fram emot kyrkobes\u00f6ken eftersom de visste att bagaren skulle s\u00e4lja vetebr\u00f6d p\u00e5 kyrkbacken. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 bullarna var stor s\u00e5 det g\u00e4llde att komma i god tid, annars blev man utan.<\/p>\n

Ut\u00f6ver de lokala bagarna var det i slutet av 1800-talet en r\u00e4tt varierande grupp av f\u00f6rs\u00e4ljare som livn\u00e4rde sig p\u00e5 folks beg\u00e4r efter vetebr\u00f6d. Gamla gummor p\u00e5 jakt efter extra f\u00f6rtj\u00e4nst, barn som ville f\u00f6rtj\u00e4na egna pengar samt r\u00f6rliga handelsm\u00e4n s\u00e5lde ocks\u00e5 bullar och kex p\u00e5 kyrkbackarna runt omkring i landet om s\u00f6ndagarna.<\/p>\n

\"\"

En kvinna som s\u00e4ljer br\u00f6d, Brahestad, Fotograf: Samuli Paulaharju 1923. Museiverket, Etnologiska bildsamlingen, Samuli Paulaharjus bildsamling.<\/p><\/div>\n

Ocks\u00e5 under stadsf\u00e4rder var vetebr\u00f6d en viktig handelsvara och n\u00e5got man g\u00e4rna h\u00e4mtade med sig som en g\u00e5va till dem som inte hade haft m\u00f6jlighet att f\u00f6lja med till staden.\u00a0 Under marknader var kringlor och andra bakverk givna handelsvaror. Och s\u00e5 som p\u00e5 kyrkbacken var vetebr\u00f6det under marknaden en viktig del av interaktionen mellan unga m\u00e4n och kvinnor. I en dagboksanteckning av\u00a0 \u00f6sterbottningen Johan Wenelius fr\u00e5n 1850-talet, kan man l\u00e4sa om hans erfarenheter av just detta:<\/p>\n

\u00a0\u201dDen 27 Oktober var marknad i Gamlakarleby stad. Till marknaden var som vanligt ungdomen fr\u00e5n hela orten samlad och bland dem \u00e4fven jag. Marknads aftonen beg\u00e4rde N\u00e4mndemansdottern Sofia Bj\u00f6rndahl hvetebr\u00f6d (gotta) af mig, s\u00e5som vanligt var f\u00f6r flickor, att p\u00e5 marknad beg\u00e4ra av pojkar. Hon var mycket blyg n\u00e4r hon beg\u00e4rde hvetebr\u00f6d af mig. Men jag gick stolt bort fr\u00e5n henne, ehuru jag k\u00e4nde inom mig b\u00f6jelse f\u00f6r att vilja bifalla till hennes beg\u00e4ran.\u201d[2]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Orsaken till att Johan Wenelius inte ville k\u00f6pa vetebr\u00f6d till Sofia Bj\u00f6rndahl p\u00e5 marknaden var att han tillsammans med en kamrat redan sett ut ett par andra flickor att uppvakta. Dessa flickor bj\u00f6d han p\u00e5 b\u00e5de vetebr\u00f6d och annan mat. P\u00e5 basen av dagboken kan man dock anta att Johan Wenelius s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e5ngrade sitt val och ett par \u00e5r efter h\u00e4ndelsen p\u00e5 marknaden gifte han sig med Sofia.<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Wasa Fram\u00e5t<\/em> 27.8 1881.<\/p>\n

Fr\u00e5gelista nr. 9: \u201dKringvandrande ryska handelsm\u00e4n\u201d, Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Johan Wenelius, Dagbok. Anteckningar 1844\u20131916.<\/em> Otalampi: Sahlgrens f\u00f6rlag, 1990.<\/p>\n

Rainer Fagerlund et.al, Nagu Sockens Historia I<\/em>. Nagu Kommun, 1992.<\/p>\n

Lauri Kuusanm\u00e4ki \u201dKulutustavarain levi\u00e4minen maalaisv\u00e4est\u00f6n keskuuteen\u201d, Suomen Kulttuurihistoria IV.<\/em> Jyv\u00e4skyl\u00e4: K.J. Gummerus Oy, s. 96\u2013119, 1936.<\/p>\n

[1]<\/a> Wasa Fram\u00e5t<\/em> 27.8 1881, s. 2.<\/p>\n

[2]<\/a> Johan Wenelius, Dagbok. Anteckningar 1844\u20131916.<\/em> Otalampi: Sahlgrens f\u00f6rlag, 1990, s. 39.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Anna Sundelin \u201dDe ynglingar [p\u00e5 kyrkbacken], som vilja f\u00f6r n\u00e5got g\u00e4lla, m\u00e5ste rikeligen undf\u00e4gna de unga flickorna med semlor och bakelser\u201d[1] Om du \u00e4r k\u00e4r i n\u00e5gon, k\u00f6p henne en bulle s\u00e5 kanske det g\u00e5r v\u00e4gen. Ungef\u00e4r s\u00e5 lyder … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":324,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[159,114,117,46,158],"class_list":["post-460","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-dagbocker","tag-kyrkbacken","tag-rorliga-handelsman","tag-tidningar","tag-vetebrod"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/324"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=460"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":464,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/460\/revisions\/464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}