{"id":422,"date":"2019-03-29T14:11:27","date_gmt":"2019-03-29T14:11:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=422"},"modified":"2019-03-29T15:29:53","modified_gmt":"2019-03-29T15:29:53","slug":"schackrare-pradajare-och-andra-geschaftmakare-pa-finlands-marknader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2019\/03\/29\/schackrare-pradajare-och-andra-geschaftmakare-pa-finlands-marknader\/","title":{"rendered":"Schackrare, pradajare och diverse andra gesch\u00e4ftmakare p\u00e5 Finlands marknader"},"content":{"rendered":"

Av Johanna Wassholm<\/a><\/p>\n

\n

Marknaden tillstundar. Det wisade sig redan sista <\/em>fredags d\u00e5 \u00e5ngaren \u201dWilho\u201d hitanl\u00e4nde medf\u00f6rande fr\u00e5n Salo k\u00f6ping diwerse marknads <\/em>gesch\u00e4ftmakare s\u00e5som karusell, akrobater m.m.[i]<\/a><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n

I denna skildring av en marknad i Salo 1890 beskrivs de personer som anl\u00e4nt till marknaden f\u00f6r att erbjuda publiken underh\u00e5llning och f\u00f6rstr\u00f6else kollektivt som gesch\u00e4ftmakare<\/em>. Ordet \u00e4r h\u00e4rlett ur tyskans Gesch\u00e4ft<\/em>; det betyder handel eller aff\u00e4r, men fick n\u00e4r det \u00f6verf\u00f6rdes till svenskan (och m\u00e5nga andra spr\u00e5k) en neds\u00e4ttande konnotation. Ofta har ordet uttryckligen kopplats till judisk handel; som Per Hammarstr\u00f6m framh\u00e5ller i en artikel om \u00f6stjudisk g\u00e5rdfarihandel i Sverige i slutet av 1800-talet ans\u00e5gs judiska handelsm\u00e4n inte bedriva handel i egentligen mening. Snarare ans\u00e5gs de \u201dg\u00f6ra gesch\u00e4ft\u201d, med vilket man avs\u00e5g att de med tvivelaktiga, ov\u00e4rdiga och ohederliga handelspraktiker som prutande lurade sina kunder.[ii]<\/a> I denna betydelse anv\u00e4ndes ordet \u00e4ven i finl\u00e4ndsk press p\u00e5 1800-talet; man hittar omn\u00e4mnanden om gesch\u00e4ftsm\u00e4n<\/em>[iii]<\/a> eller Gesch\u00e4ftmakare<\/em>[iv]<\/a> som r\u00f6r sig i landet och g\u00f6r gutes gesch\u00e4ft<\/em>[v]<\/a>. Ordet f\u00f6rekommer till och med i texter p\u00e5 finska, exempelvis i formen ”olla \u2019gesch\u00e4ftill\u00e4\u2019”<\/em> (\u201dvara p\u00e5 gesch\u00e4ft<\/em>\u201d).[vi]<\/a><\/p>\n

Ett likartat ord \u00e4r schackra<\/em>, som liksom gesch\u00e4fta<\/em> vanligt associeras med antisemitiska stereotyper om judisk handel. Detta begrepp innefattar f\u00f6rest\u00e4llningar om sm\u00e5handel med olika typer av billiga sm\u00e5varor av d\u00e5lig kvalitet, som r\u00f6rliga f\u00f6rs\u00e4ljare med bedr\u00e4gliga och aggressiva handelsmetoder p\u00e5trugar oerfarna och naiva k\u00f6pare.[vii]<\/a> Det f\u00f6rekommer i finl\u00e4ndsk press i b\u00f6rjan av 1800-talet, trots att n\u00e5got judisk handel vid den h\u00e4r tiden inte existerade i storfurstend\u00f6met eftersom judar enligt finl\u00e4ndsk lag inte kunde bos\u00e4tta sig i Finland. I en tidningsdebatt om prutande vs. fasta priser p\u00e5 1840-talet framh\u00e5ller en skribent exempelvis att ett varuutbyte som baserade sig p\u00e5 prutande inte skulle betecknas som handel utan som n\u00e5got annat: \u201dv\u00e5rt […] spr\u00e5k har \u00e4fven sin egen ben\u00e4mning af hvardera af dessa tvenne s\u00e4rskildta k\u00f6pmanskap, af hvilka det ena kallas handla och det andra schackra<\/em>.[viii]<\/a><\/p>\n

Efter att en rysk f\u00f6rordning 1858 gett f\u00f6re detta soldater i ryska arm\u00e9n r\u00e4tt att sl\u00e5 sig ner i Finland efter avslutad tj\u00e4nstg\u00f6ring uppstod under 1800-talets sista decennier i landets st\u00f6rre st\u00e4der judiska civila samfund, f\u00f6r vilka sm\u00e5handel med begagnade kl\u00e4der och diverse mindre varor kom att utg\u00f6ra den huvudsakliga f\u00f6rs\u00f6rjningsformen.[ix]<\/a> I detta skede b\u00f6rjar begreppen gesch\u00e4ft<\/em> och schackra<\/em> \u00e4ven f\u00f6rekomma med direkt syftning p\u00e5 de i Finland bosatta judarna. Fr\u00e5n Eken\u00e4s rapporteras exempelvis 1886 att h\u00f6stmarknaden hade lockat till sig \u201djudar m.m.\u201d som hoppades g\u00f6ra \u201dgutes gesch\u00e4ft<\/em>\u201d[x]<\/a> och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 att judar anl\u00e4nt f\u00f6r att \u201ddrifwa gesch\u00e4ft<\/em> i stort\u201d.[xi]<\/a> Fr\u00e5n Helsingfors meddelas vid samma tid att de i staden bosatta judarna \u00e4r sysselsatta med sitt \u201dwanliga schackrande<\/em>\u201d och att det p\u00e5 en s\u00e4rskild plats i slutet av \u00d6stra Henriksgatan hade b\u00f6rjat \u201dschackras<\/em> mycket w\u00e4rre \u00e4n i n\u00e4rheten af narinken\u201d, det torg som egentligen var avsett f\u00f6r avskedade ryska soldaters handel. Judarna handelsidkande aktualiserades \u00e4ven i den livliga debatt om huruvida de skulle beviljas medborgarr\u00e4tt i Finland som f\u00f6rdes i slutet av 1800-talet; i denna framh\u00f6ll den sida som motsatte sig medborgarr\u00e4tt judarnas ”schackrande<\/em> natur” som ett argument<\/span>.[xii]<\/a><\/p>\n

I koppling till judisk handel anv\u00e4ndes begreppen gesch\u00e4fta<\/em> och schackra<\/em> i Finland sannolikt likartat som i de \u00f6vriga nordiska l\u00e4nderna, d\u00e4r en \u00f6stjudisk migrationsv\u00e5g fr\u00e5n 1860-talet aktualiserade fr\u00e5gan om behovet av att st\u00e4vja den g\u00e5rdfarihandel som nykomlingarna bedrev. D\u00e4remot utg\u00f6r Finland i nordisk kontext ett s\u00e4rfall genom att begreppen h\u00e4r inte enbart anv\u00e4ndes f\u00f6r att beteckna den judiska handeln, utan \u00e4ven den handel som idkades av andra handelsm\u00e4n fr\u00e5n det multietniska ryska imperiet. Framf\u00f6r allt anv\u00e4ndes de i skildringar av den r\u00f6rliga handel som muslimska tatarer fr\u00e5n trakten av Nizhnij Novgorod fr\u00e5n 1880-talet b\u00f6rjade idka i storfurstend\u00f6met.[xiii]<\/a> Fr\u00e5n Tammerfors rapporteras 1886 att p\u00e5 stadens h\u00f6stmarknad uppenbarat sig \u201dymnigt af schackrande<\/em> ryssar, tatarer och judar[xiv]<\/a>, medan en skribent i Wiborgs Nyheter<\/em> 1909 framh\u00e5ller att marknaderna numera inte kunde betraktas som annat \u201d\u00e4n l\u00e4mpliga tillf\u00e4llen f\u00f6r kringresande tatarer, judiska och andra schackrare<\/em> att lura hederligt folk\u201d.[xv]<\/a> S\u00e4rskilt tatarerna pekas ut f\u00f6r sitt p\u00e5st\u00e5dda gesch\u00e4ftande<\/em>; bara n\u00e5gra \u00e5r efter att tidningarna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppm\u00e4rksammat tatariska handelsm\u00e4n i Finland omn\u00e4mner Folkw\u00e4nnen<\/em> att dessa gesch\u00e4ftsm\u00e4n<\/em> blivit en \u201dw\u00e4rklig pl\u00e5ga f\u00f6r w\u00e5ra marknader\u201d. I ett flertal sammanhang varnar skribenter potentiella kunder f\u00f6r att bli lurade av dessa \u201d\u00f6sterl\u00e4nningar\u201d som r\u00f6r sig runtom i landet f\u00f6r att \u201ddriva gesch\u00e4ft\u201d.[xvi]<\/a><\/p>\n

Den synliga n\u00e4rvaron av handelsidkare fr\u00e5n det vidstr\u00e4ckta ryska riket som pr\u00e4glade Finlands handelsplatser avspeglas ocks\u00e5 i att ord h\u00e4rledda fr\u00e5n ryskan etablerades som beteckningar f\u00f6r handeln. Ett s\u00e5dant begrepp var verbet pradaja<\/em>, h\u00e4rlett fr\u00e5n ryskans prodavat\u2019<\/i> (\u043f\u0440\u043e\u0434\u0430\u0432\u0430\u0442\u044c; \u043f\u0440\u043e\u0434\u0430\u0442\u044c) som betyder att s\u00e4lja. I svenskan tillskrevs ordet dock betydelser som i stort sett omfattade samma v\u00e4rderingar som fanns inbyggda i begreppen gesch\u00e4fta<\/em> och schackra<\/em>. Ordet f\u00f6rekommer i Finland redan i b\u00f6rjan av 1800-talet, d\u00e5 n\u00e4stan enbart i koppling till kvinnliga pradajerskor<\/em>.[xvii]<\/a> Dessa var s.k. \u201dmellanh\u00e4nder\u201d, som k\u00f6pte upp matvaror som de s\u00e5lde vidare till \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare till ett h\u00f6gre pris. I Helsingfors var en betydande del av de kvinnor som sysselsatte sig som mellanhandlare hustrur till ryska soldater och matroser i den ryska garnisonen i Sveaborg, och som idkade verksamheten utan tillst\u00e5nd. Det \u00e4r ocks\u00e5 uteslutande med syftning p\u00e5 dessa kvinnor som ordet pradajerska<\/em> tas upp i Heikki Paunonens bok om ord med r\u00f6tter i det ryska spr\u00e5ket i Helsingforsslangen.[xviii]<\/a><\/p>\n

I tidningarna b\u00f6rjar ordet under 1800-talets sista decennier dock ocks\u00e5 f\u00f6rekomma i den maskulina formen pradajare<\/em>. I detta fall syftar det oftast p\u00e5 handelsm\u00e4n fr\u00e5n Ryssland, och f\u00f6rekommer i liknande neds\u00e4ttande sammanhang som orden gesch\u00e4ftsm\u00e4n<\/em> och schackrare<\/em>. Inte s\u00e4llan avses explicit judar och tatarer; en tidningsartikel 1882 uppger exempelvis att h\u00f6stmarknaden i Tammerfors bes\u00f6kts av en stor m\u00e4ngd \u201dtatariska och judiska pradajare<\/em>\u201d.[xix]<\/a> P\u00e5 1890-talet ing\u00e5r i lokaltidningen i Eken\u00e4s en artikel d\u00e4r skribenten p\u00e5 tidstypiskt s\u00e4tt framh\u00e5ller att marknaden n\u00e4stan helt har f\u00f6rlorat sin funktion som en plats f\u00f6r varuutbyte, f\u00f6r att d\u00e4refter rikta kritik mot myndigheterna som trots detta \u00e5r efter \u00e5r bereder utrymme p\u00e5 torget \u201d\u00e5t judar, tatarer och andra pradajare<\/em> samt karusell\u00e4gare m.fl. twetydiga och onyttiga konstmakare”.[xx]<\/a> I marknadsskildringar f\u00f6rekommer \u00e4ven verbet pradaja<\/em>, som anv\u00e4nds i stort ett synonymt till gesch\u00e4fta<\/em> och schackra<\/em>, och pradajeri<\/em>, som innefattar en nedl\u00e5tande syn p\u00e5 handelspraktikerna. Enligt en tidningsartikel 1865 var pradajeri<\/em> n\u00e5got som k\u00e4nnetecknade \u201den person, som i sin handel och wandel ej uppf\u00f6r sig \u00e4rligt, skickeligt och som sig b\u00f6r\u201d.[xxi]<\/a><\/p>\n

N\u00e4rvaron av handelsidkare fr\u00e5n det ryska riket satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 Finlands handelsplatser, och d\u00e4rmed \u00e4ven p\u00e5 de begrepp som anv\u00e4ndes f\u00f6r att beskriva s\u00e5v\u00e4l handeln som s\u00e5dan som de personer som idkade den. Detta tog sig uttryck dels i att begrepp som exempelvis som i Sverige i huvudsak anv\u00e4ndes med syftning p\u00e5 judar, i Finland i \u00f6verf\u00f6rd mening anv\u00e4ndes f\u00f6r att beteckna andra handelsidkande grupper, framf\u00f6r allt ryssar och tatarer. Dels etablerades ett flertal russicismer i spr\u00e5ket, s\u00e4rskilt i de st\u00f6rre st\u00e4derna d\u00e4r n\u00e4rvaron av handelsm\u00e4n fr\u00e5n Ryssland var s\u00e4rskilt synlig.<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/p>\n

[i]<\/a> Vestra Nyland<\/em> 14.10.1890, s. 1.<\/p>\n

[ii]<\/a> Per Hammarstr\u00f6m<\/em>, \u2019\u201dJudar \u00f6fversv\u00e4mma landet\u201d. Den judiska g\u00e5rdfarihandeln i Kung. Maj:ts befallningshafvandes fem\u00e5rsber\u00e4ttelser 1865\u20131905. Erik Nydahl & Jonas Harvard (red.), Den nya staten : Ideologi och samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring kring sekelskiftet 1900 (Lund 2016), <\/em>s. 42.<\/p>\n

[iii]<\/a> Folkw\u00e4nnen<\/em> 2.7.2883 s. 2\u20133.<\/p>\n

[iv]<\/a> Vestra Nyland<\/em> 14.10.1890, s. 1.<\/p>\n

[v]<\/a> Eken\u00e4s Notisblad<\/em> 12.10.1886, s. 1.<\/p>\n

[vi]<\/a> Kotkan Sanomat<\/em> 23.2.1892, s. 2.<\/p>\n

[vii]<\/a> Hammarstr\u00f6m, \u2019\u201dJudar \u00f6fversv\u00e4mma landet\u201d, s. 42.<\/p>\n

[viii]<\/a> Helsingfors Morgonblad<\/em> 17.3.1842, s. 3.<\/p>\n

[ix]<\/a> Johanna Wassholm, \u2019Handel i marginalen. Lokalsamh\u00e4llet och judisk sm\u00e5handel i \u00c5bo kring sekelskiftet 1900\u2019. Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 2017:4. 589\u2013617.<\/p>\n

[x]<\/a> Eken\u00e4s<\/em> Notisblad<\/em> 12.10.1886, s. 1.<\/p>\n

[xi]<\/a> Eken\u00e4s Notisblad<\/em> 11.10.1887, s. 2<\/p>\n

[xii]<\/a> Folkw\u00e4nnen<\/em> 5.2.1882, s. 3; Huvfudstadsbladet<\/em> 24.3.1882, s. 2.<\/p>\n

[xiii]<\/a> Johanna Wassholm, \u2019Liikkuva kauppa ja kulttuurien kohtaaminen. Tataarien kulku- ja markkinakauppa Suomessa vuosina 1870\u20131920\u2019. Marko Lamberg, Ulla Piela, Hanna Snellman (red.), Satunnaisesti Suomessa<\/a><\/em>.\u00a0Kalevalaseuran vuosikirja 97 (Helsinki 2018).<\/p>\n

[xiv]<\/a> Tammerfors Aftonblad 10.9.1886, s. 2.<\/p>\n

[xv]<\/a> Wiborgs Nyheter<\/em> 6.3.1909, s. 2.<\/p>\n

[xvi]<\/a> Folkw\u00e4nnen<\/em> 2.7.1883 s. 2\u20133. Tatarer i koppling till gesch\u00e4ft<\/em>: Folkw\u00e4nnen<\/em> 12.6.1891, s. 2; Helsingfors Aftonblad<\/em> 12.7.1893, s. 1; \u00d6stra Finland<\/em> 18.12.1896, s. 2; Tammerfors Nyheter<\/em> 14.4.1899, s. 1.<\/p>\n

[xvii]<\/a> F\u00f6r denna betydelse, se t.ex. Helsingfors Dagblad<\/em> 7.7.1863, s. 1; 27.4.1864, s. 1.<\/p>\n

[xviii]<\/a> Heikki Paunonen, Sloboa stadissa: stadin slangin etymologiaa<\/em> (Jyv\u00e4skyl\u00e4 2016), s. 384\u2013385. Se \u00e4ven: Marika Tandefelt, \u2019Rothe-Wahlska\u2019, i Marika Tandefelt (red.), Viborgs fyra spr\u00e5k under sju sekel<\/em> (Helsingfors 2012), s. 209\u2013210.<\/p>\n

[xix]<\/a> Tammerfors Aftonblad<\/em> 8.9.1882, s. 2.<\/p>\n

[xx]<\/a> Vestra<\/em> Nyland<\/em> 28.1.1896, s. 4.<\/p>\n

[xxi]<\/a> Hufvudstadsbladet<\/em> 13.1.1865, s. 3.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Johanna Wassholm Marknaden tillstundar. Det wisade sig redan sista fredags d\u00e5 \u00e5ngaren \u201dWilho\u201d hitanl\u00e4nde medf\u00f6rande fr\u00e5n Salo k\u00f6ping diwerse marknads gesch\u00e4ftmakare s\u00e5som karusell, akrobater m.m.[i] I denna skildring av en marknad i Salo 1890 beskrivs de personer som anl\u00e4nt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":328,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[92,44,153,77,15,152,151,62],"class_list":["post-422","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-finland","tag-gardfarihandel","tag-geschaft","tag-judisk-handel","tag-marknad","tag-pradaja","tag-schackra","tag-tatarer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/328"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=422"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":454,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/422\/revisions\/454"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}