{"id":322,"date":"2018-11-23T12:06:35","date_gmt":"2018-11-23T12:06:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=322"},"modified":"2018-11-23T12:45:06","modified_gmt":"2018-11-23T12:45:06","slug":"varor-i-rorelse-ryskkarelska-och-tatariska-gardfarihandlares-natverk-och-handelsrutter-i-ryssland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2018\/11\/23\/varor-i-rorelse-ryskkarelska-och-tatariska-gardfarihandlares-natverk-och-handelsrutter-i-ryssland\/","title":{"rendered":"Varor i r\u00f6relse: ryskkarelska och tatariska g\u00e5rdfarihandlares n\u00e4tverk och handelsrutter i Ryssland"},"content":{"rendered":"

Av Anna Sundelin<\/a> och Johanna Wassholm<\/a><\/p>\n

I ett tidigare blogginl\u00e4gg \u2013 Med v\u00e4rlden i v\u00e4skan<\/a> \u2013 lovade vi \u00e5terkomma med upplysningar om de transnationella n\u00e4tverk och varufl\u00f6den som ryskkarelska och tatariska g\u00e5rdfarihandlare i Finland ingick i. Varifr\u00e5n skaffade de sina produkter, och vart s\u00e5lde de vidare de varor som de k\u00f6pte upp i Finland? Uppgiften \u00e4r utmanande, eftersom handeln efterl\u00e4mnat f\u00e5 k\u00e4llor, men n\u00e4r man samlat tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga fragmentariska omn\u00e4mnanden i k\u00e4llorna och i sekund\u00e4rlitteraturen b\u00f6rjar ett visst m\u00f6nster steg f\u00f6r steg tr\u00e4da fram.<\/p>\n

En viktig handelsplats f\u00f6r de ryskkarelska g\u00e5rdfarihandlarna var fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget Sunga (fi. Sunku, ry. Sjunga). Denna by l\u00e5g n\u00e4ra Povenets p\u00e5 den v\u00e4stra stranden av Onegas nordligaste vik, vid en urgammal handelsled mellan Vita havet och Finska viken. I Sunga ordnades varje vinter tv\u00e5 stora marknader, d\u00e4r folk fr\u00e5n Vitahavskarelen, Olonets och Gr\u00e4nskarelen bytte p\u00e4lsar, vilt, fisk och salt mot konsumtionsvaror som k\u00f6pm\u00e4n fr\u00e5n S:t Petersburg f\u00f6rde med sig. Till marknaderna reste \u00e4ven p\u00e4lsuppk\u00f6pare fr\u00e5n det ryska imperiets olika delar, \u00e5t vilka g\u00e5rdfarihandlarna s\u00e5lde de skinn och p\u00e4lsar som de k\u00f6pt upp p\u00e5 sina f\u00e4rder i det skogsrika Finland. Dessa bytte de bland annat mot textilier, som representanter f\u00f6r stora aff\u00e4rshus och polska textilfabriker saluf\u00f6rde p\u00e5 marknaden. Polen, med de stora fabrikerna i Lodz, var det st\u00f6rsta centret f\u00f6r textilindustrin inom det ryska imperiet.\u00a0P\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll fanns textilfabriken i Schlisselburg\u00a0(sv. N\u00f6teborg), vars produkter g\u00e5rdfarihandlarna \u00e4ven s\u00e5lde.<\/p>\n

\"\"

Det var inte bara de rysk-karelska g\u00e5rdfarihandlarna som utnyttjade Sungu som en regional knutpunkt f\u00f6r skinn- och p\u00e4lshandeln. I december 1901 annonserade konsul B. Blund i Ule\u00e5borg att han k\u00f6per skinn av skogsdjur p\u00e5 marknader i Finland. Eftersom han enligt annonsen ocks\u00e5 skulle n\u00e4rvara vid trettondagsmarknaden i Sungu i januari, var hans plan sannolikt att s\u00e4lja de uppk\u00f6pta skinnen vidare d\u00e4r.
K\u00e4lla: Pohjois-Karjala 14.12.1901.<\/p><\/div>\n

Efter att j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Ryssland och Finland blev f\u00e4rdig 1870 minskade Sungus betydelse p\u00e5 bekostnad av S:t Petersburg, men dess betydelse f\u00f6r p\u00e4lshandeln kvarstod. I S:t Petersburg fanns stora handelshus som \u00e4gdes av handelsm\u00e4n fr\u00e5n Vitahavskarelen, t.ex.\u00a0 Minin, Froloff, Samuliset, Tsillit, Bogdanoff, Sharoff, Maksimoff och Larinoff, och som \u00e4ven de s\u00e5lde de polska textilfabrikernas produkter. I den kosmopolitiska storstaden p\u00e5verkades prisniv\u00e5 och mode av utl\u00e4ndska aff\u00e4rsm\u00e4n och av modemarknaden i Frankrike och England. Fr\u00e5n S:t Petersburg str\u00e4ckte sig n\u00e4tverken vidare till Moskva \u2013 j\u00e4rnv\u00e4gen mellan rikets tv\u00e5 st\u00f6rsta st\u00e4der hade blivit f\u00e4rdig 1851.<\/p>\n

I Vitahavskarelen, d\u00e4r de flesta ryskkarelska g\u00e5rdfarihandlare hade sitt ursprung, utnyttjades flitigt \u00e4ven n\u00e4tverk och rutter som gick \u00f6ver Archangelsk, den viktiga ryska hamnstaden vid Vita havet. H\u00e4rifr\u00e5n h\u00e4mtades varor \u2013 p\u00e5 vintern \u00f6ver isen, p\u00e5 sommaren \u00f6ver havet \u2013 men n\u00e4tverket str\u00e4ckte sig l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Fr\u00e5n Archangelsk transporterades p\u00e4lsar l\u00e4ngs floderna Dvina och Volga till Nizhnij Novgorod, en stad bel\u00e4gen vid Volga ca 450 kilometer \u00f6ster om Moskva. Staden var en av Rysslands viktigaste marknadsst\u00e4der, en knutpunkt f\u00f6r handeln mellan Asien och Europa och ett centrum f\u00f6r skinn- och p\u00e4lshandeln i riket. S\u00e5ledes byttes h\u00e4r p\u00e4lsar och skinn uppk\u00f6pta i Finland h\u00e4r mot tyger, bomull, tobak och tv\u00e5l \u2013 som sedan i sin tur s\u00e5ldes i Finland under\u00a0 \u201dlaukkuryssarnas\u201d n\u00e4sta handelsresa.<\/p>\n

Till Nizhnij Novgorod och Kazan, en annan viktig handelsstad l\u00e4ngre \u00f6sterut l\u00e4ngs Volga, str\u00e4ckte sig ocks\u00e5 de muslimska tatarernas handelsn\u00e4tverk. Tatariska g\u00e5rdfarihandlare idkade sedan 1870-talet handel i Finland, och de flesta av dem \u00a0h\u00e4rstammade fr\u00e5n ett antal byar sydost om Niznhij Novgorod. De uppr\u00e4tth\u00f6ll t\u00e4ta kontakter s\u00e5v\u00e4l till hemtrakterna som till S:t Petersburg, d\u00e4r det fanns ett stort tatariskt samfund.<\/p>\n

\"\"

Niznhij Novgorod var en viktig knutpunkt f\u00f6r handeln mellan Asien och den europeiska delen av Ryssland. P\u00e5 fotografiet avbildas de ”kinesiska bodarna” p\u00e5 stadens marknadsplats.
K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Olika utifr\u00e5n kommande handelsidkande grupper hade sina egna nischer och n\u00e4tverk, med hj\u00e4lp av vilka de inf\u00f6rskaffade varor som de s\u00e5lde och vidarebefordrade varor som bytte till sig eller k\u00f6pte upp i Finland. I k\u00e4llorna har vi ocks\u00e5 hittat omn\u00e4mnanden som antyder att grupperna tidvis utnyttjade eller st\u00f6dde varandras n\u00e4tverk. Ibland k\u00f6pte de ryskkarelska g\u00e5rdfarihandlarna upp borst av sina kunder, som de s\u00e5lde vidare till \u201dborstryssar\u201d fr\u00e5n guvernementen Tver och Pskov, som i sin tur levererade varan till ryska borstfabriker. \u00c5r 1893 n\u00e4mner en tidningsskribent att tatarer hade b\u00f6rjat k\u00f6pa upp begagnade kl\u00e4der, som de s\u00e5lde vidare till judar som i huvudsak handlade p\u00e5 st\u00e4dernas s.k. \u201dnarinker\u201d. \u201dLaukkuryssarna\u201d i sin tur uppgavs ha k\u00f6pt begagnade kostymer av st\u00e4dernas judar, som de s\u00e5lde vidare p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

De olika gruppernas v\u00e4gar korsades p\u00e5 marknader och p\u00e5 landsbygden, i de hush\u00e5ll d\u00e4r de b\u00e5de handlade och \u00f6vernattade. De r\u00f6rliga handelsidkarnas sj\u00e4lvklara n\u00e4rvaro i den finl\u00e4ndska allmogens vardag beskrivs tr\u00e4ffande i f\u00f6ljande citat ur en tidningsartikel \u00e5r 1867: \u201dJos reppuri l\u00e4hti, niin harjuri tuli; kun harjuri l\u00e4hti, lumppuri tuli\u201d. (\u00d6vers\u00e4ttning: \u201dOm g\u00e5rdfarihandlaren \u00e5kte iv\u00e4g, kom borsthandlaren; n\u00e4r bortshandlaren \u00e5kte, kom lumpsamlaren\u201d).<\/p>\n

\"\"

De n\u00e4tverk som de ryskkarelska och tatariska g\u00e5rdfarihandlarna utnyttjade str\u00e4ckte sig l\u00e5ngt in i Ryssland.<\/p><\/div>\n

K\u00e4llor:<\/p>\n

Fr\u00e5gelistan \u2019Kringvandrande ryska handelsm\u00e4n\u2019, Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Nationalbiblitotekets digitala tidningsarkiv (https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/search)<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Renat Bekkin & Sabira St\u00e5hlberg, ’Saint Petersburg’, Ingvar Svanberg & David Westerlund (eds.), Muslim Tatar Minorities in the Baltic Sea Region <\/em>(Leiden Boston 2016).<\/p>\n

Geoffrey Hosking, Ryssland. Folk och imperium 1552\u20131917<\/em> (Lund 1997).<\/p>\n

Maiju Keyn\u00e4s, Vienan- ja Aunuksenkarjalaisten Suomessa harjoittama laukkukauppa maakaupan vapauttamisesta laittoman kulkukauppa-asetuksen antamiseen saakka <\/em>(1859\u20131900). Opublicerad licentiatavhandling (Helsinki 1981).<\/p>\n

Anne Lincoln Fitzpatrick, The Great Russian Fair. Nizhnii Novgorod 1840\u20131890<\/em> (London 1990).<\/p>\n

Mervi Naakka-Korhonen, Ha<\/em>lpa hinta, pitk\u00e4 mitta. Vienankarjalainen laukkukauppa<\/em> (Helsinki 1988).<\/p>\n

Kosti Pamilo, \u2019Karjalaisten kauppatiet viev\u00e4t Sungun markkinoille\u2019, Karjalan Heimo<\/em> 1990:9\u201310.<\/p>\n

Johanna Wassholm, \u2019Liikkuva kauppa ja kulttuurien kohtaaminen. Tataarien kulku- ja markkinakauppa Suomessa vuosina 1870\u20131920\u2019. Marko Lamberg, Ulla Piela, Hanna Snellman (red.), Satunnaisesti Suomessa<\/em>.\u00a0Kalevalaseuran vuosikirja 97 (Helsinki 2018).<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Anna Sundelin och Johanna Wassholm I ett tidigare blogginl\u00e4gg \u2013 Med v\u00e4rlden i v\u00e4skan \u2013 lovade vi \u00e5terkomma med upplysningar om de transnationella n\u00e4tverk och varufl\u00f6den som ryskkarelska och tatariska g\u00e5rdfarihandlare i Finland ingick i. Varifr\u00e5n skaffade de sina … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":328,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[120,44,70,5,15,124,121,123,122,62,125],"class_list":["post-322","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-archangelsk","tag-gardfarihandel","tag-gardfarihandlare","tag-laukkuryssar","tag-marknad","tag-nizhnij-novgorod","tag-st-petersburg","tag-sunga","tag-sunku","tag-tatarer","tag-vitahavskarelen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/322","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/328"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=322"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/322\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":357,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/322\/revisions\/357"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=322"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=322"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=322"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}