{"id":259,"date":"2018-06-01T13:19:39","date_gmt":"2018-06-01T13:19:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=259"},"modified":"2018-06-01T19:58:58","modified_gmt":"2018-06-01T19:58:58","slug":"har-motte-jag-osterlandet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2018\/06\/01\/har-motte-jag-osterlandet\/","title":{"rendered":"”H\u00e4r m\u00f6tte jag \u00d6sterlandet”*"},"content":{"rendered":"

”H\u00e4r m\u00f6tte jag \u00d6sterlandet!”[1]*<\/a><\/p>\n

Rubrikens citat var enligt en beskrivning som ing\u00e5r i Einar Holmbergs memoarer med titeln N\u00e4r livet log<\/em> (1954) en berest svenskas prim\u00e4ra reaktion n\u00e4r hon i b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bes\u00f6kte det ryska riket. Hon hade inte kommit till Moskva, Sibirien eller Kaukasus, utan stod p\u00e5 Salutorget i \u00c5bo \u2013 vid den tiden officiellt kallat Alexanderstorget efter den ryske kejsaren Alexander I.<\/p>\n

\u00c5bo kring sekelskiftet 1900 kunde av m\u00e5nga anledningar framst\u00e5 som en ”\u00f6sterl\u00e4ndsk” stad i en utomst\u00e5ende betraktares \u00f6gon. Namn p\u00e5 gator och torg antydde att man befann sig i det ryska riket, om \u00e4n i en av dess v\u00e4stligaste utposter. P\u00e5 Ryska kyrkogatan \u2013 nuvarande Universitetsgatan \u2013 stod en ortodox kyrka vars silhuett dominerade stadens viktigaste samlingsplats. Rysk milit\u00e4r var stationerad i staden, och med den multietniska arm\u00e9ns n\u00e4rvaro kunde bashkirer, kosacker, tatarer och judar skymtas p\u00e5 stadens gator.<\/p>\n

\"\"

Salutorget i \u00c5bo 1896. I slutet av 1800-talet var torgets officiella namn Alexanderstorget, vilket anspelade p\u00e5 att Finland utgjorde en del av det multietniska ryska riket. Handelsplatserna erbj\u00f6d arenor f\u00f6r m\u00f6ten mellan handelsidkande minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen.
K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Inslaget av etnisk och spr\u00e5klig m\u00e5ngfald blev s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande inom den delvis r\u00f6rliga sm\u00e5handel som spelade en viktig roll i stadens vardag. Etniska minoriteter har ofta f\u00f6rpassats till samh\u00e4llets marginal genom att statsmakten reglerat deras r\u00e4tt att idka n\u00e4ring. Regleringarna har tvingat in minoriteterna i en smal nisch, som i m\u00e5nga fall utgjorts av sm\u00e5skalig handel. Detta har samtidigt bidragit till att minoriteter har haft en synlighet i gatubilden som \u00f6verskrider deras proportionella andel av befolkningen. Handelsutbytet \u00e4ger rum d\u00e4r folk samlas och f\u00f6ruts\u00e4tter ett personligt m\u00f6te mellan k\u00f6pare och f\u00f6rs\u00e4ljare, vilka \u00e4ven m\u00e5ste kommunicera i n\u00e5gon form.<\/p>\n

I \u00c5bo st\u00e4rktes de handlande minoriteternas synlighet i stadsbilden s\u00e4rskilt efter 1858, n\u00e4r soldater som slutf\u00f6rt sin tj\u00e4nstg\u00f6ring i ryska arm\u00e9n fick r\u00e4tt att stanna kvar i Finland och idka sm\u00e5handel. S\u00e5 sm\u00e5ningom vande sig \u00c5boborna vid att handla frukt av ”fruktryssen” och gr\u00f6nsaker av ”gr\u00f6nsaksryssen”, torgf\u00f6rs\u00e4ljare som odlade sina t\u00e4ppor l\u00e4ngs den nuvarande Kuppisgatan. Som ett s\u00e4kert v\u00e5rtecken tolkade man att ”glassryssen” \u2013 ackompanjerad av den kringresande italienska positivspelaren \u2013 d\u00f6k upp p\u00e5 stadens gator.<\/p>\n

Bland de soldater som stannade kvar fanns \u00e4ven ett antal judar. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen fanns ett judiskt samfund i \u00c5bo \u2013 och som p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i Europa etablerades i staden handelsplatser som specifikt f\u00f6rknippades med judisk sm\u00e5handel. Den lokala ”narinken” fanns fr\u00e5n 1876 p\u00e5 Olycksbacken \u2013 idag Tr\u00e4torget \u2013 och h\u00e4r f\u00f6rs\u00e5g judiska handlande stadens l\u00e4gre samh\u00e4llsskikt med framf\u00f6r allt begagnade kl\u00e4der. Med narinken ber\u00f6rdes \u00e4ven \u00c5bo av de transnationella vindar som genom tiderna har p\u00e5verkat de judiska samfundens vardag. \u00c5r 1883 \u2013 vid samma tid som pogromer p\u00e5gick i Ryssland \u2013 rapporterar \u00c5bo Tidning<\/em> att en grupp berusade b\u00f6nder h\u00e4ktats efter att ha kastat sten p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e5nden i narinken. De befriades efter f\u00f6rh\u00f6r p\u00e5 poliskammaren, d\u00e4r man enligt rapporten hade sett det som en f\u00f6rmildrande omst\u00e4ndighet att judarna sj\u00e4lva hade okv\u00e4dat b\u00f6nderna som antastat dem.<\/p>\n

Den etniska m\u00e5ngfald som pr\u00e4glade handelsplatserna f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare under marknaderna. Romer som idkade h\u00e4sthandel, fj\u00e4rrkarelska g\u00e5rdfarihandlare som vanligtvis vandrade omkring p\u00e5 landsbygden med sina varubylten och kringresande muslimska tatarer anl\u00e4nde d\u00e5 till staden. De sistn\u00e4mnda d\u00f6k upp som kringresande handlande i Finland p\u00e5 1880-talet och v\u00e4ckte uppm\u00e4rksamhet med sitt exotiska utseende, sina fr\u00e4mmande seder, sitt fr\u00e4mmande spr\u00e5k, sin fr\u00e4mmande religion \u2013 och inte minst med sitt p\u00e5tr\u00e4ngade s\u00e4tt att idka handel med p\u00e4lsverk och mattor och sitt aggressiva prutande.<\/p>\n

Det \u00e4r vanligt att individer och grupper som tar st\u00e4llning till nutid och framtid h\u00e4nvisar till det f\u00f6rflutna f\u00f6r att understryka sin st\u00e5ndpunkt. Ofta avspeglar den typen av argument en historiesyn d\u00e4r tiden linj\u00e4rt uppfattas r\u00f6ra sig i en best\u00e4md riktning. Fr\u00e5n stagnation mot \u00f6kad mobilitet, fr\u00e5n enhet mot \u00f6kad diversitet. B\u00e4ttre \u00f6verensst\u00e4mmande med verkligheten vore dock att betrakta det f\u00f6rflutna som en pendelr\u00f6relse. Man b\u00f6r inte ta f\u00f6r givet att samh\u00e4llet blir etniskt och spr\u00e5kligt mera enhetligt ju l\u00e4ngre bak\u00e5t vi riktar v\u00e5ra blickar. Tv\u00e4rtom \u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen om den etniskt och spr\u00e5kligt enhetliga nationen en relativt modern tankekonstruktion, som kulminerade i mellankrigstidens slutna samh\u00e4lle som pr\u00e4glades av en renl\u00e4rig exkluderande nationalistisk ideologi. I j\u00e4mf\u00f6relse med mellankrigstidens finl\u00e4ndska nationalstat framst\u00e5r det ryska storfurstend\u00f6met Finland f\u00f6re 1917 p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som ett \u00f6ppnare och mera m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle.<\/p>\n

Det \u00e4r talande att den svenska ”globetrottern” som i b\u00f6rjan av 1900-talet stod p\u00e5 salutorget \u00c5bo ingalunda beskrev en etniskt homogen finsk stad. Inte heller uppfattade hon sig i f\u00f6rsta hand ha kommit till en stad som pr\u00e4glades av det svenska arv som mani Finlands \u00e4ldsta stad \u00c5bo g\u00e4rna lyfter fram. Tv\u00e4rtom f\u00e5ngades hennes uppm\u00e4rksamhet fr\u00e4mst av en etnisk och spr\u00e5klig m\u00e5ngfald ”vartill hon inte sett motstycke tidigare i v\u00e4stra Europa”.<\/p>\n

[1]<\/a> Einar Holmberg, N\u00e4r livet log. Barndoms- och ungdomsminnen fr\u00e5n det \u00c5bo som var<\/em> (Helsingfors 1954), s. 165.<\/p>\n

* Texten har tidigare publicerats som kolumn i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> 7.4.2016.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”H\u00e4r m\u00f6tte jag \u00d6sterlandet!”[1]* Rubrikens citat var enligt en beskrivning som ing\u00e5r i Einar Holmbergs memoarer med titeln N\u00e4r livet log (1954) en berest svenskas prim\u00e4ra reaktion n\u00e4r hon i b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bes\u00f6kte det ryska riket. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":328,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[75,72,89,36,77,15,88],"class_list":["post-259","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-1800-tal","tag-abo","tag-einar-holmberg","tag-etniska-relationer","tag-judisk-handel","tag-marknad","tag-torghandel"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/328"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=259"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":262,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259\/revisions\/262"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=259"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}