Av Ann-Catrin \u00d6stman<\/p>\n
Sm\u00e5skalig handel var viktig under 1800-talet. F\u00f6rs\u00e4ljning av skiftande slag \u00a0gav m\u00e5nga m\u00e4nniskor inkomster, pengar som gav tillskott till andra f\u00f6dkrokar eller som utgjorde en huvudsaklig f\u00f6rs\u00f6rjning. Dessa m\u00e4nniskor har getts olika ben\u00e4mningar: bland annat har de kallats f\u00f6r m\u00e5nglare, schackrare eller kr\u00e4mare. L\u00e4nge kallades de kvinnor som r\u00f6rde sig i stadsrummet f\u00f6r m\u00e5nglerskor, medan de f\u00f6rsta g\u00e5rdfarihandlarna som i stor omfattning kom fr\u00e5n det ryska imperiet har ben\u00e4mnts \u201darkangeliter\u201d, \u201dlaukku-ryssar\u201d, \u201dp\u00e5saryssar\u201d och \u201dkontryssar\u201d. I slutet av 1800-talet anv\u00e4ndes ofta orden kr\u00e4mare och m\u00e5nglare n\u00e4r judar och andra grupper som kunde uppfattas som annorlunda stod och s\u00e5lde p\u00e5 torg och marknader. I m\u00e5nga fall var epiteten neds\u00e4ttande och i finskans finns exempelvis ordet \u201dkaupustelijat\u201d.<\/p>\n
En ganska stor del av f\u00f6rs\u00e4ljarna tillh\u00f6rde minoriteter av olika slag \u2013 det Finland som ingick i det ryska imperiet \u00f6ppnades bland annat f\u00f6r karelare, judar, ryssar och tatarer. Dessutom hade romer l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6rjt sig p\u00e5 r\u00f6rlig och sm\u00e5skalig \u00a0handel.<\/p>\n
Hur syns dessa grupper i historisk och annan forskning? Eller: hur syns m\u00e5ngfald \u2013 etnisk, religi\u00f6s eller annan \u2013 i representationer av historia?<\/p>\n
Den h\u00e4r varucirkulationen var viktig \u2013 f\u00f6r kunderna, f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljarna och f\u00f6r de samh\u00e4llen som man levde i. \u00a0Den \u00e4gde rum p\u00e5 torgen, i ett \u00f6ppet\u00a0 stadsrum eller i hemmen.\u00a0 Det var ofta p\u00e5 det s\u00e4ttet som nya, sp\u00e4nnande ting och de saker som beh\u00f6vdes i vardagen f\u00f6rmedlades till olika kunderna.<\/p>\n
Dessa grupper \u00e4r osynliga eller n\u00e4stan helt f\u00f6rbig\u00e5ngna i flera forskningstraditioner, exempelvis i etnologin som har fokuserat p\u00e5 folkliv och vardagsliv, i tidig folkminnesforskning, i lokalhistoria och i socialhistoria av varierande slag liksom i studier som har ber\u00f6rt det svenska i Finland. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Det handlar kanske om sj\u00e4lva verksamheten \u2013 den sm\u00e5skaliga handeln \u2013 men ocks\u00e5 om grupper som inte \u00a0p\u00e5 ett sj\u00e4lvskrivet s\u00e4tt gavs plats i den nation som utmejslades kring sekelskiftet 1900.<\/p>\n
I lokalhistoriska verk fr\u00e5n tidigt 1900-tal kan vi m\u00f6ta b\u00e5de marknadsmyller och g\u00e5rdfarihandlare. Men ocks\u00e5 i lokalhistoria osynligg\u00f6rs vanligtvis den h\u00e4r typen av handel, mest betydelsefull under f\u00f6rra halvan av 1800-talet. I nyare verk kan bilder p\u00e5 marknader ing\u00e5 men sj\u00e4lva marknadshandeln omn\u00e4mns vanligen kortfattat och g\u00e5rdfarihandel \u00e4r s\u00e5 gott som osynlig i historisk forskning. I Finland \u00e4r den lokalhistoriska traditionen stark och ofta har verk som ber\u00f6r lokalsamh\u00e4llen skrivits av professionella historiker. Intressant nog tycks konsumtion och f\u00f6rs\u00e4ljning av det slag som vi intresserar oss f\u00f6r oftare ges plats i lokalhistoria som har skrivits av amat\u00f6rer.<\/p>\n
N\u00e4r etnologin och folkloristiken etablerades var uppdraget givet: inom dessa vetenskaper skulle bondesamh\u00e4llet \u2013 folkminne och folkkultur \u2013 studeras. Till en b\u00f6rjan var det viktigt att skildra det ursprungliga eller det \u00e4kta och d\u00e4rf\u00f6r intresserade sig forskarna f\u00f6r de grupper som ans\u00e5gs utg\u00f6ra folkets k\u00e4rna, de finsk- och svenskspr\u00e5kiga b\u00f6nderna. Dessutom s\u00e5gs forskningen som ett r\u00e4ddningsarbete. \u00c4nnu, s\u00e5 s\u00e5g man p\u00e5 det hela, fanns en m\u00f6jlighet att f\u00e5 kunskap om de traditioner som smulades s\u00f6nder av modernisering. Detta innebar att man inte intresserade sig f\u00f6r f\u00f6reteelser som f\u00f6rknippades med modernitet, \u00a0som exempelvis nya former av konsumtion och handel. I synnerhet under mellankrigstiden skildrades arbete och f\u00f6rs\u00f6rjningsformer, men fr\u00e4mst de aktiviteter som ankn\u00f6t till jordbruket och sj\u00e4lvhush\u00e5llningen.<\/p>\n
P\u00e5 finska och p\u00e5 svenska i Finland kallades dessa discipliner i likhet med historia och arkeologi f\u00f6r nationella vetenskaper. \u00a0P\u00e5 olika s\u00e4tt skulle dessa vetenskaper vara till nytta vid bygget av nationer.<\/p>\n
Inom socialhistoria, ett brett f\u00e4lt som p\u00e5 ett genomgripande s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndrade historisk forskning p\u00e5 1970-talet, har arbete och f\u00f6rs\u00f6rjning studerats p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Sociala klyftor och utsatthet har ofta st\u00e5tt i fokus. Men \u00e4nd\u00e5 har dessa f\u00f6rs\u00e4ljare ofta fallit under radarn. Varf\u00f6r? En del socialhistoriska studier har uppm\u00e4rksammat marknads- och torghandel, men fr\u00e4mst ur kundernas perspektiv och utifr\u00e5n analyser om moralekonomiska f\u00f6rest\u00e4llningar. Det handlar s\u00e5ledes om normer r\u00f6rande \u00e4rlig handel och om priss\u00e4ttning sk\u00e4lig f\u00f6r fattigare kunder. Dessa studier har huvudsakligen fokuserat p\u00e5 k\u00f6parna, i mindre omfattning har f\u00f6rs\u00e4ljarnas position unders\u00f6kts. Denna heterogena grupps utsatthet har d\u00e4rf\u00f6r inte uppm\u00e4rksammats i tillr\u00e4cklig omfattning.<\/p>\n
Tidig historieforskning gav ett visst utrymme \u00e5t kulturell m\u00e5ngfald, men under f\u00f6rra delen av 1900-talet betonades det enhetliga p\u00e5 ett allt tydligare s\u00e4tt. Det h\u00e4r kom, s\u00e5 h\u00e4vdar historikern Miika Tervonen, att accentueras under tidig efterkrigstid. \u00a0\u201dFinland som finskast\u201d \u2013 med den rubriken skildras efterkrigstiden i boken Nationalstaten<\/em>, ett \u00f6versiktsverk som skrivits av Henrik Meinander och som tar fasta p\u00e5 det svenska i Finland. Med detta val vill f\u00f6rfattaren visa p\u00e5 det f\u00f6r\u00e4nderliga i uppfattningar om det finl\u00e4ndska och olika gruppers identifikation med Finland.<\/p>\n Historieforskare har bland annat p\u00e5talat att den ryska tiden var bra f\u00f6r det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet i m\u00e5nga avseenden, inte minst ekonomiskt. Rent konkret syns det ryska\u00a0 bland annat i de kyrkobyggnader som finns i de st\u00f6rre st\u00e4derna. Men ing\u00e5r det ryska i de \u00f6vergripande tolkningarna av och i de ingrodda ber\u00e4ttelserna om Finland?<\/p>\n I v\u00e5rt projekt synligg\u00f6rs grupper som kom \u00f6sterifr\u00e5n, som tog sig \u00f6ver gr\u00e4nsen till storfurstend\u00f6met och som i m\u00e5nga fall kom att sl\u00e5 sig ned h\u00e4r. Den h\u00e4r inflyttningen har i likhet med den verksamhet som vi studerar f\u00f6r\u00e4ndrat och utvecklat v\u00e5ra samh\u00e4llen \u2013 men i liten omfattning skildrats p\u00e5 ett sammantaget s\u00e4tt i forskning. \u00a0I Norge, det nordiska systerlandet, utgavs under 00-talet ett fembandsverk om invandring. I Sverige, som gjorde en snabb omsv\u00e4ngning fr\u00e5n ut- till invandringsland i tidig efterkrigstid, har det skrivits flera \u00f6versiktliga b\u00f6cker om invandring.<\/p>\n \u00c5r 2016 utgavs en liten men inneh\u00e5llsrik antologi, M\u00e5ngkulturalitet, migration och minoriteter i Finland under tre sekel<\/em>. Boken \u00e4r den f\u00f6rsta finl\u00e4ndska studie som p\u00e5 ett mera sammantaget s\u00e4tt behandlar fr\u00e5gor av det slaget. Varf\u00f6r s\u00e5 sent? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller jag till historikern Mats Wickstr\u00f6m, en av bokens redakt\u00f6rer. Enligt Wickstr\u00f6m har tv\u00e5 stora nationsbyggen, det kring det svenska spr\u00e5ket och det kring det finska, \u00a0tagit stor plats. Den h\u00e4r tudelningen har med andra ord skymt den m\u00e5ngfald som kan hittas i det f\u00f6rg\u00e5ngna.<\/p>\n I h\u00f6st kommer en del av projektets forskare att erbjuda kursen \u201dNation och minoriteter\u201d tillsammans med Mats Wickstr\u00f6m. N\u00e4r var Finland som \u201dofinskast\u201d? Under kursen kommer vi bland att dryfta den fr\u00e5gan.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Ann-Catrin \u00d6stman Sm\u00e5skalig handel var viktig under 1800-talet. F\u00f6rs\u00e4ljning av skiftande slag \u00a0gav m\u00e5nga m\u00e4nniskor inkomster, pengar som gav tillskott till andra f\u00f6dkrokar eller som utgjorde en huvudsaklig f\u00f6rs\u00f6rjning. Dessa m\u00e4nniskor har getts olika ben\u00e4mningar: bland annat har de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa