{"id":200,"date":"2018-04-12T11:01:54","date_gmt":"2018-04-12T11:01:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=200"},"modified":"2018-04-12T11:01:54","modified_gmt":"2018-04-12T11:01:54","slug":"med-marknaden-kom-koleran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2018\/04\/12\/med-marknaden-kom-koleran\/","title":{"rendered":"Med marknaden kom koleran*"},"content":{"rendered":"

I oktober 1893 omtalar en notis i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> att skepparen Johannes Mickelsson fr\u00e5n Gullkrona i Nagu har avlidit under str\u00f6mmingsmarknaden i Helsingfors. Fallet hade orsakat kaos n\u00e4r man misst\u00e4nkt att Mickelsson drabbats av kolera och den bass\u00e4ng vid Salutorget som hans sump ”Igratj” st\u00e5tt i hastigt hade utrymts och isolerats. Minnet av den \u00e5bol\u00e4ndska fiskarens \u00f6de lever kvar i det egentligen absurda faktum att denna plats i hj\u00e4rtat av landets huvudstad \u00e4nnu i dag b\u00e4r det f\u00f6ga tilltalande namnet Kolerabass\u00e4ngen.<\/p>\n

Europa pl\u00e5gades fr\u00e5n 1830-talet fram till tidigt 1900-tal av \u00e5terkommande koleraepidemier. De n\u00e5dde \u00e4ven Finland och \u00c5bo, som f\u00f6rsta g\u00e5ngen drabbades h\u00f6sten 1831 och tog \u00f6ver 200 stadsbors liv. Av r\u00e4dsla f\u00f6r att koleran skulle sprida sig begravdes offren utanf\u00f6r staden. Om detta minner koleragravg\u00e5rdarna p\u00e5 \u00d6ster\u00e5s och i Kakolabacken \u2013 den senare uppt\u00e4ckt s\u00e5 sent som 2011 i samband med arkeologiska utgr\u00e4vningar.<\/p>\n

R\u00e4dslan f\u00f6r kolera var st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande i 1800-talets samh\u00e4lle. \u00c4nda till slutet av 1800-talet levde man i okunskap om hur smittan spreds, men det var uppenbart att sjukdomen vanligast f\u00f6rekom p\u00e5 platser med stor r\u00f6rlighet och p\u00e5 folkrika platser d\u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika regioner m\u00f6ttes. Koleran spreds l\u00e4ngs pilgrims- och handelsrutter och d\u00e4r arm\u00e9er drog fram \u2013 samt i st\u00f6rre st\u00e4der d\u00e4r s\u00e4rskilt marknaderna som lockade folk fr\u00e5n alla h\u00e5ll ans\u00e5gs utg\u00f6ra en risk. Eftersom inget botemedel mot koleran var k\u00e4nt kunde i f\u00f6rsta hand endast preventiva \u00e5tg\u00e4rder vidtas; med andra ord f\u00f6rs\u00f6kte myndigheterna tidvis st\u00e4vja r\u00f6rlighet och hindra stora folksamlingar.<\/p>\n

\"\"

Str\u00f6mmingsmarknad vid ”kolerabass\u00e4ngen” i Helsingfors ca 1919 Foto: Ivan Timiriasew, Helsingfors stadsmuseum<\/p><\/div>\n

Konsekvenser f\u00f6r marknadslivet i Finland fick framf\u00f6r allt de omfattande epidemier som p\u00e5 1890-talet drabbade Ryssland. Eftersom marknaderna i storfurstend\u00f6met bes\u00f6ktes av en betydande m\u00e4ngd handelsm\u00e4n fr\u00e5n Ryssland f\u00f6rs\u00f6kte myndigheterna i finska st\u00e4der under en rad \u00e5r begr\u00e4nsa eller helt f\u00f6rbjuda marknaderna. Motiveringen var att man fruktade att de handelsvaror som f\u00f6rdes in i st\u00e4derna \u00f6sterifr\u00e5n \u2013 skinnplagg, tyger, frukt och annat \u2013 l\u00e4tt skulle kunna \u201dtransportera smitt\u00e4mnet\u201d.<\/p>\n

S\u00e4rskilt allvarlig var situationen 1892, d\u00e5 h\u00f6stmarknaderna i m\u00e5nga st\u00e4der i Finland indrogs. \u00c4ven h\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mnden i \u00c5bo anh\u00f6ll hos senaten om att stadens h\u00f6stmarknad skulle inhiberas, eftersom \u201den m\u00e4ngd tatarer, ryssar och andra, hemma fr\u00e5n trakter, der koleran som b\u00e4st grasserar\u201d som vanligt f\u00f6rv\u00e4ntades komma f\u00f6r att s\u00e4lja sina varor. I de lokala tidningarna publicerade h\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mnden annonser som uppmanade stadsborna att undvika ”all on\u00f6dig ber\u00f6ring med fr\u00e4mlingar”. S\u00e4rskilt varnades f\u00f6r att sl\u00e4ppa de ”med sina krampackor vandrande tatariske k\u00f6pm\u00e4nnen\u201d in i hemmen.<\/p>\n

Diskursen kring den konkreta faran f\u00f6r kolerans spridning st\u00e4rkte en redan existerande misst\u00e4nksamhet mot de r\u00f6rliga handlandena som myndigheter och lokala handelsm\u00e4n ofta anklagade f\u00f6r att lura naiva k\u00f6pare fr\u00e5n de l\u00e4gre samh\u00e4llsklasserna att till \u00f6verpris k\u00f6pa varor av d\u00e5lig kvalitet. R\u00f6rligheten kopplades \u00e4ven till andra potentiella faror som spridning av sjukdomar och samh\u00e4llsomst\u00f6rtande id\u00e9er \u2013 de sistn\u00e4mnda f\u00f6r \u00f6vrigt ofta metaforiskt beskrivna som just ”farsoter”. Beskrivningarna av kolerafaran fick rasifierade drag och kopplades till negativa f\u00f6rest\u00e4llningar om ”\u00f6stern” varifr\u00e5n sjukdomen ans\u00e5gs h\u00e4rstamma. I skildringar dras ofta likhetstecken mellan den r\u00f6rliga handeln som ett fenomen och den bristande hygien som p\u00e5st\u00e5s karakt\u00e4risera de grupper som bedriver den. P\u00e5 1890-talet varnades \u00c5boborna i pressen f\u00f6r att handla med \u201dsnuskiga tatarer” som s\u00e4ljer sina ”snuskiga tyger och kl\u00e4der p\u00e5 hvilka hundrade smutsiga h\u00e4nder k\u00e4nna f\u00f6rr\u00e4n den hundra f\u00f6rsta k\u00f6per ett stycke”. Och f\u00f6r att k\u00f6pa ”d\u00e5liga, af besmittade h\u00e4nder plockade frukter och smutsiga konfekter” som handlande ”utifr\u00e5n” f\u00f6rt in i staden.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan frik\u00e4nns inte heller k\u00f6paren fr\u00e5n ansvar. I t.ex. Kotka som geografiskt l\u00e5g n\u00e4rmare ryska gr\u00e4nsen och d\u00e4r lokala handelsm\u00e4n redan p\u00e5 1880-talet slagit sig samman f\u00f6r att st\u00e4vja den tatariska handeln som de ans\u00e5g vara olaglig, skuldbelades \u00e4ven k\u00f6parna f\u00f6r att bidra till kolerans spridning. En artikel i tidningen Kotka<\/em> h\u00e4vdar \u00e5r 1895 att en person som handlade med tatarer f\u00f6rsummar sitt ansvar och med sk\u00e4l kan anklagas f\u00f6r att sakna ”tilb\u00f6rligt sinne f\u00f6r snygghet och renlighet”.<\/p>\n

Koleraepidemierna i Europa b\u00f6rjade ebba ut i b\u00f6rjan av 1900-talet \u2013 fr\u00e4mst tack vare att avloppssystem i st\u00e4derna byggdes ut och gjorde vattnet renare. N\u00e4stan ett sekel av r\u00e4dsla f\u00f6r sjukdomen hade dock bidragit till att p\u00e5 ett best\u00e5ende s\u00e4tt st\u00e4rka negativa attityder gentemot s\u00e5v\u00e4l marknadshandeln som s\u00e5dan som negativa stereotypier gentemot de etniska minoriteter som idkade r\u00f6rlig handel. Den r\u00e4dsloretorik som odlades kring koleran i slutet av 1800-talet kan inte f\u00f6rst\u00e5s som s\u00e5dan. Den m\u00e5ste betraktas mot bakgrund av det finska nationsbygge som vid samma tider var upptaget med att kategorisera vilka grupper som skulle inkluderas i nationen och vilka som var ”fr\u00e4mmande” f\u00f6r den.<\/p>\n

*Texten har tidigare publicerats som kolumn i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 20.10.2016.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I oktober 1893 omtalar en notis i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser att skepparen Johannes Mickelsson fr\u00e5n Gullkrona i Nagu har avlidit under str\u00f6mmingsmarknaden i Helsingfors. Fallet hade orsakat kaos n\u00e4r man misst\u00e4nkt att Mickelsson drabbats av kolera och den bass\u00e4ng vid Salutorget … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":328,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[84,85,15,62],"class_list":["post-200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-kolera","tag-kolerabassangen","tag-marknad","tag-tatarer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/328"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=200"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":203,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions\/203"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}