Inom mitt KoKo-delprojekt ligger fokus p\u00e5 de r\u00f6rliga handelsm\u00e4n fr\u00e5n ryska Karelen som vandrade omkring p\u00e5 den finl\u00e4ndska landsbygden under slutet av 1800- och b\u00f6rjan av 1900-talet. En stor del av deras utbud av varor bestod av textilier. Eftersom handelsm\u00e4nnen ofta bar sina varor i stora l\u00e4derv\u00e4skor p\u00e5 ryggen, valde de g\u00e4rna s\u00e5dana produkter som var l\u00e4tta att b\u00e4ra med sig och som gav god vinst. Tyger i olika f\u00e4rger och kvaliteter lockade m\u00e5nga kunder. Det gjorde ocks\u00e5 de f\u00e4rdigsydda kl\u00e4derna, som blev en allt st\u00f6rre del av utbudet fr\u00e5n och med slutet p\u00e5 1800-talet. Till dessa h\u00f6rde t.ex. kjolar och f\u00f6rkl\u00e4den f\u00f6r kvinnor, kostymer f\u00f6r m\u00e4n och underkl\u00e4der f\u00f6r m\u00e4n, kvinnor och barn.<\/p>\n
Jag \u00e4r intresserad av att granska de k\u00e4nslor som de r\u00f6rliga handelsm\u00e4nnens varor v\u00e4ckte hos kunderna p\u00e5 den finl\u00e4ndska landsbygden. Vad betydde det t.ex. f\u00f6r en piga p\u00e5 en g\u00e5rd n\u00e5gonstans i \u00d6sterbotten att en r\u00f6rlig handelsman h\u00e4lsade p\u00e5 i g\u00e5rden. Vilka varor var hon intresserad av och varf\u00f6r? Just underkl\u00e4derna har visat sig vara kl\u00e4desplagg som v\u00e4ckte mycket k\u00e4nslor.<\/p>\n
Betydelsen av att kl\u00e4 p\u00e5 sig ordentligt f\u00f6r\u00e4ndrades under 1800-talet. Heikinm\u00e4ki har skrivit om hur kvinnor p\u00e5 den finl\u00e4ndska landsbygden vid denna tid f\u00f6ljde modets sv\u00e4ngningar och b\u00f6rjade anv\u00e4nda underbyxor. Enligt henne finns det f\u00f6rsta omn\u00e4mnandet av ett par damunderbyxor i en bouppteckning fr\u00e5n \u00e5r 1817. Efter hand som 1800-talet framskred blev bruket av underbyxor l\u00e5ngsamt allt vanligare bland kvinnorna p\u00e5 landsbygden.\u00a0 De som inte hade r\u00e5d eller intresse f\u00f6r denna nymodighet l\u00e5nade vid behov byxor av sina m\u00e4n, eller hade flera lager av underkjolar f\u00f6r att h\u00e5lla sig varma. Vid kallt v\u00e4der undvek man ocks\u00e5 i m\u00e5n av m\u00f6jlighet att g\u00e5 ut. Inspirationen till att b\u00f6rja anv\u00e4nda underbyxor kom fr\u00e5n flera olika h\u00e5ll. Informationen och modellerna spred sig fr\u00e5n h\u00f6grest\u00e5ndspersoner till deras pigor och fr\u00e5n st\u00e4derna till landsbygden. Folkskolan, d\u00e4r eleverna bland annat fick l\u00e4ra sig att sy, var ocks\u00e5 en viktig kanal. Samtidigt var anv\u00e4ndandet av underbyxor ofta kopplat till k\u00e4nslor av skam, och det var l\u00e4nge ot\u00e4nkbart att synligt h\u00e4nga upp dessa p\u00e5 tork efter tv\u00e4tt. Kritikerna tyckte ocks\u00e5 att de kvinnor som fallit till f\u00f6ga f\u00f6r modets sv\u00e4ngningar och anv\u00e4nde underbyxor var f\u00e5f\u00e4nga och f\u00f6rs\u00f6kte framst\u00e4lla sig som finare \u00e4n vad de i sj\u00e4lva verket var. Detta resonemang k\u00e4nns igen fr\u00e5n debatten om den \u00f6kade konsumtionen under 1700- och 1800-talet \u00f6ver lag. M\u00e5nga av de kvinnor som k\u00f6pte vackra kl\u00e4nningstyger eller blommiga silkessjalar av de r\u00f6rliga handelsm\u00e4nnen kritiserades av sin omgivning f\u00f6r att vara just f\u00e5f\u00e4nga och sl\u00f6saktiga.<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2018\/02\/Tillwarataget-underbyxor.jpg\")
\u00c5bo Underr\u00e4ttelser, 7.6 1881 no. 151, s. 4.<\/p><\/div>\n
I det minnesmaterial som jag studerar n\u00e4mns underbyxor f\u00f6r damer och kalsonger f\u00f6r herrar ofta \u00a0i uppr\u00e4kningarna av de r\u00f6rliga handelsm\u00e4nnens varor. De fabrikstillverkade underkl\u00e4derna var vanligen av flanell, linne eller av bomull, ett material som blev allt allm\u00e4nnare i Finland under 1800-talet.\u00a0 Olika slags bomullstyger var \u00f6ver lag omtyckta eftersom de var ganska billiga, l\u00e4tta och luftiga och torkade snabbt. Dessutom kunde de vara tryckta med fina lockande m\u00f6nster. Underbyxor av flanell var d\u00e4remot varmare och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4mpade f\u00f6r den kallare \u00e5rstiden. \u00a0F\u00f6r de kvinnor som tillverkade sina kl\u00e4der sj\u00e4lva s\u00e5lde handelsm\u00e4nnen ocks\u00e5 olika tillbeh\u00f6r som sytr\u00e5d och n\u00e5lar, spetsar, band, kn\u00e4ppen och hyskor. Genom att k\u00f6pa tyg och tr\u00e5d av handelsmannen kunde den som s\u00e5 \u00f6nskade allts\u00e5 sj\u00e4lv sy sig ett par v\u00e4rmande underbyxor f\u00f6r att slippa frysa.<\/p>\n
K\u00e4lla: Maija-Liisa Heikinm\u00e4ki, Mit\u00e4 hameiden alla. Naisten alushousujen k\u00e4ytt\u00f6\u00f6n tulo Suomessa, Helsinki: SKS, 1967.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av Anna Sundelin Nu, d\u00e5 termometern h\u00e5llit sig rej\u00e4lt under nollstrecket i flera dagar, har de flesta s\u00e4kert hunnit plocka fram varmare kl\u00e4der ur garderoben. Fenomenet med att ha olika kl\u00e4der under olika \u00e5rstider \u00e4r enligt Maija-Liisa Heikinm\u00e4ki i boken … Forts\u00e4tt l\u00e4sa