Kl\u00e4der och tyger har sedan l\u00e4nge utgjort viktiga delar av m\u00e4nniskors egendom. I slutet av 1800-talet spenderade de finl\u00e4ndska hush\u00e5llen det mesta av sina inkomster p\u00e5 bostad, mat och dryck, men i takt med att inkomsterna \u00f6kade avsattes en allt st\u00f6rre del av inkomsterna p\u00e5 kl\u00e4desplagg. P\u00e5 1800-talet var de flesta hush\u00e5ll sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande, och det h\u00f6rde till kvinnornas uppgifter att tillverka tyger och f\u00f6rse familjen med kl\u00e4der. I takt med att industrialiseringen kom ig\u00e5ng blev fabrikstillverkade kl\u00e4der dock allt vanligare, och ett s\u00e4tt att f\u00e5 tillg\u00e5ng till dessa var att k\u00f6pa dem av r\u00f6rliga handelsm\u00e4n. Rysk-karelska och tatariska handelsm\u00e4n hade i sin tur tack vara sina handelsn\u00e4tverk, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n den viktiga marknadsstaden Niznhij Novgorod \u00f6ver Rysslands modehuvudstad S:t Petersburg vidare till Finland, tillg\u00e5ng till sortiment av tyger som var bredare och ofta mera moderiktigt och prisv\u00e4rt \u00e4n det den n\u00e4rmaste lanthandeln kunde erbjuda.<\/p>\n
Konsumtionshistoriker har ocks\u00e5 intresserat sig f\u00f6r handeln med second-hand varor. \u00a0Ett exempel \u00e4r antologin Modernity and the Second-hand Trade,\u00a0<\/em>redigerad av John Stobart och Ilja Van Damme (2011). Vid sidan av fabrikstillverkade tyger och kl\u00e4der av senaste snitt spelade handeln med begagnade kl\u00e4der en viktig roll i konsumtionslandskapet. En del tyger var s\u00e5 h\u00e5llbara eller behandlades med s\u00e5dan varsamhet att de kunde g\u00e5 i arv fr\u00e5n en anv\u00e4ndare till f\u00f6ljande. \u00a0Kl\u00e4desplagg lappades och lagades och genomgick f\u00f6r\u00e4ndringar i takt med att modet \u00e4ndrades eller d\u00e5 de \u00f6vergick fr\u00e5n en \u00e4gare till en annan. Ibland kunde kl\u00e4der ocks\u00e5 fungera som betalningsmedel, eller utg\u00f6ra en del av den vanligt f\u00f6rekommande byteshandeln. \u00c4ven om penningekonomin st\u00e4rktes mot slutet av 1800-talet, hade m\u00e5nga presumtiva konsumenter p\u00e5 den finl\u00e4ndska landsbygden under v\u00e5r unders\u00f6kningsperiod fortfarande ont om kontanter. Byteshandeln erbj\u00f6d s\u00e5ledes ett s\u00e4tt f\u00f6r kunderna att f\u00e5 tillg\u00e5ng till varor som de eftertraktade. Begagnade kl\u00e4der gav kunderna fler valm\u00f6jligheter; de var billigare \u00e4n nya och oanv\u00e4nda, och de kunde i brist p\u00e5 kontanter anv\u00e4ndas till att byta till sig andra varor.<\/p>\n I det etnografiska minnesmaterial om r\u00f6rlig handel som vi studerar hittas flera ber\u00e4ttelser om handel med begagnade kl\u00e4der.\u00a0 Ibland \u00e4r det ocks\u00e5 genom det utbyte som handeln f\u00f6ruts\u00e4tter som v\u00e4garna korsas f\u00f6r de olika grupper som vi studerar. En man fr\u00e5n Ecker\u00f6 ber\u00e4ttar exempelvis att man m\u00e5ste var aktsam d\u00e5 man gjorde aff\u00e4rer med den r\u00f6rliga handelsman som brukade bes\u00f6ka orten; detta eftersom han tidvis s\u00e5lde begagnade kl\u00e4der som han k\u00f6pt av s\u00e5 kallade ”kl\u00e4djudar” i \u00c5bo.<\/p>\n Den sm\u00e5handel som judar i \u00c5bo i huvudsak f\u00f6rs\u00f6rjde sig p\u00e5 i slutet av 1800-talet var koncentrerad till den s\u00e5 kallade Narinken (efter ryskans na rynke<\/em> = p\u00e5 torget), som l\u00e5g p\u00e5 den plats som idag heter Tr\u00e4torget. Majoriteten av stadens judar hade sitt ursprung i det s\u00e5 kallade judiska bos\u00e4ttningsomr\u00e5det i det ryska rikets v\u00e4stra delar. De hade tidigare tj\u00e4nstgjort i ryska arm\u00e9n, och enligt en rysk f\u00f6rordning fr\u00e5n 1858 f\u00e5tt r\u00e4tt att efter avslutad tj\u00e4nstg\u00f6ring bos\u00e4tta sig p\u00e5 stationeringsorten med sin familj. En annan f\u00f6rordning fr\u00e5n 1869 stadgade att de endast hade r\u00e4tt och f\u00f6rs\u00f6rja sig genom f\u00f6rs\u00e4ljning av ett avgr\u00e4nsat utbud av varor s\u00e5som br\u00f6d, b\u00e4r, tobak och begagnade kl\u00e4der. Dessa kl\u00e4der hade de i sin tur k\u00f6pt av mera v\u00e4lb\u00e4rgade stadsbor. Efter hand kom de att spela en viktig roll f\u00f6r att f\u00f6rse stadens v\u00e4xande arbetarbefolkning med kl\u00e4der.<\/p>\n Annons ur Wiborgs Nyheter 18.5. 1901. K\u00e4lla: Nationabibliotekets digitala samlingar.<\/p><\/div>\n N\u00e4r kl\u00e4desplaggen blivit s\u00e5 n\u00f6tta att de inte l\u00e4ngre kunde anv\u00e4ndas fick de ytterligare en funktion som kopplar till den r\u00f6rliga sm\u00e5handeln. \u00a0Fram till senare delen av 1800-talet tillverkades allt papper i Finland av lump och ocks\u00e5 efter det var insamlingen av lump av betydelse f\u00f6r pappersindustrin. \u00a0Pappersbruken fick tillg\u00e5ng till denna r\u00e5vara genom lumpsamlare som str\u00f6vade omkring i landet p\u00e5 jakt efter uttj\u00e4nta kl\u00e4der och annat kasserat tyg. \u00a0Liksom d\u00e5 det g\u00e4ller handeln med h\u00e5r som vi bloggat om h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r\u00a0<\/a>\u00a0skedde handeln med begagnade kl\u00e4der och lump ocks\u00e5 \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna. En artikel om utrikeshandeln i tidningen Kauppalehti<\/em> (2.8.1911) beskriver hur lump fr\u00e5n Finland exporterades till Tyskland, d\u00e4r det sorterades f\u00f6r att \u00e5ter importeras f\u00f6r pappersindustrins behov.\u00a0 Skribenten f\u00f6rundras \u00f6ver f\u00f6rfarandet som ur nationalekonomins synvinkel var f\u00f6ga \u00e4ndam\u00e5lsenligt; var det kanske s\u00e5 att man i Finland saknade tillr\u00e4cklig k\u00e4nnedom av tygens kvaliteter f\u00f6r att kunna urskilja ett tyg fr\u00e5n annat?<\/p>\n Det ovan beskrivna l\u00e5nga kretsloppet som kl\u00e4desplaggen ingick i ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n dagens slit-och-sl\u00e4ng-kultur. R\u00f6rligheten var en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att \u00a0denna cirkulation skulle fortg\u00e5. \u00a0Den medf\u00f6rde flera olika typer av nationella och transnationella varufl\u00f6den och m\u00f6ten som vi i v\u00e5rt projekt intresserar oss f\u00f6r.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Johanna Wassholm & Anna Sundelin Textilier av olika slag utgjorde ett viktigt inslag i den r\u00f6rliga handeln och sm\u00e5handeln under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Romska kvinnor f\u00f6rs\u00f6rjde sig genom att tillverka spetsar, judarna i \u00c5bo och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2018\/02\/Lumpsamlare-300x253.jpg\")