Av Ann-Catrin \u00d6stman<\/p>\n
I den kvartersaff\u00e4r som jag vanligen bes\u00f6ker finns ett mycket stort utbud av \u00f6l. P\u00e5 hyllorna hittas lokalt producerade \u00f6lsorter fr\u00e5n sm\u00e5 bryggerier och \u00f6lsorter av skiftande kvalitet tillverkade av de stora inhemska koncernerna. Dessutom erbjuds europeiska \u00f6lsorter vid sidan av brand fr\u00e5n andra kontinenter. N\u00e5gra av flaskorna pryds av l\u00e4ttkl\u00e4dda kvinnor \u2013 ett marknadsf\u00f6ringstrick som dock inte \u00f6kar min t\u00f6rst och iver att k\u00f6pa.<\/p>\n
S\u00e5v\u00e4l \u00f6ltillverkning som \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljning var l\u00e4nge ett gebit f\u00f6r kvinnor. Sj\u00e4lva framst\u00e4llningen var ett arbete som kr\u00e4vde b\u00e5de kunskap och erfarenhet, och i ett mera avl\u00e4gset f\u00f6rflutet var detta ett v\u00e4rv som i stor utstr\u00e4ckning utf\u00f6rdes av kvinnor, i st\u00e4derna s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 landsbygden. Det h\u00e4r g\u00e4llde b\u00e5de f\u00f6r bryggningen av det \u00f6l som skulle f\u00f6rt\u00e4ras i hemmet och det som skulle saluf\u00f6ras. Genom \u00f6let, mera tjockflytande \u00e4n det som vi kan hitta p\u00e5 dagens butikshyllor, fick m\u00e5nga en ansenlig del av det n\u00f6diga n\u00e4ringsintaget.<\/p>\n
Ocks\u00e5 d\u00e5 en ny dryck, br\u00e4nnvinet, intog den finl\u00e4ndska marknaden under 1600-talet var det vanligen kvinnor som stod f\u00f6r tillverkningen \u2013 som kunde knepen och konsten och som stod f\u00f6r yrkesskickligheten. Ganska tidigt reglerades br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnandet, det inf\u00f6rdes begr\u00e4nsningar under n\u00f6d\u00e5ren p\u00e5 1690-talet och senare utf\u00e4rdades med j\u00e4mna mellanrum regler om husbehovsbr\u00e4nning och statliga monopol.<\/p>\n
Just \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljning var en f\u00f6dkrok f\u00f6r m\u00e5nga i de tidigmoderna st\u00e4derna, ocks\u00e5 i Finland. Utsk\u00e4nkning skedde delvis p\u00e5 de krogar som hade f\u00e5tt tillst\u00e5nd till detta. Utsk\u00e4nkningsst\u00e4llena drevs av ett kr\u00f6garpar eller av kr\u00f6gerskor, s\u00e5 kallades de gifta kvinnor som ansvarade f\u00f6r en krog och som idkade kr\u00f6geri. En del av de personer som s\u00f6kte och fick r\u00e4tt till f\u00f6rs\u00e4ljning av starka drycker var fattiga eller \u00e4ldre \u2013 bakom de suppliker, de skriftliga \u00f6nskem\u00e5l som riktades till myndigheter, stod r\u00e4tt m\u00e5nga fattiga kvinnor som framh\u00e4vde sin utsatthet och sitt behov av levebr\u00f6d. Detta visar Sofia Ling i en studie \u00f6ver hur kvinnor f\u00f6rs\u00f6rjde sig i 1700-talets Stockholm. Bland annat soldat\u00e4nkor kunde f\u00e5 r\u00e4ttigheter att saluf\u00f6ra starka drycker, och i tidigmoderna samh\u00e4llen utformades f\u00f6rs\u00e4ljning av det h\u00e4r slaget s\u00e5ledes ocks\u00e5 till en form av socialhj\u00e4lp.<\/p>\n
\u00c4ven andra personer s\u00e5lde flytande produkter. Under en s\u00f6ndagseftermiddag kunde det st\u00e5 m\u00e5nga t\u00f6rstiga p\u00e5 kyrkbacken och d\u00e5 var det ju beh\u00e4ndigt om klockarhustrur, apotekare eller kyrkv\u00e4rdar kunde h\u00e5lla krog. Det var s\u00e5ledes inte bara samh\u00e4llets fattiga som \u00e4gnade sig \u00e5t f\u00f6rs\u00e4ljning av detta slag: det h\u00e4r var ett gesch\u00e4ft som gav en extra sk\u00e4rv till s\u00e5v\u00e4l h\u00f6g som l\u00e5g.<\/p>\n
En del av f\u00f6rs\u00e4ljningen f\u00f6rsiggick i en gr\u00e5zon: under l\u00e5ng tid var detta n\u00e5got som f\u00f6refaller att ha accepterats om handeln inte inbegrep andra tvivelaktiga f\u00f6rehavanden. I en stor studie \u00f6ver alkoholens betydelse i Finland framh\u00e5ller historikern Kustaa Vilkuna att gesch\u00e4ftet fick f\u00f6rsigg\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge den inte i allt f\u00f6r h\u00f6g grad inkr\u00e4ktade p\u00e5 krogverksamhet som var sanktionerad av de lokala myndigheterna.<\/p>\n
Under den senare delen av 1700-talet blev utsk\u00e4nkningen av de starkare dryckerna mera specialiserad och i \u00e4nnu st\u00f6rre omfattning n\u00e5got som var f\u00f6rbeh\u00e5llet f\u00f6r utsk\u00e4nkningsplatser som f\u00e5tt tillst\u00e5nd. Men n\u00e4r det g\u00e4llde den form av \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljning som kunde h\u00e5lla kvinnorna fr\u00e5n fattighuset f\u00f6refaller man forts\u00e4ttningsvis att ha varit ben\u00e4gen att se genom fingrarna. Under projektarbetet har vi ocks\u00e5 hittat korta dombokscitat som tyder p\u00e5 att de fattiga s\u00e5g sm\u00e5handel av detta slag som sin r\u00e4ttighet.<\/p>\n
Under 1800-talets marknader, en tematik\u00a0 som v\u00e5rt projekt studerar, var utsk\u00e4nkningsst\u00e4llena och \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljarna m\u00e5nga. Det kunde finnas\u00a0 m\u00e5nga tillf\u00e4lliga \u00f6l- och n\u00f6jeshak i st\u00e4derna under marknadsterminerna.<\/p>\n
\u00d6lbryggning kom s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 att intressera m\u00e4n \u2013 detta skedde som ni f\u00f6rst\u00e5r n\u00e4r gebitet blev mera omfattande och pengainbringande. Under 1800-talet blev de bryggerier som drevs av m\u00e4n allt flera, ocks\u00e5 i v\u00e5rt perifera land. Inte s\u00e4llan var bryggm\u00e4starna yrkesskickliga m\u00e4n som hade flyttat in fr\u00e5n andra l\u00e4nder. De nya och trendiga bryggerierna som idag f\u00f6rser oss med v\u00e4lsmakande \u00f6l f\u00f6refaller i stor omfattning att drivas av m\u00e4n.<\/p>\n
Under 1800-talet st\u00e4lldes h\u00e5rdare krav p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljarna, p\u00e5 kr\u00f6garna och kr\u00f6gerskorna. Det f\u00f6refaller emellertid som om kraven p\u00e5 sedlighet och gott leverne fr\u00e4mst ber\u00f6rde de kvinnliga n\u00e4ringsidkarna. I b\u00f6rjan av december studerade projektets arkivpatrull suppliker riktade till guvern\u00f6ren i Nylands l\u00e4n. Bland dessa dokument hittade vi ans\u00f6kningar om r\u00e4tt att driva lanthandel och g\u00e4stgiverier skrivna av b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n. Flera av supplikanterna var kr\u00f6gerskor vars n\u00e4ringstillst\u00e5nd inte f\u00f6rnyats \u00a0eller beviljats \u2013 \u00a0ett exempel kom fr\u00e5n Borg\u00e5 d\u00e4r magistrat ans\u00e5g att n\u00e4ringsidkaren i fr\u00e5ga inte uppfyllde alla\u00a0 moraliska krav som kunde st\u00e4llas p\u00e5 v\u00e4rdshusinnehavare.<\/p>\n
Idag, den 15 december, har riksdagen behandlat f\u00f6rs\u00e4ljningen av \u00f6l. Och jag hoppas att f\u00f6rs\u00e4ljarnas och producenternas ekonomi inte i f\u00f6r stor utstr\u00e4ckning har beaktats n\u00e4r beslutet tr\u00e4ffades. Men g\u00e4rna kunde fr\u00e5gor om kapitalism och moralekonomi ha ventilerats.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av Ann-Catrin \u00d6stman I den kvartersaff\u00e4r som jag vanligen bes\u00f6ker finns ett mycket stort utbud av \u00f6l. P\u00e5 hyllorna hittas lokalt producerade \u00f6lsorter fr\u00e5n sm\u00e5 bryggerier och \u00f6lsorter av skiftande kvalitet tillverkade av de stora inhemska koncernerna. Dessutom erbjuds europeiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa