![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-content\/uploads\/sites\/54\/2017\/12\/HKMS000005_0000078z-262x300.jpg\")
Foto: Kejsar Alexander den II:s bes\u00f6k i Helsingfors 28 -30.7.1863. www.finna.fi den 11.11.2017. F\u00f6rvaras i Helsingfors stadsmuseum, tagen av Eugen Hoffers den 31.7.1863.<\/p><\/div>\n
<\/p>\n
1800-talet presenteras ofta i finsk historia som en tid av nationalistisk och liberal v\u00e4ckelse, som en tid d\u00e5 tanken om den liberala v\u00e4sterl\u00e4ndska nationalstaten Finland gror: en tid av f\u00f6r\u00e4ndring, av utveckling<\/em>. S\u00e5som professorn emeritus Nils Erik Villstrand har po\u00e4ngterat i den aktuella debatten i dagstidningarna Helsingin Sanomat<\/em> och Hufvudstadsbladet<\/em>, \u00e4r den h\u00e4r bilden grovt f\u00f6renklad och fr\u00e5nser den l\u00e5nga folkrepresentativa traditionen Finland var med om som den \u00f6stra delen av den liberala v\u00e4sterl\u00e4ndska nationalstaten Sverige<\/em>.<\/p>\n Hur som helst \u00e4r det dock sant att en vind av f\u00f6r\u00e4ndring bl\u00e5ste igenom storfurstend\u00f6met Finland i slutet av 1800-talet. Ett smakprov p\u00e5 den h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringsandan med den n\u00e5dige storfurstens st\u00f6d f\u00e5r man genom att bekanta sig med lantdagsprotokollen fr\u00e5n \u00e5ren 1863- 1864. F\u00f6ljande citat \u00e4r tagen ur bondest\u00e5ndets protokoll och redog\u00f6r f\u00f6r en lantdagsmans yttrande i debatten om avskaffandet av de allm\u00e4nna marknaderna.<\/p>\n <\/p>\n \u201dLandtdagsmannen Pelkonen yttrade att marknader v\u00e4l i m\u00e5nget afseende kunde vara nyttiga, men jemf\u00f6rde man de af dem h\u00e4rflytande f\u00f6rdelar med de ol\u00e4genheter, som de medf\u00f6rde, s\u00e5 vore de sednare vida \u00f6fverv\u00e4gande, emedan hvarest mycket folk vore f\u00f6rsamladt, der vore \u00e4fven osedligheten stor. Vid marknader blefvo icke blott djuren pl\u00e5gade utan \u00e4fven menniskorna f\u00f6rderfvade. Talaren ans\u00e5g dock att icke alla marknader borde afskaffas innan handeln blefve fri. Men d\u00e5 landtbefolkningen obehindradt finge handla med hvarandra i stad, d\u00e5 blefve \u00e4fven, enligt talarens \u00e5sigt, alla marknader obeh\u00f6fliga…\u201d<\/p><\/blockquote>\n <\/p>\n Pelkonens anf\u00f6rande \u00e4r typiskt f\u00f6r den diskussion som f\u00f6rdes p\u00e5 bondest\u00e5ndet i marknadsfr\u00e5gan: p\u00e5 det ideella planet kan man tolka honom st\u00e5 mittemellan ett konservativt t\u00e4nkande i termer av tradition, roller, r\u00e4ttigheter och skyldigheter och en mer liberal syn p\u00e5 samh\u00e4llet. Han lutar dock starkare mot det liberala h\u00e5llet, eftersom den best\u00e4mmande principen f\u00f6r honom \u00e4r nyttan; full n\u00e4ringsfrihet ska efterstr\u00e4vas f\u00f6r att den helt enkelt \u00e4r det effektivaste ekonomiska systemet.<\/p>\n Talarna uttrycker en stark pliktk\u00e4nsla och h\u00f6g respekt f\u00f6r sitt uppdrag p\u00e5 lantdagen. Lag och tradition ska f\u00f6ljas och f\u00e4derneslandets gemensamma b\u00e4sta efterstr\u00e4vas enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i sig att efter en halv sekels paus fanns de beh\u00f6vliga strukturerna kvar f\u00f6r att ordna lantdagen. Att det verkligen handlat bara om en paus i det folkrepresentativa arbetet \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5gonting som understryks noga under de formella ceremonierna i vid lantdagens b\u00f6rjan.<\/p>\n K\u00e4lla: Bondest\u00e5ndets protokoll fr\u00e5n lantdagen 1863- 1864, bok II, s. 102-107 (citat fr\u00e5n s. 104).<\/p>\n <\/p>\n [Studentinl\u00e4gg, skrivet inom ramen f\u00f6r kursen Konsumtion och etniska relationer i 1800-talets Norden]<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Aino Suomaa 1800-talet presenteras ofta i finsk historia som en tid av nationalistisk och liberal v\u00e4ckelse, som en tid d\u00e5 tanken om den liberala v\u00e4sterl\u00e4ndska nationalstaten Finland gror: en tid av f\u00f6r\u00e4ndring, av utveckling. S\u00e5som professorn emeritus … Forts\u00e4tt l\u00e4sa