<\/p>\n
Av Elias Harkkila<\/p>\n
Finland har alltid varit ett m\u00e5ngkulturellt rum. Under 1800-talet skedde m\u00f6tet mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter ofta i samband med konsumtion och sm\u00e5handel. Sm\u00e5handeln \u00e4gde vanligtvis rum p\u00e5 marknader eller i form av g\u00e5rdfarihandel. G\u00e5rdfarihandeln f\u00f6rbj\u00f6ds i Finland \u00e5r 1734 och var sedan mer eller mindre olaglig under hela 1800-talet. Mot slutet av 1800-talet kom en marknadsliberal vindpust som till\u00e4t v\u00e4lfrejdade finl\u00e4ndare med speciallov av guvern\u00f6ren att idka g\u00e5rdfarihandel.<\/p>\n
Speciallovet t\u00e4ckte inte de etniska minoriteter vars sedvanliga syssels\u00e4ttning eller levnadss\u00e4tt var baserad p\u00e5 kringresande handel. F\u00f6rbudet mot g\u00e5rdfarihandel orsakade \u00e4nd\u00e5 inga st\u00f6rre besv\u00e4r f\u00f6r de vandrande k\u00f6pm\u00e4nnen. I Finland fanns det inga lanthandlar f\u00f6re \u00e5r 1859, vilket betydde att huvudparten av all (laglig) handel \u00e4gde rum i st\u00e4derna fram tills det. F\u00f6r m\u00e4nniskorna p\u00e5 landsbygden var det utmanande att ta del av handeln i st\u00e4derna p\u00e5 grund av l\u00e5nga avst\u00e5nd och d\u00e5liga f\u00f6rbindelser. G\u00e5rdfarihandlarna tog med sig handel hem till m\u00e4nniskorna p\u00e5 landsbygden. De ofta \u00e5rligen \u00e5terkommande g\u00e5rdfarihandlarna togs d\u00e4rf\u00f6r vanligen v\u00e4lkomnande emot p\u00e5 landsbygden. Att g\u00e5rdfarihandeln egentligen var f\u00f6rbjuden f\u00f6rbis\u00e5gs av pragmatiska sk\u00e4l.<\/p>\n
Mot slutet av 1800-talet sker det stora ekonomiska och politiska f\u00f6r\u00e4ndringar i Europa och Finland. Infrastrukturen byggs ut och st\u00e4derna industrialiseras. F\u00f6r Finlands del k\u00e4nnetecknas f\u00f6r\u00e4ndringen av en statlig inblandning i den ekonomiska sektorn, \u00f6kad marknadsfrihet och en nationsbyggande politik. I Finland \u00e4r det allt flera som g\u00f6r l\u00f6nearbete och allt fler som f\u00e5r m\u00f6jligheten att konsumera. Industrin och handeln f\u00f6r in nya varor till den v\u00e4xande efterfr\u00e5gan i Finland. Lanthandlarna b\u00f6rjar tj\u00e4na landsbygdens v\u00e4xande konsumtionsbehov.<\/p>\n
De nya konsumtionsm\u00f6jligheterna komplicerar handeln p\u00e5 marknader och f\u00f6r g\u00e5rdfarihandlare. Marknader som tidigare fungerat som knytpunkt f\u00f6r handel b\u00f6rjar alltmer ses som en m\u00f6tesplats f\u00f6r oredlighet och l\u00e4ttja. G\u00e5rdfarihandlarens prylar b\u00f6rjar ses som krams och deras egentliga angel\u00e4genhet ifr\u00e5gas\u00e4ttas. G\u00e5rdfarihandeln och marknadshandeln fyller inte l\u00e4ngre den praktiska nytta som den tidigare uppfyllt. D\u00e5 g\u00e5rdfari- och marknadshandelns praktiska nytta minskar b\u00f6rjar de alltmer framst\u00e5 som symboler f\u00f6r on\u00f6dig och sl\u00f6saktig konsumtion.<\/p>\n
Speciellt tidningarna b\u00f6rjade aggressivt angripa b\u00e5de g\u00e5rdfarihandlare och marknaden som fenomen. Det p\u00e5gick ocks\u00e5 en st\u00e4ndig lantdagsdebatt i slutet av 1800-talet om g\u00e5rdfarihandelns n\u00f6dv\u00e4ndighet i en liberal tids\u00e5lder. I lantdagsdebatten liksom i tidningsdebatten var majoriteten av \u00e5sikterna emot g\u00e5rdfarihandeln. I m\u00e5nga fall riktades argumenten ocks\u00e5 emot de personer och grupper som sysselsatte sig med kringresande handel. Samtidigt som de etniska minoriteternas sedvanliga syssels\u00e4ttning och levnadss\u00e4tt var under angrepp fick ocks\u00e5 en allt starkare fr\u00e4mlingsfientlig och rasism fotf\u00e4ste i debatten.<\/p>\n
Etniska identiteter definieras och konstrueras i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra. Fram till mitten av 1800-talet s\u00e5 var det fr\u00e4mst i m\u00f6tet mellan majoritetsbefolkningen och de etniska minoriteterna som den etniska tillh\u00f6righeten konstruerades, vilket ofta skedde i samband med konsumtion och sm\u00e5handel. I och med 1800-talets nationalism, nationsbygge och nationalstadstanke s\u00e5 b\u00f6rja det skapas en nationell diskurs om Finland och finskhet. I ett land med medborgare ist\u00e4llet f\u00f6r unders\u00e5tar blir tankar kring inkludering och exkludering allt centralare. Den etniska identiteten b\u00f6rjar alltmer konstrueras p\u00e5 en nationell niv\u00e5 vilket ocks\u00e5 m\u00e4rks i m\u00f6tet mellan majoritetsbefolkningen och de etniska minoriteterna. De etniska minoriteterna vars sedvanliga syssels\u00e4ttning eller levnadss\u00e4tt var baserad p\u00e5 kringresande handel st\u00e4lldes inf\u00f6r problem b\u00e5de f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle och sin etniska tillh\u00f6righet. De \u00f6kande problemen som de etniska minoriteterna st\u00e4lldes inf\u00f6r var en sidoprodukt av f\u00f6rtryckssamverkan mellan den v\u00e4xande ekonomin och den \u00f6kande nationalismen.<\/p>\n
[Studentinl\u00e4gg, skrivet inom ramen f\u00f6r kursen Konsumtion och etniska relationer i 1800-talets Norden].<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av Elias Harkkila Finland har alltid varit ett m\u00e5ngkulturellt rum. Under 1800-talet skedde m\u00f6tet mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter ofta i samband med konsumtion och sm\u00e5handel. Sm\u00e5handeln \u00e4gde vanligtvis rum p\u00e5 marknader eller i form av g\u00e5rdfarihandel. G\u00e5rdfarihandeln f\u00f6rbj\u00f6ds … Forts\u00e4tt l\u00e4sa