{"id":111,"date":"2017-11-20T08:22:34","date_gmt":"2017-11-20T08:22:34","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/?p=111"},"modified":"2017-11-20T08:22:34","modified_gmt":"2017-11-20T08:22:34","slug":"utmaningen-att-som-akademiker-undervisa-for-hogstadieelever","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2017\/11\/20\/utmaningen-att-som-akademiker-undervisa-for-hogstadieelever\/","title":{"rendered":"Utmaningen att som akademiker undervisa f\u00f6r h\u00f6gstadieelever"},"content":{"rendered":"<p>Av Marcus Tiippana<\/p>\n<p>Under kursen konsumtion och etniska relationer i Norden under 1800\u00ad-talet fick vi som g\u00e5r p\u00e5 \u00e4mnesl\u00e4rarlinjen m\u00f6jlighet att g\u00e5 till en skola f\u00f6r att ber\u00e4tta om n\u00e5got av de \u00e4mnen som vi behandlat under kursen. Sj\u00e4lv har jag har studerat till l\u00e4rare i fyra \u00e5r, och har redan hunnit vikariera vid n\u00e5gra skolor i Svenskfinland. En av de stora utmaningarna som jag st\u00f6tt p\u00e5, vilket s\u00e4kert m\u00e5nga andra som studerat eller forskat ocks\u00e5 gjort, \u00e4r hur man b\u00f6r undervisa f\u00f6r skolelever.<\/p>\n<p>Vi som g\u00e5r p\u00e5 l\u00e4rarlinjen f\u00e5r givetvis hela tiden tips och r\u00e5d av v\u00e5ra universitetsl\u00e4rare och l\u00e4rare ute i arbetslivet.\u00a0 Ofta uppmanas vi att \u201dkeep it to the basics\u201d. Man ska inte kr\u00e5ngla till saker i on\u00f6dan, utan f\u00f6rklara s\u00e5 enkelt som m\u00f6jligt. \u00c4ven orden \u00e4r n\u00e5got som brukar betonas, att l\u00e4rare anv\u00e4nder ett s\u00e5dant spr\u00e5k att barnen eller ungdomarna f\u00f6rst\u00e5r vad du s\u00e4ger. Det blir bara st\u00f6kigt ifall du hela tiden m\u00e5ste f\u00f6rklara olika begrepp, vilket givetvis \u00e4r sant. Men om du har ett v\u00e4ldigt specifikt \u00e4mne, d\u00e4r en viss terminiologi k\u00e4nns n\u00f6dv\u00e4ndig, kan det vara utmanande n\u00e4r du sj\u00e4lv t\u00e4nker att alla kan de h\u00e4r termerna. Begreppen k\u00e4nns s\u00e5 bekanta och sj\u00e4lvklara att till en b\u00f6rjan t\u00e4nker man inte att en elev f\u00f6rmodligen inte st\u00f6tt p\u00e5 orden tidigare. Som exempel kan n\u00e4mnas begreppen etnicitet, kulturm\u00f6ten och g\u00e5rdfarihandel. De h\u00e4r begreppen har varit centrala n\u00e4r vi diskuterat olika teman under kursen som r\u00f6rt handel och minoriteter, men hur m\u00e5nga av oss skulle s\u00e4ga att de f\u00f6rstod begreppens inneb\u00f6rd n\u00e4r de gick i grundskolan? Min po\u00e4ng \u00e4r inte att underv\u00e4rdera elevernas kunnande eller kunskaper, det \u00e4r inte osannolikt att de finns elever i klassen som skulle f\u00f6rst\u00e5 \u00e4ven sv\u00e5rare begrepp som dessa. Men min po\u00e4ng \u00e4r att spr\u00e5ket \u00e4r nyckeln till f\u00f6rst\u00e5else, vilket vi som l\u00e4rare st\u00e4ndigt m\u00e5ste komma ih\u00e5g n\u00e4r vi undervisar bakom katedern.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lv ska jag h\u00e5lla en lektion f\u00f6r eleverna om hur olika etniska minoriteter som idkat handel har uppfattats och beskrivits i Finland under 1800- och b\u00f6rjan av 1900-talet. Fr\u00e5gan man som l\u00e4rare alltid m\u00e5ste st\u00e4lla sig \u00e4r att varf\u00f6r det \u00e4r viktigt f\u00f6r eleverna att k\u00e4nna till om just det h\u00e4r \u00e4mnet. Finns det n\u00e5gon mening med att h\u00e5lla en lektion om exempelvis r\u00f6rlig handel och etniska minoriteter? Som l\u00e4rare \u00e4r det viktigt att st\u00e4lla sig den h\u00e4r fr\u00e5gan, och det brukar oftast \u00a0ge en kraft och energi att satsa lite mera p\u00e5 lektionsplaneringen, n\u00e4r man vet att det har ett merv\u00e4rde. Om vi t\u00e4nker p\u00e5 \u00e4mnet som jag h\u00e5ller en lektion om, finns det n\u00e5gra centrala orsaker till varf\u00f6r jag ser det som ett viktigt \u00e4mne.<\/p>\n<p>En viktig orsak \u00e4r att eleverna f\u00f6rst\u00e5r att olika etniska minoriteter i Finland inte \u00e4r n\u00e5got nytt fenomen, utan n\u00e5got som har funnits historiskt. En annan viktig po\u00e4ng \u00e4r \u00e4ven tanken om fr\u00e4mlingskap som ett historiskt fenomen, att minoriteter ofta kan uppfattas som fr\u00e4mlingar genom att de skiljer sig fr\u00e5n majoritetsbefolkningen. Dessutom brukar det ofta talas mycket om att Finland, men ocks\u00e5 \u00f6vriga Norden varit v\u00e4ldigt homogent genom historien. Vilket kanske egentligen inte \u00e4r fallet, utan endast ett perspektiv p\u00e5 ber\u00e4ttelsen om de nordiska l\u00e4ndernas historia.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>[Studentinl\u00e4gg, skrivet inom ramen f\u00f6r kursen Konsumtion och etniska relationer i 1800-talets Norden].<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av Marcus Tiippana Under kursen konsumtion och etniska relationer i Norden under 1800\u00ad-talet fick vi som g\u00e5r p\u00e5 \u00e4mnesl\u00e4rarlinjen m\u00f6jlighet att g\u00e5 till en skola f\u00f6r att ber\u00e4tta om n\u00e5got av de \u00e4mnen som vi behandlat under kursen. Sj\u00e4lv har &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/2017\/11\/20\/utmaningen-att-som-akademiker-undervisa-for-hogstadieelever\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":324,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-111","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/users\/324"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=111"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":113,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/111\/revisions\/113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=111"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=111"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/kommunicerandekonsumtion\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}