KalejdoSPRÅK är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i vilket forskare vid Åbo Akademi och lärare från Vasa övningsskola samarbetar. Målsättningen med projektet är att vidareutveckla språkundervisningen för att bidra till ökat intresse och stärkt kunskap så att elever, oberoende av hemort och socioekonomisk bakgrund, ska ha mer jämlika möjligheter att studera språk och uppnå undervisningsmålen. På längre sikt handlar det om att tillsammans med lärare utveckla språkdidaktiska modeller som i linje med läroplanens värdegrund och målsättningar förankrar en holistisk, ämnesövergripande och språkmedveten språkstig från årskurs 1 till gymnasiet.
I ett globalt samhälle med växande språklig mångfald utgör mångsidiga språkkunskaper en förutsättning för lärande, delaktighet och tillväxt, både för den enskilda individen och samhället i stort. Samtidigt lyfter ett flertal nationella rapporter fram att finländarnas språkkunskaper blivit alltmer begränsade och man noterar en oroväckande trend där andelen elever som studerar valbara främmande språk i skolor i Finland stadigt minskat under de senaste tjugo åren.
I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 betonas språkets roll för allt lärande eftersom kunskap i alla läroämnen förmedlas på och med hjälp av språket. Inom språkundervisningen betonas en språköverskridande pedagogik som ger eleverna kompetens att använda hela sin språkliga repertoar för att effektivt kunna ta till sig information, tolka och kommunicera. I syfte att bredda språkreserven i Finland tidigarelades språkundervisningen år 2020 till årskurs 1. Trots goda föresatser har åtgärdsförsöket i dagsläget inte medfört en breddning av språkutbudet då det i praktiken visat sig vara engelskan och det andra inhemska språket som tidigarelagts.
För att vända den nedåtgående trenden med minskat intresse behöver språkundervisningen och dess didaktik som helhet stärkas, speciellt i årskurserna 1–6, eftersom det är där grunden för fortsatta språkstudier läggs. Klasslärarnas behov av språkdidaktisk utveckling och syn på utvecklingsmöjligheter inom språkundervisningen blir således viktiga utgångspunkter i projektet.