{"id":71,"date":"2022-07-01T07:36:49","date_gmt":"2022-07-01T07:36:49","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/?page_id=71"},"modified":"2022-10-14T08:19:52","modified_gmt":"2022-10-14T08:19:52","slug":"arbetsgemenskapens-sociala-kapital","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/valmaende-arbetsgemenskap\/arbetsgemenskapens-sociala-kapital\/","title":{"rendered":"Arbetsgemenskapens sociala kapital"},"content":{"rendered":"<p><strong>Text och figur: Johanna Lilja, Tammerfors universitet<\/strong><\/p>\n<p>Dagens arbetsmilj\u00f6 med h\u00f6gt tempo, ov\u00e4ntade situationer och st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande stress utg\u00f6r faktorer som l\u00e4tt \u00f6kar belastningen i arbetet.<\/p>\n<p>Ett fungerande samspel de anst\u00e4llda emellan \u00e4r dock en viktig resurs f\u00f6r medarbetarna och utg\u00f6r i b\u00e4sta fall ett v\u00e4rdefullt st\u00f6d och en trygghet i ett arbete med utmanande arbetstider. Ett fungerande samspel pr\u00e4glas av gemenskap, tillit samt gemensamma m\u00e5l och normer, som tillsammans bildar de anst\u00e4lldas sociala kapital. Socialt kapital borde utvecklas och v\u00e4rnas om, eftersom det enligt forskningen fr\u00e4mjar v\u00e4lbefinnandet p\u00e5 en arbetsplats (Ruuskanen, 2002) och g\u00f6r att de anst\u00e4llda effektivare uppn\u00e5r sina gemensamma m\u00e5l (Iisakka &amp; Alanen, 2006).<\/p>\n<p><em>Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00f6rstora den.<\/em><a href=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-72\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1.png\" alt=\"Figur 1. De anst\u00e4lldas sociala kapital \" width=\"1502\" height=\"619\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1.png 1502w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1-300x124.png 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1-1024x422.png 1024w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1-768x317.png 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/07\/B2_figur1-1200x495.png 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1502px) 100vw, 1502px\" \/><\/a><\/p>\n<p><em>Figur 1. De anst\u00e4lldas sociala kapital<\/em><\/p>\n<p>De anst\u00e4lldas sociala kapital (se figur 1) skapas enligt forskningen i sociala relationer mellan m\u00e4nniskor tack vare gemensamma m\u00e5l och normer, tillit och samh\u00f6righet (t.ex. Coleman, 1998, Laine, 2008, Koivum\u00e4ki, 2008).<\/p>\n<p><strong>Gemensamma m\u00e5l<\/strong> utg\u00f6r grunden f\u00f6r verksamheten p\u00e5 en arbetsplats. Om alla har en klar bild av de gemensamma m\u00e5len pr\u00e4glas hela arbetsplatsen av en stark k\u00e4nsla av att alla drar \u00e5t samma h\u00e5ll och kommer med id\u00e9er f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5len. Genom att arbeta i enlighet med de gemensamma m\u00e5len kan du f\u00f6r egen del bidra till det sociala kapitalet p\u00e5 din arbetsplats.<\/p>\n<p><strong>Normer<\/strong> \u00e4r regler och arbetss\u00e4tt som g\u00e4ller p\u00e5 en arbetsplats. Normerna skapar ramarna f\u00f6r vad slags agerande som \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt och icke-\u00f6nskv\u00e4rt p\u00e5 arbetsplatsen (Coleman, 1988). Normer som fr\u00e4mjar samspelet de anst\u00e4llda emellan g\u00f6r det l\u00e4ttare att uppn\u00e5 de gemensamma m\u00e5len och bidrar i b\u00e4sta fall till de anst\u00e4lldas sociala kapital. Till exempel \u00f6msesidighet kan bli till en norm bland de anst\u00e4llda (Coleman, 1990), som i b\u00e4sta fall fr\u00e4mjar det \u00f6vergripande v\u00e4lbefinnandet p\u00e5 arbetsplatsen. N\u00e4r du till exempel f\u00e5r hj\u00e4lp av en arbetskamrat b\u00f6r du i en annan situation ocks\u00e5 erbjuda hen din hj\u00e4lp f\u00f6r att bidra till att det blir en norm p\u00e5 din arbetsplats att alla hj\u00e4lps \u00e5t.<\/p>\n<p><strong>Tillit<\/strong> \u00e4r en av h\u00f6rnstenarna i det sociala kapitalet p\u00e5 en arbetsplats. En \u00f6msesidig tillit bland de anst\u00e4llda g\u00f6r kommunikationen mellan dem effektivare och \u00f6kar samh\u00f6righeten. Du kan fr\u00e4mja den \u00f6msesidiga tilliten p\u00e5 din arbetsplats genom att arbeta i enlighet med de gemensamma normerna och m\u00e5len. Det \u00e4r viktigt att du inte motarbetar samh\u00f6righeten f\u00f6r att till exempel driva dina egna intressen.<\/p>\n<p><strong>Samh\u00f6righet<\/strong> uppst\u00e5r n\u00e4r var och en k\u00e4nner sig bli f\u00f6rst\u00e5dd och bem\u00f6tt som en del av teamet. Samh\u00f6righetsk\u00e4nslan \u00f6kar n\u00e4r arbetstagarna tar h\u00e4nsyn till varandra och bem\u00f6ter varandra med uppskattning och respekt. Du kan fr\u00e4mja samh\u00f6righeten p\u00e5 din arbetsplats genom att bem\u00f6ta andra v\u00e4nligt och med respekt och genom att ta h\u00e4nsyn till andra i arbetet.<\/p>\n<p>Gemensamma normer och m\u00e5l, tillit och samh\u00f6righet \u00e4r naturligtvis inget som skapas p\u00e5 ett par veckor eller ens m\u00e5nader utan \u00e4r ofta ett resultat av l\u00e5ngsiktigt gemensamt arbete och samspel. F\u00f6r att de anst\u00e4lldas sociala kapital ska kunna skapas och bevara sin livskraft beh\u00f6vs tid och ofta ocks\u00e5 satsningar p\u00e5 chefs- och organisationsniv\u00e5. Speciellt i dagens arbetsmilj\u00f6, d\u00e4r organisationsreformerna avl\u00f6ser varandra, \u00e4r det utmanande att skapa socialt kapital p\u00e5 arbetsplatser. St\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00f6r det sv\u00e5rare att bygga upp en tillitskultur bland de anst\u00e4llda (Melin, 2010). Chefen har emellertid m\u00f6jlighet att fr\u00e4mja och bidra till det sociala kapitalet p\u00e5 arbetsplatsen med hj\u00e4lp av olika arbetsarrangemang, till exempel genom att \u00f6ka de anst\u00e4lldas m\u00f6jligheter att p\u00e5verka eller genom att g\u00f6ra arbetsdelningen tydligare (Koivum\u00e4ki, 2008). L\u00e5ngsiktiga satsningar p\u00e5 det sociala kapitalet \u00e4r att f\u00f6redra b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rebygga skadeverkningar av vantrivsel p\u00e5 jobbet och n\u00e4r det g\u00e4ller att fr\u00e4mja de anst\u00e4lldas v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n<blockquote>\n<h6>SAMMANFATTNINGSVIS<\/h6>\n<p>I listan nedan ges en sammanfattning av hur man kan fr\u00e4mja det sociala kapitalet p\u00e5 arbetsplatsen:<\/p><\/blockquote>\n<h6>MEDARBETARE<\/h6>\n<ul>\n<li>Utveckla ditt eget kunnande och se till att du klarar av dina grundl\u00e4ggande arbetsuppgifter. Kom ih\u00e5g att du alltid kan be om hj\u00e4lp om n\u00e5got k\u00e4nns utmanande. Str\u00e4va ocks\u00e5 efter att vid behov aktivt hj\u00e4lpa andra.<\/li>\n<li>\u00c4ven om artiga gester kan l\u00e5ta som en sj\u00e4lvklarhet \u00e4r det l\u00e4tt att gl\u00f6mma dem i den stressiga vardagen. Kom ih\u00e5g att h\u00e4lsa p\u00e5 och tacka dina arbetskamrater. S\u00e4g vid behov ocks\u00e5 f\u00f6rl\u00e5t.<\/li>\n<li>Ge b\u00e5de sporrande och konstruktiv respons. Kom ih\u00e5g att du ocks\u00e5 kan be andra ge dig respons, om de gl\u00f6mt g\u00f6ra det. Genom att ge och f\u00e5 respons blir det f\u00e4rre missf\u00f6rst\u00e5nd och kommunikationen mellan de anst\u00e4llda blir \u00f6ppnare.<\/li>\n<li>Samarbeta med dina arbetskamrater och din chef. Samarbetet bidrar till tilliten och samh\u00f6righetsk\u00e4nslan. Samarbetet kan ocks\u00e5 bidra till att det skapas gemensamma normer och rutiner.<\/li>\n<\/ul>\n<h6>CHEF\/f\u00f6rman<\/h6>\n<ul>\n<li>F\u00f6rs\u00f6k vara r\u00e4ttvis vid planering av arbetsarrangemang.<\/li>\n<li>Engagera de anst\u00e4llda i beslutsfattandet och f\u00f6rs\u00f6k g\u00f6ra beslutsprocesserna transparenta.<\/li>\n<li>Bidra med ditt eget exempel till att de anst\u00e4llda h\u00e5ller fast vid etiska v\u00e4rden i sitt arbete.<\/li>\n<li>Ge dina medarbetare b\u00e5de positiv och konstruktiv respons.<\/li>\n<li>Lyssna och erbjud st\u00f6d. Var intresserad av hur dina medarbetare m\u00e5r. Grip in om du ser tecken p\u00e5 \u00f6verbelastning.<\/li>\n<li>Se till att det p\u00e5 arbetsplatsen r\u00e5der en positiv atmosf\u00e4r.<\/li>\n<li>Inspirera och sporra. Erbjud de anst\u00e4llda m\u00f6jligheter att t\u00e4nka kreativt och utveckla sitt arbete.<\/li>\n<\/ul>\n<p><a href=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-content\/uploads\/sites\/221\/2022\/09\/Framja-socialt-kapital-pa-arbetsplasten.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ladda ned f\u00f6r utskrift sammanfattningen om hur man kan fr\u00e4mja det sociala kapitalet p\u00e5 arbetsplatsen (PDF \u00f6ppnas i ny flik).\u00a0<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<h5>Litteratur<\/h5>\n<ul>\n<li>Coleman, J., S. (1988): Social capital in the creation of human capital. The American journal of sociology 94, Supplement: Organizations and institutions: Sociological and economic approaches to the analysis of social structure. 95\u2013120.<\/li>\n<li>Iisakka, L. &amp; Alanen, A. (2006): Sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma Suomessa: kotimaista ja kansainv\u00e4list\u00e4 taustaa, i: Iisakka, L. (2006) (red.) Sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma Suomessa \u2013 Statisktikcentralen. Statistikcentralen, 5\u201314.<\/li>\n<li>Koivum\u00e4ki, J. (2008): Ty\u00f6yhteis\u00f6jen sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma. Ty\u00f6el\u00e4m\u00e4n tutkimus, 6(2), 223\u2013225.<\/li>\n<li>Melin, H. (2010): Sosiaalisen p\u00e4\u00e4oman merkitys ty\u00f6el\u00e4m\u00e4ss\u00e4. Yhteiskuntapolitiikka 75(5), 562\u2013567.<\/li>\n<li>Ruuskanen, P. (2002): Sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma hyvinvointipoliittisessa keskustelussa, i: Ruuskanen, P. (2002) (red.) Sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma ja hyvinvointi: N\u00e4k\u00f6kulmia sosiaali- ja terveysaloille. PS-kustannus: Jyv\u00e4skyl\u00e4.<\/li>\n<li>Ruuskanen, Petri (2001): Sosiaalinen p\u00e4\u00e4oma \u2013 k\u00e4sitteet, suuntaukset ja mekanismit. VATT-tutkimuksia 81. Helsingfors: Statens ekonomiska forskningscentral.<\/li>\n<\/ul>\n<h5><a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/valmaende-arbetsgemenskap\/\">Tillbaka till V\u00e4lm\u00e5ende arbetsgemenskap<\/a><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Text och figur: Johanna Lilja, Tammerfors universitet Dagens arbetsmilj\u00f6 med h\u00f6gt tempo, ov\u00e4ntade situationer och st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande stress utg\u00f6r faktorer som l\u00e4tt \u00f6kar belastningen i arbetet. Ett fungerande samspel de anst\u00e4llda emellan \u00e4r dock en viktig resurs f\u00f6r medarbetarna och utg\u00f6r i b\u00e4sta fall ett v\u00e4rdefullt st\u00f6d och en trygghet i ett arbete med utmanande [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"parent":67,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-71","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/71","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/71\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":342,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/71\/revisions\/342"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/67"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}