{"id":62,"date":"2022-07-01T07:24:17","date_gmt":"2022-07-01T07:24:17","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/?page_id=62"},"modified":"2022-12-27T10:19:03","modified_gmt":"2022-12-27T10:19:03","slug":"utvecklande-av-arbetshalsa","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/vad-ar-arbetshalsa\/utvecklande-av-arbetshalsa\/","title":{"rendered":"Utvecklande av arbetsh\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"

Text och figurer: Kirsi Nurminen, Tammerfors universitet<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att arbetsh\u00e4lsan ska kunna utvecklas beh\u00f6vs det information om arbetsh\u00e4lsan p\u00e5 arbetsplatsen. F\u00f6r att f\u00e5 den informationen kan olika k\u00e4llor och m\u00e4tare anv\u00e4ndas. Allt utvecklingsarbete ska helst involvera alla ber\u00f6rda parter. F\u00f6rst skapas en gemensam f\u00f6rst\u00e5else av utg\u00e5ngsl\u00e4get. D\u00e4refter ska man tillsammans fundera \u00f6ver m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder och g\u00f6ra upp en plan f\u00f6r v\u00e4lbefinnande p\u00e5 arbetsplatsen. Planen ska f\u00f6ljas upp och j\u00e4mf\u00f6ras med organisationens strategiska m\u00e5l. Om arbetsh\u00e4lsan utvecklas systematiskt kan i b\u00e4sta fall b\u00e5de personalens v\u00e4lbefinnande och arbetets resultat f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n

Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00f6rstora den.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: Manka & Bordi (red.): Tosiel\u00e4m\u00e4n ty\u00f6hyvinvointia \u2013 ratkaisuja & kokemuksia, 2014.<\/em><\/p>\n

Varje organisation har sina egna strategiska m\u00e5l och fokusomr\u00e5den. D\u00e4rf\u00f6r ska man inom varje organisation reflektera \u00f6ver vilken typ av personalresurser organisationen beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna uppn\u00e5 de strategiska m\u00e5len. D\u00e4rut\u00f6ver ska organisationen sj\u00e4lv best\u00e4mma vilken typ av m\u00e4tare den beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma v\u00e4rdet av personalresurserna och utvecklingen av arbetsh\u00e4lsan och f\u00f6r att kunna f\u00f6lja upp hur v\u00e4l m\u00e5len har uppn\u00e5tts.<\/p>\n

Det \u00e4r bra att kontinuerligt f\u00e5 information om de anst\u00e4lldas v\u00e4lbefinnande. R\u00e4tt ofta anv\u00e4nds vissa specifika nyckeltal som kvantitativt illustrerar verksamheten och problemen som redan uppst\u00e5tt, s\u00e5som sjukfr\u00e5nvaro, f\u00f6rhandspensioneringar och f\u00f6rekomsten av arbetsolycksfall. Det \u00e4r m\u00f6jligt att betrakta dessa nyckeltal ocks\u00e5 ur en positiv synvinkel: Hur h\u00f6g \u00e4r n\u00e4rvaroprocenten? Hur stor del av de anst\u00e4llda har under \u00e5ret varit friska? Och vad slags s\u00e4kerhetsrelaterade observationer har gjorts?<\/p>\n

Vid sidan av de kvantitativa nyckeltalen som beskriver verksamheten \u00e4r det bra att ta fram andra nyckeltal som tar fasta p\u00e5 kvaliteten i arbetet och hur effektfullt arbetet varit. Utifr\u00e5n dessa nyckeltal kan man sedan f\u00f6rutse framtida risker och f\u00f6rebygga dem. S\u00e5dana nyckeltal \u00e4r till exempel index som utarbetats utifr\u00e5n fr\u00e5gorna i kartl\u00e4ggningar av arbetsh\u00e4lsan och tillh\u00f6rande enskilda faktorer s\u00e5som socialt kapital.<\/p>\n

Den samlade kunskapen ska tolkas, f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att identifiera redan existerande problem och eventuella framtida risker och utmaningar samt att lyfta fram det som redan \u00e4r bra. Utifr\u00e5n tolkningarna ska det sedan utarbetas en plan f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbetet som g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00e5tg\u00e4rda problemen och utmaningarna som identifierats. Planen f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbetet g\u00f6r det m\u00f6jligt att koppla ihop arbetsh\u00e4lsan med organisationens strategiska m\u00e5l: Vilka krav st\u00e4ller de strategiska m\u00e5len p\u00e5 de anst\u00e4lldas fysiska och psykiska h\u00e4lsa, och med vilka \u00e5tg\u00e4rder kan de utvecklas, s\u00e5 att det blir m\u00f6jligt att n\u00e5 de uppst\u00e4llda m\u00e5len?<\/p>\n

Planen f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbete kan best\u00e5 av en beskrivning av identifierade utvecklingsomr\u00e5den, en plan f\u00f6r hur problemen och utmaningarna ska \u00e5tg\u00e4rdas, ansvarsomr\u00e5den, en tidsplan och uppf\u00f6ljning. Ofta \u00e4r det bra att rangordna utvecklingsomr\u00e5dena och de tillh\u00f6rande \u00e5tg\u00e4rderna, eftersom det inte \u00e4r m\u00f6jligt att samtidigt ta itu med flera utvecklingsomr\u00e5den.<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att \u00e5tg\u00e4rderna i planen f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbetet \u00e4r tillr\u00e4ckligt konkreta och att det utses ansvariga personer och utarbetas en tidsplan f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rderna. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r det viktigt att det finns en plan f\u00f6r utv\u00e4rdering och uppf\u00f6ljning av \u00e5tg\u00e4rderna. Planen f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbete f\u00e5r g\u00e4rna granskas \u00e5rligen.<\/p>\n

Planen kan dock inte ensam garantera att \u00e5tg\u00e4rderna omvandlas till praxis, utan de beh\u00f6ver f\u00f6ljas upp kontinuerligt under \u00e5ret. N\u00e4r \u00e5tg\u00e4rderna har genomf\u00f6rts ska man utv\u00e4rdera hur v\u00e4l de lyckats och hur v\u00e4l man kunnat n\u00e5 de uppst\u00e4llda m\u00e5len. De vidtagna utvecklings\u00e5tg\u00e4rderna kan j\u00e4mf\u00f6ras med organisationens strategiska m\u00e5l till exempel i en personalber\u00e4ttelse som sammanst\u00e4lls \u00e5rligen.<\/p>\n

Exempel: Instruktioner f\u00f6r planen f\u00f6r v\u00e4lbefinnande i arbete<\/h4>\n

De anst\u00e4lldas arbetsh\u00e4lsa kan utvecklas genom att alla tillsammans reflekterar \u00f6ver hur v\u00e4lbefinnandet kan fr\u00e4mjas, i st\u00e4llet f\u00f6r att kollektivt klaga \u00f6ver det som inte \u00e4r s\u00e5 bra. Som bakgrund till utvecklingsarbetet \u00e4r det bra att personalen informeras om l\u00e4get med den aktuella arbetsh\u00e4lsan, som gjorts utifr\u00e5n nyckeltalen som kontinuerligt f\u00f6ljs upp. I gemensamma diskussioner kring m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder som ska fr\u00e4mja arbetsh\u00e4lsan kan man till exempel ta hj\u00e4lp av f\u00f6ljande samtalsmetod:<\/p>\n

1)<\/strong> Varje anst\u00e4lld ska f\u00f6r sin egen del fundera \u00f6ver hur den egna arbetsh\u00e4lsan kunde fr\u00e4mjas. Man kan fokusera till exempel p\u00e5 arbetsplatsen som organisation, ledarskap och chefsarbete, hur v\u00e4lfungerande arbetsmilj\u00f6n \u00e4r, inneh\u00e5llet i arbetet, st\u00e4mningen bland och samarbetet mellan de anst\u00e4llda samt personliga m\u00f6jligheter att p\u00e5verka den egna arbetsh\u00e4lsan. F\u00f6rslag p\u00e5 hur arbetsh\u00e4lsan kan fr\u00e4mjas antecknas p\u00e5 pappers- eller post-it-lappar \u2013 ett f\u00f6rslag per lapp. Till sist ska lapparna f\u00e4stas p\u00e5 en v\u00e4gg s\u00e5 att alla kan se dem. Alla kan komma med s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rslag som de kommer p\u00e5.<\/p>\n

2)<\/strong> Alla f\u00f6rslag diskuteras tillsammans och kategoriseras samtidigt i tematiska grupper.<\/p>\n

3)<\/strong> Av alla f\u00f6rslag v\u00e4ljs sedan ut de 3\u20134 viktigaste till exempel genom en omr\u00f6stning s\u00e5 att varje anst\u00e4lld kan avl\u00e4gga tre r\u00f6ster. Var och en kan avl\u00e4gga sina r\u00f6ster genom att dra lika m\u00e5nga streck p\u00e5 f\u00f6rslagslapparna p\u00e5 v\u00e4ggen. De f\u00f6rslag som f\u00e5tt flest r\u00f6ster flyttas sedan \u00f6ver till m\u00e5l f\u00f6r utvecklandet av arbetsh\u00e4lsan.<\/p>\n

4)<\/strong> I en vidare diskussion behandlas de utvalda m\u00e5len antingen av alla tillsammans eller i sm\u00e5grupper med hj\u00e4lp av f\u00f6ljande fr\u00e5gor:<\/p>\n