{"id":254,"date":"2022-08-30T13:02:38","date_gmt":"2022-08-30T13:02:38","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/?page_id=254"},"modified":"2022-08-30T13:02:38","modified_gmt":"2022-08-30T13:02:38","slug":"nationella-minoriteter-i-omsorgstjanster","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/mangfald-som-resurs-inom-aldreomsorgen\/nationella-minoriteter-i-omsorgstjanster\/","title":{"rendered":"Nationella minoriteter i omsorgstj\u00e4nster"},"content":{"rendered":"<p><strong>Text: Mona Riska, Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande vid \u00c5bo Akademi<\/strong><\/p>\n<p>Diskrimineringslagen f\u00f6rbjuder all diskriminering p\u00e5 grund av ursprung, nationalitet, etnisk bakgrund, spr\u00e5k, religion eller \u00f6vertygelse. F\u00f6r att leva upp till diskrimineringslagen b\u00f6r \u00e4ven social- och h\u00e4lsov\u00e5rden bli b\u00e4ttre p\u00e5 att beakta m\u00e5ngfalden av \u00e4ldre med h\u00e4nsyn till personers etnicitet, spr\u00e5k, religion och \u00f6vertygelse.<\/p>\n<p>Det finns etniska minoriteter i Finland, som brukar betecknas som nationella eller inhemska minoriteter, eftersom de har historiska r\u00f6tter i det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet. Till de nationella minoriteterna h\u00f6r finlandssvenskar, samer, romer, judar, tatarer och s.k. gamla ryssar, som flyttat till Finland f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n<h4>De nationella minoriteterna i Finland och deras s\u00e4rdrag i ett n\u00f6tskal<\/h4>\n<h5>Finlandssvenskar<\/h5>\n<ul>\n<li>Svenskan har historiskt varit huvudspr\u00e5k i Finland och \u00e4r i dag det andra nationalspr\u00e5ket i landet.<\/li>\n<li>Det har funnits svensktalande finl\u00e4ndare i Finland sedan tidiga medeltiden.<\/li>\n<li>Finlandssvenskarna \u00e4r bosatta fr\u00e4mst l\u00e4ngs med kusten, men det finns \u00e4ven mindre s.k. spr\u00e5k\u00f6ar i vissa finskspr\u00e5kiga st\u00e4der.<\/li>\n<li>Svenskfinland delas in i fyra regioner: Nyland, \u00c5boland, \u00c5land och \u00d6sterbotten, som har 97 % av den finlandssvenska befolkningen.<\/li>\n<li>Antalet finlandssvenskar uppg\u00e5r till 290 000 personer, vilket utg\u00f6r ca 5,3 % av befolkningen.<\/li>\n<li>Det talas m\u00e5nga olika finlandssvenska dialekter fr\u00e4mst p\u00e5 landsbygden.<\/li>\n<li>M\u00e5nga av finlandssvenskarna \u00e4r i dag tv\u00e5spr\u00e5kiga.<\/li>\n<li>Till de finlandssvenska traditionerna h\u00f6r att fira Lucia 13.12, att fira svenska dagen 6.11, att resa midsommarst\u00e5ng och att sjunga snapsvisor.<\/li>\n<li>Finlandssvenskarna har ett rikt f\u00f6reningsliv till vilket h\u00f6r bl.a. k\u00f6rs\u00e5ng.<\/li>\n<li>Svenskspr\u00e5kiga skolor, radio- och tv-kanaler, teatrar, brigad, universitet och h\u00f6gskolor \u00e4r viktiga finlandssvenska institutioner, som bidrar till svenskans fortlevnad i Finland.<\/li>\n<\/ul>\n<h5>Samer<\/h5>\n<ul>\n<li>Samerna utg\u00f6r det enda ursprungsfolket (urfolket) inom EU:s gr\u00e4nser.<\/li>\n<li>S\u00e1pmi (Sameland) str\u00e4cker sig \u00f6ver hela Nordkalotten och har totalt ca 50 000 inv\u00e5nare, samer.<\/li>\n<li>Det bor ca 9 000 samer i Finland.<\/li>\n<li>De samiska spr\u00e5kliga och kulturella r\u00e4ttigheterna \u00e4r skyddade i den finl\u00e4ndska lagstiftningen.<\/li>\n<li>Det finns nio samiska spr\u00e5k, varav tre talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.<\/li>\n<li>Under historiens g\u00e5ng har samerna varit utsatta f\u00f6r majoritetssamh\u00e4llets assimilerings\u00e5tg\u00e4rder.<\/li>\n<li>Den allm\u00e4nna inst\u00e4llningen till samiskan har ocks\u00e5 tidigare varit negativ bland majoritetsbefolkningen.<\/li>\n<li>\u00c4ldre samer har d\u00e4rf\u00f6r sannolikt upplevt diskriminering, vilket p\u00e5verkar deras inst\u00e4llning till att anv\u00e4nda samiska och att kommunicera med myndigheter.<\/li>\n<li>Naturen \u00e4r en viktig grund f\u00f6r samernas materiella (nyttjander\u00e4tt till marken) och andliga kultur.<\/li>\n<li>Den samiska samh\u00f6righeten \u00e4r ocks\u00e5 en viktig resurs f\u00f6r samerna.<\/li>\n<li>De finl\u00e4ndska samerna har ett eget sameting Saamelaisk\u00e4r\u00e4j\u00e4t, som \u00e4r grundat 1996 och utg\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kultur- och sj\u00e4lvstyrelseorgan.<\/li>\n<li>Samiskt parlamentariskt r\u00e5d (SPR) \u00e4r ett gemensamt nordiskt samarbetsorgan f\u00f6r alla sameting.<\/li>\n<\/ul>\n<h5>Romer<\/h5>\n<ul>\n<li>Det finns omkring 10 000 romer i Finland, och dessutom bor det ca 3 000 finl\u00e4ndska romer i Sverige.<\/li>\n<li>De flesta romer bor i st\u00f6rre st\u00e4der i s\u00f6dra och v\u00e4stra Finland.<\/li>\n<li>Romerna har en stark egen kulturell identitet men upplever sig som finl\u00e4ndare.<\/li>\n<li>Den romska kulturen \u00e4r uppbyggd kring det egna samfundet, sl\u00e4kten och familjen.<\/li>\n<li>F\u00f6r romerna \u00e4r det viktigt med seder och bruk, t.ex. kvinnornas traditionella dr\u00e4kter.<\/li>\n<li>Det romska livet f\u00e4rgas av ett starkt k\u00e4nsloliv.<\/li>\n<li>Respekten f\u00f6r \u00e4ldre personer \u00e4r viktig f\u00f6r romerna.<\/li>\n<li>Romerna har traditionellt levt ett kringstr\u00f6vande liv, vilket f\u00f6rsv\u00e5rat skolg\u00e5ngen s\u00e4rskilt f\u00f6r \u00e4ldre romer.<\/li>\n<li>\u00c4ldre romer \u00e4r b\u00e5de socialt och ekonomiskt s\u00e4mre lottade och har \u00e4ven en kortare f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd \u00e4n majoritetsbefolkningen.<\/li>\n<li>M\u00e5nga \u00e4ldre romer befinner sig utanf\u00f6r samh\u00e4llets serviceutbud och har t.ex. aldrig bes\u00f6kt en l\u00e4kare.<\/li>\n<li>V\u00e4xelverkan mellan olika generationer har minskat p.g.a. urbanisering och k\u00e4rnfamiljens framv\u00e4xt.<\/li>\n<li>Kunskaperna i romani har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00e4mrats under de senaste femtio \u00e5ren.<\/li>\n<li>Sl\u00e4kten har traditionellt tagit hand om sjuka, personer med funktionsneds\u00e4ttning och \u00e4ldre romer.<\/li>\n<\/ul>\n<h5>Tatarer<\/h5>\n<ul>\n<li>Tatarer invandrade fr\u00e5n Ryssland i slutet av 1800-talet, livn\u00e4rde sig f\u00f6rst som g\u00e5rdfarihandlare, senare som handelsm\u00e4n inom textil- och mattbranschen.<\/li>\n<li>Invandringen fr\u00e5n Ryssland fortsatte \u00e4nda fram till 1930-talet.<\/li>\n<li>Idag \u00e4r tatarerna omkring 1 000 personer bosatta fr\u00e4mst i Helsingfors, Tammerfors och Tr\u00e4sk\u00e4nda.<\/li>\n<li>Tatarerna idkar muslimsk tro och har f\u00f6rsamlingar i Tammerfors och Helsingfors. Tatarerna utg\u00f6r Finlands f\u00f6rsta muslimska minoritet.<\/li>\n<li>De har under olika tidsperioder diskriminerats i det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet av myndigheterna, som bl.a. har f\u00f6rs\u00f6kt begr\u00e4nsa deras aff\u00e4rsverksamhet.<\/li>\n<li>\u00c4ven hot om deportering till Sovjetunionen har bidragit till att tatarerna har valt att inta en osynlig roll i det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet.<\/li>\n<li>Kontakterna till Turkiet har st\u00e4rkts och blivit viktiga, efter att kontakten till de ryska hemtrakterna br\u00f6ts efter Sovjetunionens uppkomst (Sovjetunionen grundades i december 1922).<\/li>\n<li>Kultur, spr\u00e5k och religion ut\u00f6vas inom den egna etniska gruppen.<\/li>\n<li>Den sociala kontrollen \u00e4r stark och bland\u00e4ktenskap godk\u00e4nns inte.<\/li>\n<li>Det tatariska spr\u00e5ket \u00e4r den viktigaste etniska mark\u00f6ren.<\/li>\n<li>Tatarerna har skapat en egen unik tatarisk kultur, som inkluderar litteratur, teater och musik.<\/li>\n<\/ul>\n<h5>Judar<\/h5>\n<ul>\n<li>Judarna i Finland h\u00e4rstammar fr\u00e5n ryska soldater med familjer, som flyttade till Finland i mitten av 1800-talet.<\/li>\n<li>I Finland uppg\u00e5r deras antal idag till ca 1 900 personer.<\/li>\n<li>Antalet har minskat p.g.a. emigration till Israel.<\/li>\n<li>Det finns tv\u00e5 judiska f\u00f6rsamlingar, i Helsingfors och \u00c5bo.<\/li>\n<li>Judarna hade tidigare svenska som huvudspr\u00e5k men har f\u00f6rfinskats efter att judiska skolan i Helsingfors gradvis blev finskspr\u00e5kig.<\/li>\n<li>Hebreiskan en viktig gemensam l\u00e4nk f\u00f6r de finl\u00e4ndska judarna.<\/li>\n<li>Judarna har ett eget \u00e5lderdomshem i samband med f\u00f6rsamlingscentret i Helsingfors.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<h5>Litteratur<\/h5>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Finlandssvenskar\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Finlandssvenskar. Wikipedia [L\u00e4st 15.10.2020] (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/uppslagsverket.fi\/sv\/sok\/view-170045-Judar\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Judar. Uppslagsverket Finland \u2013 webbutg\u00e5va Schildts f\u00f6rlags Ab, 2009\u20132012, SFV 2012\u2013 [L\u00e4st 15.10.2020] (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/dokumentit.solinum.fi\/samediggi\/?f=dokumenttipankki\/kertomukset_ohjelmat_ja_suunnitelmat\/ohjelmat\/saam._sotealan_kehitt%C3%A4misohjelma\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Saamelaisten sosiaali- ja terveysalan kehitt\u00e4misohjelma 2016\u20132019. Saamelaisk\u00e4r\u00e4j\u00e4t. (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/uppslagsverket.fi\/sv\/sok\/view-170045-Samer\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Samer. Uppslagsverket Finland \u2013 webbutg\u00e5va. Schildts f\u00f6rlags Ab, 2009\u20132012, SFV 2012\u2013 [L\u00e4st 15.10.2020] (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Samiska\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Samiska. Wikipedia [L\u00e4st 19.10.2020] (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/julkaisut.valtioneuvosto.fi\/bitstream\/handle\/10024\/70047\/Es200402.pdf?sequence=1&amp;isAllowed=y\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Suomen romanit: Finitiko romaseele. Sosiaali- ja terveysministeri\u00f6. ISSN 1236-2123. Helsinki 2004. [L\u00e4st 15.10.2020]. (\u00d6ppnas i PDF-format i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/julkaisut.valtioneuvosto.fi\/bitstream\/handle\/10024\/160845\/03_18_Suomen%20romanipoliittinen%20ohjelma_2018_2022_web.pdf?sequence=1&amp;isAllowed=y\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Suomen romanipoliittinen ohjelma (Rompo) 2018\u20132022. Huttu, Henna (2019-12-17) Helsinki: Sosiaali- ja terveysministeri\u00f6 [L\u00e4st 15.10.2020] (\u00d6ppnas i PDF-format i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/magma.fi\/tatarerna-finlands-osynliga-minoritet\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Tatarerna Finlands osynliga minoritet. Ajatuspaja Magma (30.5.2012). [L\u00e4st 15.10.2020] (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/yle.fi\/uutiset\/3-11599278\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Yle uutiset (19.10.2020). <em>T\u00e4n\u00e4\u00e4n alkaa saamen kielten viikko \u2013 uhanalaista kielt\u00e4 haastetaan k\u00e4ytt\u00e4m\u00e4\u00e4n vaikka ruokalistassa<\/em>. [L\u00e4st 19.10.2020]. (\u00d6ppnas i ny flik).<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<h5><span data-ccp-props=\"{}\">\u00a0<a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/mangfald-som-resurs-inom-aldreomsorgen\/\">Tillbaka till M\u00e5ngfald som resurs inom \u00e4ldreomsorgen<\/a><\/span><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Text: Mona Riska, Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande vid \u00c5bo Akademi Diskrimineringslagen f\u00f6rbjuder all diskriminering p\u00e5 grund av ursprung, nationalitet, etnisk bakgrund, spr\u00e5k, religion eller \u00f6vertygelse. F\u00f6r att leva upp till diskrimineringslagen b\u00f6r \u00e4ven social- och h\u00e4lsov\u00e5rden bli b\u00e4ttre p\u00e5 att beakta m\u00e5ngfalden av \u00e4ldre med h\u00e4nsyn till personers etnicitet, spr\u00e5k, religion och \u00f6vertygelse. Det finns [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":469,"featured_media":0,"parent":229,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-254","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/254","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/users\/469"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=254"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/254\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":255,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/254\/revisions\/255"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=254"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}