{"id":204,"date":"2022-08-22T07:09:56","date_gmt":"2022-08-22T07:09:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/?page_id=204"},"modified":"2022-08-22T07:10:19","modified_gmt":"2022-08-22T07:10:19","slug":"att-utveckla-tillsammans","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/hyvinvoivahoiva-guide\/tillsammans-mot-battre-omsorgsarbete\/att-utveckla-tillsammans\/","title":{"rendered":"Att utveckla tillsammans"},"content":{"rendered":"

Text: P\u00e4ivi Mantere och Jenna Pennanen, Yrkesh\u00f6gskolan Laurea<\/strong><\/p>\n

I ett arbetsliv som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras och utvecklas \u00e4r det bra att aktivt utveckla sitt arbete, till exempel med hj\u00e4lp av samskapande. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan arbetskulturen utvecklas i en aktivare och mer diskuterande riktning. Traditionellt har samskapande ansetts g\u00e5 ut p\u00e5 att man vidareutvecklar existerande och skapar nya tj\u00e4nster samt l\u00e4r sig och utv\u00e4rderar tillsammans med andra. \u00c5 andra sidan utg\u00f6r det ocks\u00e5 en verksamhetsform, som mycket v\u00e4l kan till\u00e4mpas ocks\u00e5 i omsorgsarbete. N\u00e4r det genomf\u00f6rs experiment och f\u00f6rverkligas id\u00e9er p\u00e5 kontaktytorna mellan service och vardag med hj\u00e4lp av samskapande kan de ge upphov till nya id\u00e9er, innovationer, utvidgade n\u00e4tverk, b\u00e4ttre kommunikation och starkare gemenskap. Samskapandet fr\u00e4mjar ocks\u00e5 kontinuerligt l\u00e4rande, utf\u00f6rande av arbetsuppgifter och utvecklande av arbete. D\u00e4rut\u00f6ver fr\u00e4mjar samskapandet b\u00e5de klientn\u00f6jdheten och personalens arbetstillfredsst\u00e4llelse och upplevelse av att kunna p\u00e5verka. Samskapandet utg\u00f6r grunden f\u00f6r kontinuerlig utveckling och \u00f6kad produktivitet i arbetet.<\/p>\n

Vad inneb\u00e4r samskapande n\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om utvecklande av omsorgsarbete?<\/h3>\n

Samskapande baserar sig p\u00e5 dialog och fokuserar p\u00e5 kompanjonskap och \u00f6msesidighet. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att olika involverade parter \u00e4r likv\u00e4rdiga. Samskapandet baserar sig p\u00e5 id\u00e9n om att var och en bidrar med sitt kunnande och sitt perspektiv till den gemensamma processen. Det f\u00f6ruts\u00e4tter inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis n\u00e5gra officiella n\u00e4tverk eller strukturer utan m\u00e4nniskor som upplever samma sak som meningsfull. Det kan till exempel vara fr\u00e5ga om ett teams gemensamma str\u00e4van efter b\u00e4ttre omsorgstj\u00e4nster.<\/p>\n

I omsorgsarbete \u00e4r m\u00f6ten mellan m\u00e4nniskorna ofta komplexa, och de involverar flera olika parter, som har olika f\u00e4rdigheter, roller, v\u00e4rden och kunskapsomr\u00e5den. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan tj\u00e4nsteproduktionen pr\u00e4glas av olika slags kommunikationssituationer med representanter f\u00f6r olika yrkeskategorier. Alla dessa parter har inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis exakt likadana m\u00e5l med och uppfattningar om v\u00e4rdeskapande tj\u00e4nster, och d\u00e4rf\u00f6r kan utvecklingsarbete tillsammans med olika typer av m\u00e4nniskor ha m\u00e5nga f\u00f6rdelar och utg\u00f6ra en stor inspirationsk\u00e4lla. Samskapande synligg\u00f6r alltid olika infallsvinklar, vilket redan i sig berikar det gemensamma arbetet och de gemensamma insatserna.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att engagera klienterna och slutanv\u00e4ndarna f\u00f6r tj\u00e4nsten. Ansvaret f\u00f6r planeringen av nya eller b\u00e4ttre tj\u00e4nster ska inte helt och h\u00e5llet f\u00f6ras \u00f6ver p\u00e5 dem, men de har mycket att bidra med som erfarenhetsexperter. Klienterna f\u00e5r g\u00e4rna h\u00e5llas engagerade under hela processen. Det \u00e4r viktigt att be om respons och utvecklingsf\u00f6rslag, men det b\u00f6r finnas ocks\u00e5 andra s\u00e4tt att engagera klienterna. Ofta \u00e4r klienterna inte bara ute efter sj\u00e4lva tj\u00e4nsterna som produceras av omsorgsarbetarna utan ocks\u00e5 s.k. upplevelser, eller de vill \u00e5tminstone f\u00e5 individuell service, som omsorgsarbetarna ocks\u00e5 g\u00e4rna vill erbjuda (Juuti & Salmi, 2014). Det blir l\u00e4ttare att engagera klienterna om man har god k\u00e4nnedom om dem och g\u00f6r dem delaktiga.<\/p>\n

Vad inneb\u00e4r samskapande n\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om utvecklande av omsorgsarbetarnas arbetsh\u00e4lsa?<\/h3>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller arbetsh\u00e4lsan b\u00f6r samskapandet ta utg\u00e5ngspunkt i att omsorgsarbetet \u00e4r personligt klientarbete och i h\u00f6g grad ocks\u00e5 k\u00e4nsloarbete. H\u00f6gkvalitativt omsorgsarbete kan utf\u00f6ras endast av medarbetare som m\u00e5r v\u00e4l. V\u00e5rdpersonalen hj\u00e4lper personer som beh\u00f6ver hj\u00e4lp i olika verksamhetsmilj\u00f6er och m\u00f6ter i sitt arbete utmanande situationer, h\u00f6g belastning och ibland ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e5ldrade arbetss\u00e4tt. Utvecklande av eget arbete eller satsningar p\u00e5 egen arbetsh\u00e4lsa kan ofta \u00f6verskuggas av klientarbetet. Arbetsuppgifter som f\u00f6ruts\u00e4tter kommunikationsf\u00e4rdigheter, som v\u00e5rdarbete, skapar nya krav hos medarbetarna, som utvecklandet av arbetslivet b\u00f6r tillm\u00f6tesg\u00e5. Samskapande kan mycket v\u00e4l vara ett s\u00e4tt att h\u00e4nga med i den utmanande, stressiga arbetsvardagen som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras och utvecklas. N\u00e4r samskapande till\u00e4mpas v\u00e4l kan det erbjuda en m\u00f6jlighet till \u00f6vergripande kontinuerlig utveckling av personalens arbetsh\u00e4lsa. (Juuti & Salmi, 2014, Paju & Riekki, 2019.)<\/p>\n

Facilitering<\/h3>\n

Text: P\u00e4ivi Mantere, figurer: Jenna Pennanen, Yrkesh\u00f6gskolan Laurea<\/strong><\/p>\n

Facilitering betyder att man fr\u00e4mjar samskapande. I praktiken kan det inneb\u00e4ra exempelvis att man planerar och genomf\u00f6r en workshop som har som syfte att utveckla arbetet och g\u00f6r en sammanfattning av resultaten.<\/p>\n

T\u00e4nker du ibland p\u00e5 hur alla kollegor samtidigt kan engageras i att fundera \u00f6ver till exempel hur tv\u00e4ttrutinerna kan underl\u00e4ttas, hur morgnarna kan g\u00f6ras mindre stressiga eller hur vikarier smidigare kan introduceras i arbetet? I vardagssysslorna st\u00f6ter man st\u00e4ndigt p\u00e5 arbetss\u00e4tt som ibland kunde ses \u00f6ver f\u00f6r att g\u00f6ra arbetet mindre belastande eller f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna f\u00f6rs\u00e4kra sig om ett \u00f6nskat slutresultat.<\/p>\n

Skulle det vara m\u00f6jligt att n\u00e5gon g\u00e5ng i anslutning till ett teamm\u00f6te ha en id\u00e9stund som f\u00f6rberetts p\u00e5 f\u00f6rhand?<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r nedan f\u00e5r du n\u00e5gra tips f\u00f6r hur man kan g\u00f6ra alla delaktiga, hur man kan se till att id\u00e9er faktiskt genereras och hur de sedan kan omvandlas till praxis. \u00d6va p\u00e5 brainwriting och anv\u00e4ndning av t\u00e4nkarhattar.<\/p>\n

Brainwriting<\/h4>\n

Innan ni b\u00f6rjar generera nya id\u00e9er \u00e4r det viktigt att tillsammans komma \u00f6verens om vad man ska g\u00f6ra, dvs. med en mening, tanke eller fr\u00e5ga fastst\u00e4lla sj\u00e4lva problemet.<\/p>\n

Id\u00e9genereringen g\u00e5r till s\u00e5 att varje teammedlem f\u00f6rst ska ges en papperslapp d\u00e4r hen f\u00e5r skriva ner en id\u00e9. D\u00e4refter ger alla sin lapp vidare till en kollega, som sedan antingen skriver en till ny id\u00e9 p\u00e5 den eller vidareutvecklar den tidigare id\u00e9n. Det h\u00e4r forts\u00e4tter man med tills alla teammedlemmar som deltagit i \u00f6vningen har antingen skrivit en ny id\u00e9 p\u00e5 varje lapp eller vidareutvecklat tidigare id\u00e9er. Skriv allts\u00e5 inte samma id\u00e9er p\u00e5 varje papperslapp.<\/p>\n

Samma id\u00e9runda upprepas en g\u00e5ng till med nya lappar (till exempel i en annan f\u00e4rg, ni kan ha bilden nedan som modell).<\/p>\n

Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00f6rstora den.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Under en kort id\u00e9stund skapas tiotals eller hundratals nya id\u00e9er, n\u00e4r id\u00e9lapparna i olika f\u00e4rger g\u00e5r runt bland id\u00e9skapande kollegor.<\/p>\n

N\u00e4r id\u00e9erna skrivits ner, \u00e4r det dags att g\u00e5 igenom dem. Id\u00e9erna p\u00e5 varje lapp ska presenteras och diskuteras. Fr\u00e5n varje lapp v\u00e4ljer man sedan ut de tre b\u00e4sta eller intressantaste id\u00e9erna. Till sist ska man v\u00e4lja ut de allra b\u00e4sta id\u00e9erna, dvs. plocka russinen ur kakan.<\/p>\n

T\u00e4nkarhattar<\/h4>\n

K\u00e4nns det som att det alltid \u00e4r samma personer i ditt team som har en massa id\u00e9er att komma med, medan det p\u00e5 samma s\u00e4tt alltid \u00e4r samma personer som mots\u00e4tter sig andras id\u00e9er eller inte alls tar st\u00e4llning? D\u00e5 kan ni prova p\u00e5 t\u00e4nkarhattar. De g\u00e5r ut p\u00e5 att alla tvingas inta en annan eller flera andra roller. Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet baserar sig p\u00e5 en modell av Edward de Bono, d\u00e4r:<\/p>\n

\"Vit<\/p>\n

Vita hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r relevanta fakta, statistik och siffror. ”L\u00e5t oss se objektivt p\u00e5 det h\u00e4r.”<\/p>\n

\"En<\/p>\n

R\u00f6da hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r k\u00e4nslor som temat ger upphov till, v\u00e4rderelaterade mots\u00e4ttningar, tillst\u00e5nd, emotioner och intuition. ”Vi ska till\u00e5ta k\u00e4nslom\u00e4ssiga argument och beakta v\u00e5r intuition.”<\/p>\n

\"En<\/p>\n

Svarta hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r logiska tankar och tolkningar. ”Vi beh\u00f6ver fundera \u00f6ver risker och svaga punkter i det h\u00e4r, men vi ska \u00e4nd\u00e5 inte inta ett negativt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.”<\/p>\n

\"En<\/p>\n

Gula hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r m\u00f6jligheter till l\u00e4rande kring temat, eventuella konstruktiva f\u00f6rslag, f\u00f6rdelar samt optimistiska visioner inf\u00f6r framtiden. ”L\u00e5t oss fundera \u00f6ver f\u00f6rdelarna.”<\/p>\n

\"En<\/p>\n

Gr\u00f6na hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r kreativa id\u00e9er kring temat, alternativ, f\u00f6rslag, \u00e4ndrings\u00f6nskem\u00e5l och ocks\u00e5 \u00f6verdrifter. ”L\u00e5t oss skapa nya id\u00e9er, ta ut sv\u00e4ngarna.”<\/p>\n

\"En<\/p>\n

Bl\u00e5 hattar<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r en annan infallsvinkel till temat. Den med bl\u00e5 hatt iakttar och reflekterar \u00f6ver hur diskussionen l\u00f6per, planerar verksamheten och tidsanv\u00e4ndningen, g\u00f6r sammanfattningar och dra slutsatser. ”Vi beh\u00f6ver fundera \u00f6ver hur vi har framskridit i processen och hur vi uppn\u00e5r \u00f6nskat slutresultat.”<\/p>\n

Ni kan anv\u00e4nda er av t\u00e4nkarhattar s\u00e5 att samma personer b\u00e4r samma hattar under hela id\u00e9stunden. Men ni kan ocks\u00e5 byta hattar n\u00e5gra g\u00e5nger under diskussionens g\u00e5ng. F\u00f6r att komma i r\u00e4tt st\u00e4mning inf\u00f6r id\u00e9stunden kan ni b\u00f6rja med att pyssla fram pappershattar i olika f\u00e4rger. F\u00f6r det beh\u00f6ver ni inte annat \u00e4n pappersark i olika f\u00e4rger, saxar och tejp eller lim. Det s\u00e4tter i g\u00e5ng tankarna, eftersom hj\u00e4rnan stimuleras av det man f\u00e5r g\u00f6ra med h\u00e4nderna.<\/p>\n

\n
Litteratur i urval<\/h5>\n