Är det kinesiska affärslivet mer jämställt än det svenska?

I artikeln ”Kinesiska affärslivet mer jämställt än det svenska” på Chef. diskuterar Calle Fleur huruvida kineserna är på väg förbi svenskarna gällande jämställdhet i affärslivet. Svensk-kinesiska entreprenören Lydia Liu menar att bevis redan finns att finna i siffror, då hela 51% av cheferna i Kina är kvinnor och 29% av företagen ägs av kvinnor. Lydia Liu är inte förvånad över resultatet och menar att jämställdheten i Kina växer snabbt. En bidragande orsak till jämställdheten är det centralstyrda systemet i Kina, som resulterar i att alla har samma utbildning och ingångslön oavsett kön. Även enbarnspolitiken gör sitt, menar Lydia Liu. Ett mer familjecentrerat samhälle har också gjort att kvinnorna har möjlighet att satsa på sin karriär, då det hör till att alla i familjen hjälper till i hushållsarbetet.

Artikeln förvånade mig och satt det kinesiska affärslivet i ett helt nytt ljus. Något att tänka på!

Källa:

http://chef.se/kinesiska-affarslivet-mer-jamstallt-an-det-svenska/

Carolina Renvall/ Grupp 6

Mångfald som utmaning eller möjlighet?

Många utländska multinationella korporationer har utvidgat sin verksamhet till Finland och samtidigt har många finska företag etablerat sig globalt. Detta har lyft upp frågan om mångfald som utmaning eller möjlighet. Materialet som organisationer kan välja sin arbetskraft ifrån är bredare och eftersom konkurrensen blir hårdare hela tiden, måste man få de bästa kompetenserna i bruk. Men också konflikter kan uppstå, om grupperna är för heterogena. Ett viktigt ansvarsområde för HR är att hitta en lämplig blandning av olika sorters kompetenser och personligheter. 

Den etiska aspekten bör också tas i beaktande. Under senaste or har ”företags samhällsansvar” respekteras högt. Detta handlar inte bara om ett företags socialt korrekt behandling av sina anställda utan också bl.a. miljöfrågor, ekonomisk hållbarhet och produkternas kvalitet. Det är mycket sannolikt att samhällsansvaret kommer att spela större roll i framtiden och kan även avgöra om ett företag får operera eller inte. Som exempel kan man ta t.ex. klädfabriksbranden i Bangladesh 2013 där hundratals arbetare omkom. Som resultat av detta, stängdes flera fabriker, eftersom de uppfyllde inte kraven för säker verksamhet. Vissa företag opererar redan relativt hållbart, men mycket återstår ännu att göra.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/textilfabriker-stangs-i-bangladesh/

// JP – grupp 6

Vad annat än prestationer krävs för framgång?

En stor del av framgångsrika chefer har likheter som inte har direkt med prestationer att göra; de är karismatiska personligheter, de klarar sig med bara några timmars sömn, och de har någonting som balanserar deras långa arbetsdagar. När man lyssnar på presentationer av de här ledarna, gillar de att påpeka om deras hobbyer. Det kan vara tennis, labradorer eller frimärken, men många har en passion.

Man hävdar också att rutiner gör att man orkar bättre. En vanlig regel som används är 8+8+8 (8 timmar sömn + 8 timmar jobb + 8 timmar familjeliv och hobbyer), vilket kan vara helt bra i störste delen av fallen. 

Viktigt är också att planera sin framtid till en viss nivå. Allting kan man inte förutspå, men att ha någon sorts plan vare det sig en vecka, månad eller år framåt, anses generellt vara bra. Att kunna säga nej spela en stor roll; allting kan man inte göra, utan genom att prioritera sina val, och satsa på det som man har motivation till att göra, hjälper med att uppnå sina målsättningar.

// JP – Grupp 6

Långsiktiga personalstrategier

Dagens snabba rytm på arbetslivet och förändringarna i organisationernas verksamhet har gjort det svårt för HR avdelningarna att hänga med i takten. Personalen måste anpassas till aktuella behov, men kontinuitet måste försäkras. Med hjälp av noggrann planering måste man kunna förutspå hur behovet kommer att se ut i framtiden och göra nödvändiga rekryteringar redan på förväg, så att de anställda kan jobba med full effekt då deras tjänster behövs mest. Dessutom får man inte ha för tunga organisationer eller sådana organisationer som inte kan anpassa sig. Användandet av externa konsulter skall begränsas, men i vissa fall är de oersättliga. 

Företagslivet roterar mycket kring att tänka ett kvartal åt gången. HR strategierna borde inte planeras på samma sätt, utan man måste tänka organisationen som en pool av kompetenser, vilka kan anpassas till olika behov. Det är viktigt att ha sådana generalister, som kan snabbt flytta från en avdelning till en annan och vara som förstärkning där var det händer mest. Men man behöver också specialister, som utgör grunden för avdelningens kärna. 

HR strategierna handlar alltså mycket om personalplanering, men också makroekonomiska analyser, som definierar vartåt verksamheten är på väg.

http://www.stepstone.se/Karriar-center/Karriartips/balans-mellan-arbete-och-privatliv.cfm

// JP – grupp 6

Ett ”levande cv” kan förbättra din kompetens

Karriärcoachen Nina Jansdotter beskriver i artikeln ”Därför är sociala medier ditt ”levande cv”” hur sociala medier påverkar din chefsposition mer än du tror. Många arbetsgivare kollar upp din närvaro och ditt beteende på sociala medier, vilket ökar vikten av att ge inlägget en extra tanke innan det publiceras. Ett ”levande cv”, som inte stämmer överens med personen som du utger dig för att vara på ditt vanliga cv, kan ge arbetsgivaren en orsak till att inte anställa dig.

Nina Jansdotter säger följande: ”Vem som helst som följer dig förstår vilka chefstalanger du har, vilken typ av chef du är och vad du brinner för. Allt du skriver, alla fotografier du lägger upp och alla grupper du är med i bildar pusselbitar kring vem du egentligen är. Det tänker alla inte på i alla lägen. Ditt levande cv på sociala medier kan både hjälpa och stjälpa ditt personliga varumärke som chef.”. Ett fungerande ”levande cv” är enligt Jansdotter fullt av intressanta artiklar och nyheter som du har delat, generöst med kommentarer under liknande inlägg samt glimtar från din vardag för att visa att inte heller du är perfekt. I stället för att stjälpa ditt personliga varumärke, så kan ditt ”levande cv” på detta sätt förbättra bilden av dig som chef.

Källa: http://chef.se/skriv-cv-sociala-medier-ar-ditt-levande-cv/

Carolina Renvall/ Grupp 6

HRM ur en internationell synvinkel

På grund av den ökade globaliseringen, väljer allt fler företag att flytta eller utvidga sin verksamhet till den internationella marknaden. Detta innebär i sin tur en stor förändring för de som ansvarar för HRM inom företaget då arbetsstyrkan blir allt mer mångkulturell. Smartbiz skriver om vikten av att HRM-cheferna i dylika situationer inte endast är medvetna om de kulturella skillnaderna, utan också behärskar de olika HR-teknikerna på en ännu högre nivå än HRM-chefer för endast en nationalitet. Det är också av stor vikt att HRM-chefen använder sig av ett situationsanpassat ledarskap för att få allt att fungera.

Källa:
http://www.smartbiz.nu/pages.asp?PageID=570&Base=1&MenuID=687

Carolina Renvall/ Grupp 6

Om bonusar och arvoden

De finländska storföretagens styrelser och högre tjänstemän har traditionellt sett haft bra arvoden och ersättningar för det arbete de utfört. Under det senaste året har dock de höga ersättningarna kritiserats, i och med att många företag har minskat på personalen, men ändå höjt ersättningarna till exempelvis VD:n och styrelsemedlemmarna. Är detta rättvist, och hur kunde ersättningarna mera noggrant regleras?

Förutom de vanliga ersättningarna och arvodena är det också de stora årsbonusarna som väckt uppmärksamhet. Trots att många föregat inte nått upp till förväntningarna och inte uppnått resultatmålsättningarna, betalas bonusar till ledningen ändå ut. Många anser att det är upp till företagen själva att bestämma storleken på ersättningarna och bonusarna. De flesta större företag har något slags bonussystem som följs, men trots detta finns det en orättvisa (eller avundsjuka) som många vill rätta till. Ett förslag som varit objekt för diskussion är ett föreslaget direktiv som skulle innebära att bolagsstämman måste godkänna. Detta skulle i praktiken innebära att aktieägarna är de som har beslutanderätten när det gäller bonusarnas storlek. Kunde detta vara ett fungerande system för att göra bonusarna mera rättvisa berättigade?

// Jonathan, Grupp 6
Källor:

http://www.kauppalehti.fi/etusivu/porssipomojen+palkat+yhtiokokouksen+aanestykseen/201404669232
http://www.fortum.com/fi/konserni/hallinto-ja-johtaminen/palkitseminen/pages/default.aspx

Den mest intressanta arbetsplatsen

Varje år utses de mest populära arbetsplatserna, både i Finland och globalt sett. Organisationen Great Place to Work är en av de viktigaste organisationerna som tar fram listorna över de mest poplulära arbetsplatserna. År 2013 valdes IKEA till den bästa arbetsplatsen i kategorin stora organisationer, följt av företag som Yliopiston Apteekki och McDonald’s.

Har företagen någon nytta av dessa listor? Mitt svar är ja. Resultaten av dessa undersökningar publiceras alltid i både ekonomiska tidskrifter och kvällspressen, vilket ger en väöldigt god synlighet. Exempelvis Google har länge toppat de internationella listorna över den bästa arbetsplatsen, vilket är väldigt god reklam för företaget. Google är också allmänt känt som ett företag som låter sina anställda tänka kreativt och föra fram sina egna idéer. Genom att skapa en tydlig linje för hur personalärenden och hur företagskulturen skal utvecklas, kan man göra företaget väldigt attraktivt på arbetsmarknaden. Detta gör att man i slutändan kan välja de bästa resurserna och uppnå bästa resultat. Att vara den mest intressanta arbetsplatsen är ett bra att branda företaget och på så sätt marknadsföra sig. Håller ni med?

// Jonathan, Grupp 6

Källa: http://www.greatplacetowork.fi/best-companies/suomen-parhaat-tyoepaikat-listat/639-2013

Brainstorming – bra eller dåligt?

Peter Day skriver i sitt inlägg The difficult art of a good brainstorm (2014) om hur svårartad problemlösningsmetoden brainstorming är. Day skriver att diskussioner i en grupp kan ofta domineras av en högljudd person som endast framför sin egen åsikt. Day förespråkar därför för att man oftare borde lösa problem i det tysta, d.v.s. lösa problemet på egen hand. Detta argument grundar Day även på att grupper och gruppmedlemmarna oftast tenderar att låta sig övertalas av varandra att man gjort ett bra jobb och att man skall vara nöjd över insatsen, fastän då fallet inte skulle vara så.

Vad anser ni? Tycker ni att brainstorming är effektivt eller inte?

// Maria (grupp 6)

_72740570_office1

Källa: http://www.bbc.com/news/business-26030271

Hur påverkar samarbetsförhandlingar företaget?

Senast den 15.4 kom nyheten om ännu ett stort finländskt bolag som ska starta samarbetsförhandlingar. Bland annat Wärtsilä, Kesko, Alma Media och Itella är företag som den senaste tiden meddelat om nedskärningar i personalen, och nu står Stockmann i turen.

Ur en HR-synvinkel är samarbetsförhandlingarna en utmananing, i och med att svåra beslut angående många anställdas framtid inom företaget måste göras. Många gånger är samarbetsförhandlingarna långa och utdragna, vilket i många fall innebär en stor ovisshet bland de anställda. Målsättningen med samarbetsförhandlingarna är oftasta att minska kostnaderna och att hålla organisationen konkurrenskraftig. Hur påverkas företaget ur en icke-finansiell synvinkel, det vill säga hur påverkas kulturen, klimatet och trivsamheten inom organisationen? För att kunna driva igenom samarbetsförhandlingarna framgångsrikt krävs det att också dessa saker beaktas, eftersom en utförd samarbetsförhandling som resulterar i försämrat arbetsklimat troligtvis ger en negativ effekt på lång sikt.

Stockmanns samarbetsförhandlingar kan ses som en direkt effekt av den försvagade köpkraften från öst, och många andra företag har drabbats av samma orsaker. Situationen är alltjämt utmanande och för att företagen skall kunna återhämta sig krävs en välutförd omstrukturering i samband med samarbetsförhandlingarna.

Källor:

Kauppalehti: http://goo.gl/aU64mz
Wärtsilä: http://goo.gl/MdDyd4

// Jonathan, grupp 6