Envy that

På grund av de sociala medierna finns det idag goda förutsättningar för känslor av avund, vilket enligt artikeln ”Put your envy to good use” kan kallas för ”modern avund”. I regel anses avund vara något negativt, men det behöver nödvändigtvis inte vara det. I själva verket kan avund vara en bidragande faktor till framgång, om man närmar sig den på rätt sätt. Enligt The Wall Street Journal föreslår psykologer att det finns två typer av avund: skadlig och gynnsam. Studier har visat att den gynnsamma avunden kan fungera som motivation och inspiration, då man önskar sig vara lika bra som den som avundas. Däremot ska man undvika att önska dem som avundas dåliga saker. Det har också visat sig att avund kan förbättra minnet och ge oss en kognitiv puff på vägen till bättre prestationer. Enligt en Harvard Business Review från 2010 kan dessutom ”envy reflex” hjälpa människor att fokusera på det som är viktigast för dem och ifall man inte reagerar på reflexen i arbetet, kan följderna leda till ett sämre resultat för hela företaget.

KÄLLA

/Eva

”It’s is ridicilous to learn things by heart because you have the information in your pocket”

När man orkar inte läsa skolböcker så finns det massor av bra föreläsningar på nätet. Själv kollade jag en föreläsning som behandlade om lärandet på olika nivåer i organisationer.Lärandet på arbetet (i praktiken) är mycket annorlunda än lärandet på universitet. Tiden har gjort sitt jobb och den teknologiska utvecklingen har påverkat informationens tillgänglighet och de sociala nätverk.

Här är länken till föreläsningen: https://www.youtube.com/watch?v=VZ-MSZXnUiw

Funderingar kring en artikel i HS, D – TYÖELÄMÄ, ”Meillä voidaan hyvin”

I artikeln, ”Meillä voidaan hyvin”, (Helsingin Sanomat, 13.04.2014) diskuterar journalisten om välmåendet i arbetet. Den viktigaste tanken kommer snabbt fram: organisationens ledning måste konstant satsa på sin personal och att ordna det vanliga ”företagets lilla jul” som ett pris för ett års arbete räcker inte mera. Personalen behöver mera uppmärksamhet än det. I artikeln betonar psykologen Eeva-Marja Lee att oftast märker personalen inte alla de olika sätten, som organisationer använder, när de försöker att satsa på sin personal. Investeringar kan variera från små detaljer (t.ex. nya kaffekoppar i fikarummet) till de gemensamma fester.

Arbetsmarknader i den föränderliga världen har blivit allt mer osäkra och det är jätte svårt för många att få en fast tjänst i någon organisation. De flesta måste byta arbeten och tävla för nya arbetsmöjligheter. Konkurrens på den globala arbetsmarknaden är hård. Man måste ha en bredd skala av olika kunskaper och kompetens för att kunna uppnå sina mål och drömmar. Arbetstagares stöd kan vara avgörande när det kommer till att bygga upp en lyckad karriär.

Det har blivit allt viktigare för organisationerna att ha en ordentlig personalplan dvs. strategier och planer hur organisationen tar hand om sina medlemmar. Olika företagen har börjat satsa på sin personal med hjälp av nya behandlingssätt. De här sättena siktar mot att ta hand de anställda innan de blir sjuka eller okunniga att arbeta och att öka delaktighetskänsla bland personalen. Det förebyggande arbetet hjälper med att öka organisationers produktivitet och effektivitet nu och i framtiden.

/Anni, gr. 5

 

HS, 13.4.14, 1 HS, 13.4.14, 2

Fika med Johan

Under kursens gång har frågor kring kommunikation hela tiden varit aktuella. Artikeln ’’Fika för feedback – Telia-chefens enkla metod” på Chef.se presenterar Johan Dennelinds personliga ledarskap som ett inspirerande och bra sätt att både öka och förbättra kommunikationen i organisationen.

När Dennelind tillträdde som VD på Telia Sonera i höstas, införde han 30 minuter långa lunchmöten i sitt program för att lära känna sin nya arbetsplats och sina nya medarbetare. Lunchsällskapet får han tag på med hjälp av kollegers rekommendationer, mail, intranätet, etc. ”Rundabordssamtal” är en annan variant av lunchmötet, där flera medarbetare deltar samtidigt. För att få en så utförlig bild av företagets verksamhet som möjligt, strävar chefen efter att ordna rundabordssamtal så ofta det går när han besöker avdelningar i andra delar av landet.

Dennelind utövar verkligen ett väldigt personligt ledarskap, som jag tycker att många chefer skulle kunna ta modell av. Han tar sig tiden och visar att han genuint bryr sig om sina medarbetares vardag och företagets verksamhet, vilket motiverar och inspirerar anställda. Linda Hernström, chef för Business Management på Telia Operator, kommenterar hans ledarskap enligt följande: ”Jag tycker att det är ett häftigt och inspirerande ledarskap. Det är väldigt positivt med den här direktkontakten. Jag tror att en fikapaus många gånger kan ge mer input än en dyr konsultinsats.”

http://chef.se/fika-med-johan-dennelind-for-feedback-telia-chefens-enkla-metod/

/Eva

Är en nöjd medarbetare en engagerad arbetare?

Ja, hur är det riktigt? Det har faktiskt visat sig att förtroende är den viktigaste katalysatorn för att skapa engagemang i en organisation. Idag är det vanligt att organisationer gör undersökningar om medarbetarna är nöjda eller inte. Att bara ta fram resultatet från undersökningen har inget värde om man inte hanterar resultaten. Utifrån resultaten och feedbacken kan man skapa åtgärdsprogram som involverar både medarbetare och ledare. Om alla parter kommer känner ansvar över att förändra arbetsplatsen skapas förtroende och gemensam framgång.

Företag som arbetar strategiskt med handlingsprogram, riktlinjer osv för att stärka själva arbetsplatskulturen och skapa förtroende hos medarbetarna – är också de som kan förvänta sig ett större engagemang och högre lönsamhet

Exempel på verktyg som kan användas:

Trust Index – identifiera hur medarbetaren ser på relationen till sin ledare, sitt arbete och sina kollegor
Culture Adult – mäter och ger en bild av den arbetskultur som ledningen anser sig medföra

/Caroline, Grupp 5

Källa:

Annika Ahnlund (2014) Är nöjda medarbetare tillräckligt?
http://hrbloggen.se/2014/03/nojda-medarbetare.html

Inga tråkiga kontorsbyggnader

Kontorsbyggnaden är ju till grunden inget mer än ett ställe där man får arbetet gjort, men den kan definitivt vara väldigt mycket mer. Efter att nyligen gett en presentation om Googleplex och bekantat mig med det otroliga huvudkvarteret i Kalifornien, växte mitt intresse för hur mycket arbetsmiljö och -utrymmen kan bidra till själva arbetsprocessen och resultatet. På Business Insider (23.4.2014) kan man hitta en lista på vilka som anses vara världens vackraste kontorsbyggnader. Dessa byggnader är inte endast vackra, utan många av dem är också miljövänliga och väldigt innovativa.

Dessutom blev jag glad av att hitta Finland och Arctia Shippings flytande huvudkontor i Helsingfors i toppen av listan.

the-headquarters-of-arctia-shipping-floats-besides-the-ships-of-helsinki-finland

http://www.businessinsider.com/the-most-beautiful-office-buildings-on-earth-2014-4#

/Eva

 

Motivation och belöning hör ihop

Heikkilä skriver i sin artikel att när arbetet är intressant, inspirerande och meningsfullt är vi motiverade, och då känner att arbetet vi gör kan belönas. Dessa stunder är viktiga att komma ihåg för en arbetsgivare, så att man kan registrera vad som orsakar denna motivation bland arbetarna.  Enligt Heikkilä är organisationer framgångsrika när ledningen och förmän vet vad som kan leda till ökad motivation i företaget. Det är viktigt att alla känner sig viktiga, att de känner sig medräknade och meningsfulla i organisationen.

Heikkilä (2012) motivaation johtaminen organisaatiossa, kollega.fi URL: http://kollega.fi/2012/12/motivaation-johtaminen-organisaatiossa/

/Caroline, Grupp 5

Värdet i lärandet av de mänskliga resurserna

Dagens Industrier skriver i sin artikel om framtidens arbete när innovationsekonomin är den nya vardagsekonomin och IT är den industriella revolutionen. Detta innebär att många jobb (t.ex inom service- och industribranschen) försvinner eftersom de går att automatiseras. Lärandet överförs till internet, appar ersätter banker och bibliotek, robotar ersätter människor vid skapande av produkter. Man har pratat om en omskolning men enligt Dagens Industrier sker förändringen för snabbt och lärandet och arbetsmarknaden hänger inte med. Innovationsekonomins strategi är att hänga med i förändringarna och nyckeln till framgång är – livslångt lärande. Personliga egenskaper som handlar om social förmåga, förändringsbenägenhet och problemlösning står nu i centrum och även skolorna måste investera i pedagogisk innovation. Lärandet(bildning och utbildning) står nu i fokus – om man i framtiden vill finna arbete/göra människor anställningsbara. Denna artikel ger ett bra exempel på värdet i lärandet av de mänskliga resurserna.

Källa: Dagens Industrier (2012) Debatt: så ser framtidens jobb ut.
http://www.di.se/artiklar/2012/11/14/debatt-sa-ser-framtidens-jobb-ut/

/Caroline, Grupp 5

Det här med rekrytering…

är ju en central del som många associerar HR-arbetet med. Hur låter det då i era öron att ett utländskt namn hindrar en för att få ett jobb?

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige har framställt en forskningsrapport om diskriminering i arbetslivet som visat att just utländska namn kan vara ett hinder i samband med rekrytering. Exempel: Arabiskt klingande namn har med 50 % mindre chans att få komma på jobbintervju i jämförelse med en person med svenskt efternamn.

Detta är något att tänka på så att i framtiden inte HR-arbetet associeras med diskriminering. Rasism och fördomar får inte existera i ett professionellt HR- arbete eftersom detta kan resultera i t.ex. försämrat rykte av organisationen både intern och extern.

Detta inlägg är en liten tankeställare på hur vi som individer tydligen fortfarande resonerar i vissa sammanhang.

/Caroline, Grupp 5

Källa:
http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/ett-utlandskt-namn-hinder-for-att-fa-jobb/

EI = Emotional Intelligence

I Fast Companys hemsida finns en artikel om hur emotionellt intelligenta människor har vissa egenskaper som främjar deras arbete och dem att uppnå sina mål. De här egenskaperna fungerar både i arbetslivet (i HR-arbete) och i det privata livet.

 

7 HABITS OF HIGHLY EMOTIONALLY INTELLIGENT PEOPLE

1. THEY FOCUS ON THE POSITIVE

-Ignorera dåliga nyheter

-Fokus på lösningar istället för problem

2. THEY SURROUND THEMSELVES WITH POSITIVE PEOPLE

Satsa på positiva människor

-Negativa människor läser att undvika positivt sällskap

-Look on the bride side

3. THEY ARE ABLE TO SET BOUNDARIES AND BE ASSERTIVE WHEN NECESSARY

-Man kan sätta gränser

-Skaffar inte onödiga fiender

4. THEY ARE FORWARD THINKING AND WILLING TO LET GO OF THE PAST

-Man tänker på alla möjligheter

-Om någonting misslyckas så tar man inte det personligt eller som ett permanent problem

5. THEY LOOK FOR WAYS TO MAKE LIFE MORE FUN, HAPPY, AND INTERESTING

-Man har koll på det som orsakar lycka och glada vibbisar.

-Man gör sig själv och andra glad och får ”kicks” av det.

6. THEY CHOOSE HOW THEY EXPEND THEIR ENERGY WISELY

-Medvetenhet om vad som sker utan att bli fast med de förflutna

-Förlåter nog, men glömmer aldrig

7. CONTINUALLY LEARNING AND GROWING TOWARDS INDEPENDENCE

-Livslångt lärande, som orsakar utveckling och innovation

-Kritik och en ifrågasättande attityd

Referenser:

http://www.fastcompany.com/3028712/7-habits-of-highly-emotionally-intelligent-people

 

/Anni , Gr. 5