Ivestera i rekrytering och utvärdering

Rekrytering och utveckling är nyckelord för ett bra HRM-arbete samt en välmående organisation. Rekrytering är både viktigt för organisationen och dess lönsamhet samt för att hitta rätt person för rätt jobb. Rekryteringsfasen är även den första kontakten man har med den nya potentiella anställda och som är väldigt viktig för att skapa rätt uppfattning för arbetssökarna och för att hitta just rätt person. Enligt motivation.se är rekrytering en stor investering, rekryteringen kan även kräva mycket pengar men för att hitta rätt person för jobbet kan det vara nödvändigt. Investeringar brukar oftast vara riskfyllda och kräva ibland pengar men i tron att investeringen ska löna sig i slutändan. På samma sätt kan rekryteringen fungera, om man investerar i den kan man lyckas hitta rätt jobb och som leder till en långvarig arbetsrelation. Rekrytering är början på HRM-arbetet och arbetsrelationen.

Utvärdering är steget efter rekryteringen och är även en viktig del av HRM-arbetet för att fortsätta att bygga upp relationerna på arbetsplatsen. För att hålla uppe motivationen och välmåendet i organisationen är det nödvändigt för arbetstagaren samt för arbetsgivaren.

 

Källa:

http://www.motivation.se/hr/rekrytera/rekrytering-en-betydande-investering , läst 29.04.2014

Alexandra Wall / Grupp 4

Personalutveckling

Ikea har varit ett väldigt populärt företag att jobba för och vunnit tävlingar som ”bästa arbetsplatsen” osv.. Enligt en artikel ”Satsningar på personalutveckling får IKEA att växa” är just Ikeas sätt att satsa på personalutvecklingen en av deras starka konkurrensfördelar. Ikea har även mottot ”när du växer som medarbetare, växer IKEA” som även syns i Ikeas verksamhet eftersom Ikeas Vice global retail manager Jeanette Söderberg som även nominerats till Sveriges bästa chef egentligen började att jobba i kassan på ikea.

Ikeas verksamhet och satsning är ett konkret bevis att personalutveckling kan vara en stor konkurrensfördel.

Källa:

Helsingborg Lokaltidningen, ”Satsningar på personalutveckling får IKEA att växa” , 03.12.2008

Läst: 29.04.2014

url: http://helsingborg.lokaltidningen.se/satsningar-paa-personalutveckling-faar-ikea-att-v%C3%A4xa-/20081203/ARTIKLER/86143556/

Alexandra Wall / Grupp 4

Att göra upp en HR-strategi

På Internet hittar man mängder av tips för hur man ska göra en framgångsrik HR-strategi, men är det faktiskt så lätt att göra en fungerande strategi i praktiken? Bland annat i HRbloggen.se hittar man 11 frågor för att ta fram en HR-strategi, med frågor som ”Vad är Målet?”, ”Vad ha vi för resurser?” och ”Vilka alternativ har vi?”. Dessa frågor verkar dock ganska självklara i mitt tycke och även om de säkert är en bra hjälp på vägen är de knappast allt som behövs för en fungerande HR-strategi. Även om det heter Human Resource-strategi verkar människorna bli lite i bakgrunden i själva skapandet av processen. Ofta är det en person som sitter med dessa frågor och skissar upp en strategi, men kunde det inte istället vara ett alternativ att sätta sig ner med alla organisationsmedlemmar (eller åtminstone en stor del av dem) och brainstorma?

http://hrbloggen.se/2010/02/elva-fragor-for-att-ta-fram-en-hr.html

//Jennifer, Grupp 4

Kan man förändra företagskulturen?

Är företagskulturen något förändringsbart eller är det organisationens medlemmar som måste ändra sina värderingar så att de passar in i kulturen? För att trivas i en organisation är det väl mer eller mindre nödvändigt att ha värderingar som överensstämmer med organisationens värderingar? Men om människor inte verkar trivas i företaget, kan man då ändra på kulturen eller måste människorna ändra på sig? Detta är något vi identifierade som ett problem i caset ”Why are we losing all our good people”. Även om man hade försökt göra den fysiska miljön så trevlig som möjligt för de anställda, var det flera som ville sluta i företaget. Det verkade som om företagets värderingar helt enkelt inte passade ihop med de anställdas värderingar, vilket såklart är ett stort problem. Det är ju trots allt människorna som gör hela organisationen. Men om människor som funnits länge i organisationen varken haft eller utvecklat värderingar som överensstämmer med organisationens, är det då möjligt att förändra dessa? Eller är det möjligt att förändra en hel organisationskultur och hur skulle de anställda i så fall reagera? Förändringen kanske skulle vara svår att hantera, vilket också skulle leda till att många slutar. Hur lätt eller svårt är det egentligen att göra stora förändringar inom en organisation?

 

Eward E. Lawler III (2008) ”Why Are We Losing All Our Good People?” Harvard Business Review, Vol. 86 Issue 6, s. 41-51

 

//Jennifer, Grupp 4

”Lärare och elever är varandras arbetsmiljö”

Roger Ellmin skriver i Dagens Nyheter att även om ämneskompetens är viktigt bör lärare även ha social och psykologisk kompetens för att nå arbetstillfredsställelse, för sig själva men även så att eleverna når goda resultat. Det läggs kanske för stor vikt vid lärarnas ämneskompetens och för lite vid andra faktorer som själva samspelet mellan lärare och elev. Precis som Ellmin skriver är ju trots allt lärare och elever varandras arbetsmiljö och därför vore det viktigt att båda parter upplever tillfredsställelse i den miljö de befinner sig i.

Själv minns jag från skoltiden att lärares personlighetsdrag påverkade mycket huruvida eleverna tyckte om läraren eller inte. Självsäkerhet och en lämplig dos disciplin gick ofta hem hos eleverna medan lärare som verkade osäkra eller hade en ”låt-gå”-stil ofta blev utsatta för elaka kommentarer eller också var det kaos i klassrummet. Förutom personlighetsfaktorer var dock lärarens ämneskompetens avgörande för hur omtyckt han eller hon var, vilket i sin tur påverkade arbetsmiljön och säkert också inlärningen.

http://www.dn.se/debatt/larare-och-elever-ar-varandras-arbetsmiljo/

//Jennifer, Grupp 4

Arbetsmiljöns betydelse för inlärningen

Det är knappast något nytt att inlärningen påverkas av arbetsmiljön, men frågan är hur mycket? Detta är antagligen något mycket individuellt – en del påverkas knappast alls av den omgivande miljön medan andra inte kan koncentrera sig och därmed lära sig i vissa miljöer. Själv är jag estetiker och tycker om när det finns lite ljud i bakgrunden, och därför är t.ex. ett trevligt inrett café en bra inlärningsmiljö för mig, till skillnad från ett tyst bibliotek eller dyl. Jag menar inte att jag inte skulle lära mig något i den senare nämnda miljön, men upplevelsen blir åtminstone positivare i den förstnämnda miljön.

Samma gäller på arbetsplatser – en trevlig miljö kan bidra till bättre inlärning. Också i skolor kan miljön, bland annat faktorer som klasstorlek och ljudnivå, vara betydande för hur bra eleverna lär sig. Lena Andersson skriver dock i Dagens Nyheter att det också är upp till eleverna själva huruvida de lär sig något och därför vore det idealt att själv bli medveten om vilken miljö som fungerar bäst för en samt vilka inlärningsmetoder som passar en bäst.

http://www.dn.se/ledare/kolumner/lararen-ar-ingen-trollkarl/

//Jennifer, Grupp 4

 

Nya arbetsformer

Stress är ett väldigt vanligt ord som ofta förknippas med arbete. I vårt västerländska samhälle lägger vi ganska stor press på arbetet och stress förekommer ganska lätt och många i vårt samhälle lider av daglig stress som kan resultera i utmattning. Ett sätt att förebygga stress i arbetet kan vara med just nya arbetsformer. Ett exempel för denna teori är att kassörskor i till exempel mataffärer inte längre endast har skift där de sitter i kassan eftersom det ledde till utmattning. Nu har man ändrat på arbetsuppgifterna inom affärsbranschen och personalen i en mataffär har varierande arbetsuppgifter som förebygger risken för stress och utmattning.

Källa:

http://ki.se/forskning/okad-stress-med-nya-mentalt-lopande-band

Alexandra Wall / Grupp 4

Mångfald=lönsamhet

Mångfald i organisationer är ibland förknippade med lönsamhet eftersom mångfald förknippas oftast med jämlikhet. Mångfald kan också leda till förbättrad arbetsförmåga och resultat i och med att man har olika personligheter och individer som oftast förknippas med någonting positivt. Mångfald förknippas också med frågan jämställdhet mellan kvinnor och män i en organisation, speciellt inom styrelsen.

Enligt artikeln ”Mångfald i styrelsen bra för lönsamheten” så kan kan använda sig av att mångfald faktiskt leder till bättre lönsamhet som kanske intresserar organisationer mera än frågan om jämställdhet i organisationen. Det har även gjorts forskningar om att organisationer med kvinnor i styrelsen har haft bättre lönsamhet än organisationer utan. Då är frågan inte om att just kvinnor behövs utan att mångfald är faktiskt lika med lönsamhet.

Källa:

Dagens Nyheter, ”Mångfald i styrelser bra för lönsamheten”, 02.04.2010

Läst: 27.04.2014

url: http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/mangfald-i-styrelser-bra-for-lonsamheten/

Alexandra Wall / Grupp 4

Vad är ”bra” ledarskap?

Jag hittade ett intressant blogginlägg där ordet ledarskap diskuterades. Enligt bloggaren Gyllenpalm så fokuserar chefer ofta på att leda sina anställda på ett sätt som de själv vill bli ledda och skyller ibland på personalen om de inte reagerar positivt på det sättet att leda. Om en ledare drar sina anställda över en kam och har ett sätt att leda alla blir resultatet ofta negativt, trots att ledaren tycker att hans ledarsätt är hur bra som helst. Nyckelordet för ett bättre ledarskap är då individuell ledning och istället för att fundera på frågan hur vill jag leda ska frågan vara hur vill denna person att jag ska leda den? Att behandla personalen individualistisk ökar chansen för ett positivt resultat och personalens krav för en ”bra” ledare fylls lättare.

Denna metod behövs inte endast på kontoret utan ”bra” ledarskap behövs även i vardagslivet även om du är chef, arbetstagare eller till och med en kompis så behöver man kunskaper i ledarskap. Därför är kunskapen att vara en ”bra” ledare en väldigt stark och viktig egenskap.

Källa:

IHM business school, Madeleine von Gyllenpalm, ”Bra ledarskap – vad är det?” 14.10.2013

Läst: 27.04.2014

Url: http://www.ihm.se/blogg/madeleine-von-gyllenpalm/bra-ledarskap-vad-ar-det

Alexandra Wall / Grupp 4

Vinn de anställdas hjärtan först

Employee branding var för mig ett nytt teoretiskt begrepp, men nog ett mycket välkänt fenomen som jag många gånger stött på i verkligheten. Det är helt enkelt tanken om att de anställda är organisationens varumärke utåt. Hur de anställda talar om företaget för andra påverkar företagets varumärke antingen bra eller dåligt och det är därför av stor vikt att organisationen behandlar de anställda väl. Det spelar med andra ord inte så stor roll hur väl kunderna behandlas om inte de anställda också är glada. Detta är med andra ord nära relaterat till ledarskap och hur väl ledarna kan kommunicera ut företagets visioner och mål för de anställda, så att de känner en vilja att marknadsföra bolaget bra utåt.

Enligt Företagsbarometern 2013 i Sverige, som undersöker hur studerande uppfattar olika organisationer som arbetsgivare, var Google och IKEA rankade högst upp inom business. Längst ner på listan var Systembolaget (motsvarar finska Alko).  Man kan även ändra bransch och se vilka företag som var populärast där, se länk här: http://universumglobal.com/ideal-employer-rankings/student-surveys/sweden/

Detta visar att Google och IKEA har lyckats mycket väl med employer branding, vilket är att göra varumärket till en intressant och attraktiv arbetsplats.

Personligen tror jag att detta väger mycket tungt när man som ung ska söka jobb. Under flera år har man hört vänner och bekanta antingen tala gott eller mindre gott om olika företag, vilket starkt påverkar ens egna val. Jag skulle till exempel tänka två gånger innan jag sökte till Scandinavian Outdoor Store, medan jag har hört mycket gott om Clas Ohlsons som företag.

Vad har ni för erfarenheter?

employer_branding

/Andrea, grupp 4