Policy mot barnrättsfrågor

I en artikel ur Dagens Nyheter framkommer det att 38 % av företagen i Sverige saknar en policy mot barnarbete. Intressant vore det att veta hur läget är i Finland. Kungaparet som kommenterat artikeln konstaterar att det är konsumenterna som sätter press på företagen för att de skall bli mer etiska men att det även finns krav från de anställda att deras företag skall vara s.k. ”good companies”. Det tycker jag visar en bra sida hos de anställda där etiska frågor tas i beaktande och kan skapa en förändring på längre sikt.

Dagens Nyheter (12.04.2014). ”Kungaparet: Barnarbete måste upp på dagordningen”. Tillgänglig http://www.dn.se/ekonomi/kungaparet-barnarbete-maste-upp-pa-dagordningen/ Hämtad 26.04.2014.

Grupp 3, Jemima

Culture for dummies – 5 enkla steg till en exceptionell organisationskultur i ny eller förändrande organisationskontext

Employees-Celebrating.

1. Förankra värderingar till allt som görs

– Värderingar är något som var och en innehar och något som det lönar sig att diskutera om. Alla funktioner en organisation har skall vara förankringsbara med personalens värderingar. Värderingar skall vara effektivt utkommunicerade. Exempelvis skall personalen i sitt beslutsfattande alltid ha en feelgood-känsla i ryggmärgen om att ”detta beslut faktiskt är viktigt för organisationen”.

2. Rekrytera praktiskt lämplig arbetskraft på basis av kulturella värderingar

– Efter att grundpelarna angående de organisationsinterna värderingarna och den organisationella kulturen erigerats, är det centralt att arbetskraften som en organisation rekryterar passar in i schablonen och mentalt lämpar sig för de målsättningar och visioner som organisationen har. Att tänka på ett enhetligt sätt är lika med att dra repet åt samma håll, och detta är solklart väldigt centralt. Fråga exempelvis Mark Zuckerberg eller Erik Ringertz (googla honom gärna!;)

When your company’s culture is clear, it becomes easier to find new staff who will fit in and become productive members of the team.

3. Var klar i kommunikationen av förväntningarna

– Medarbetarna skall snabbt och enkelt förstå vad som kulturmässigt förväntas av dem. Varför utförs aktiviteter som de utförs, hur interaktionen med kolleger eller samarbetspartners lämpligast fungerar osv.

4. Uppföljning av kulturaspekter

– Att klart och tydligt visa att organisationen bryr sig om den aktivitetsomringande kulturen och medarbetarnas värderingar är viktigt. Att diskutera eventuella kulturrelaterade problem är ännu viktigare. Proaktivitet bör främjas istället för reaktivitet – utan att det sistnämnda bortglöms.

5. Visa exempel – startande från toppnivån

– Ledarskapet spelar en väsentlig roll i starka, unika och fungerande organisationskulturer. Zuckerberg och Ringertz (Årets chef 2014) är än igen lämpliga exempel. Poängen här ligger i att ifall ledarskapet idkas på totalt motsatta grunder som kulturen kommunicerats fungera, är det svårt att övertyga medarbetarna om kulturmässiga drag. Likaså vore det paradoxalt att förvänta sig att medarbetarna följde de givna riktlinjerna ifall det vore synligt att ledningen agerar på separata grunder.

Jag konstituerade detta miniatyrramverk på basis av olika ”how to”-listningar som jag träffade på i Twitter, som businessgurun ofta mikrobloggar om och använde ett par exempel (FB, Netlight) som jag personligen imponerats av under sistone.

Etikproblemlösning utan kompetens?

Michael Mattis skrev år 2008 i sin Moneywatch-sektion på CBS:s webbplats, att etiska problem sällan löses organisationsinternt på ett tillräckligt kompetent sätt.

Det framgår ur The Society for Human Resource Managements undersökning (gjorts 2008, över 3000 svaranden) att:

-23% av undersökningssvarandena ansåg att etiska frågor inte tacklas på tillräcklig nivå i deras respektive organisationer
-50% av svarandena ansåg att de aldrig fått för sig att söka svar på etikrelaterade frågor även om de hade sådana
-57% ansåg att etiska aspekter förmodligen inte spelade vilken som helst roll i arbetarevalueringar
-19% ansåg det svårt och pressande att följa sina etiska regler ifall sådana fanns. Pressmomentet menade de att uppkom från såväl medarbetare som chefer och underordnade.

Trots ovanbeskrivna svar ansåg majoriteten att HR-avdelningarna var de avdelningar som arbetade med etik i organisationerna, samt att etikinformation förmodligen skulle fås just ur HR-avdelningen vid behov.

Detta låter väldigt paradoxalt. Egentligen kan det (generaliserat, så klart) konstateras att HR-avdelningarna misslyckas på en allmän nivå, men också HR-avdelningarnas uppgifter i etikrelaterade ärenden verkar allt annat än solklara. Mattis ifrågesätter ifall det egentligen är en etisk dilemma i sig att göra ensam HR-avdelningen ansvarig för etiska problemsituationer. Personligen kan jag inte komma på någon annan instans i en normal organisationskontext som skulle bära ansvaret för etiska frågor i stället för HR. Men satsar men egentligen tillräckligt med resurser för att utbilda HR-personer i etik? Är dessa personer kompetenta nog för att lösa etiska problem?

Framtidens HR

I ett inlägg på HRbloggen.se skriver Anna Ahnlund (14.11.2013) om framtidens HR-trender i en digital värld. Det intressantaste för mig just nu är det hon skriver om rekryteringen. Traditionell rekrytering förutspås ersättas med bland annat sociala medier och rekommendationer och frågan är om traditionell rekrytering över huvudtaget kommer att behövas i framtiden. Dessutom spekulerar hon i att CV:n skulle spela allt mindre roll och att man istället skulle lägga fokus på framtida prestationer.

Jag tycker man redan en tid sett mycket rekrytering som inte är traditionell och anser således att detta inte är någon ny trend. Visst är det möjligt att den traditionella rekryteringen försvinner, men tror att det kommer att ta en lång tid.

http://hrbloggen.se/2013/11/framtidens-hr-trender.html

//Lotta

Åtta snabba steg för att lyckas med förändringsprocesser

Organisationen skall:

1. Skapa en känsla av allvar och angelägenhet

2. Bilda en samordnad styrgrupp

3. Formulera vision och strategi

4. Förmedla visionen

5. Ge de anställda befogenhet att agera

6. Skapa kortsiktiga vinster

7. Bredda arbetet

8. Förankra de nya inställningarna i företagskulturen

Denna lista har skapats av John P Kotter och ifall man vill läsa mera om de åtta olika stegen för framgångsrika förändringsprocesser kan man gå in på den här länken.

En personal som trivs är varje arbetsgivares dröm

För att personalen ska trivas krävs:

1. Att företaget ger utrymme, tid samt resurser åt medarbetarna. Så att de kan känna sig delaktiga på arbetsplatsen och utvecklas som individer i sin arbetsuppgift. Samt att medarbetarna på sin arbetsplats känner sig hörda och sedda för deras arbetsinsats.

2. För det andra handlar det om hur väl gruppen fungerar. Dvs. att alla kan känna att de har en egen roll i gruppen där de kan bidra med sin egen potential och förmåga. Samt att man kan samarbeta och lösa problem tillsammans med hjälp av tydlig och rak kommunikation.

3. Den sista faktorn är individerna själva, dvs. hur meningsfullt de ser på sitt arbete. T.ex. ifall medarbetarna endast arbetar för att få sin lön i slutet av månaden eller ifall de faktiskt är där för att arbeta och utvecklas.

http://www.kraftvision.se/personalutveckling.php

Allting på arbetsplatsen är arbetsmiljö!

Ifall man själv tänker efter en stund på rubriken, så stämmer detta arbetsplatsen är arbetsmiljön. Även en arbetsplats där man arbetar för att skapa en bättre arbetsmiljö är en attraktiv arbetsplats.

Tre viktiga skäl att satsa på arbetsmiljön är:

  • Humanistiska
  • Ekonomiska
  • Juridiska

Det humanistiska och ekonomiska här i princip kan man säga lite ihop med varandra. Då det humanistiska perspektivet innebär att man skall ta hand om sina medarbetare, så att de t.ex. inte blir sjuka hela tiden. Detta är dessutom inte ekonomiska lönsamt för företaget, ifall medarbetarna hela tiden är sjuka. Dessutom så finns juridiska krav på arbetsgivaren att aktivt arbeta för att sjukdomar och ohälsa inte förekommer i företaget.

Dessutom så finns det både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysiska arbetsmiljö är ofta lättare att förstå sig på då de ofta är mer synliga, t.ex. ljus och buller. Psykosocial faktorer däremot är inte lika synliga. Då det psykiska välbefinnandet påverkas av t.ex. arbetsbelastningen, förståelsen för sitt uppdrag samt ledarskapets påverkan.

Källa: http://www.ledarna.se/sv/Chefsguider/Arbetsmiljo/

// Arthur, Grupp 2

Alko är Finlands bästa arbetsplats!

Hur förvånade blev inte vi då vi läste att Alko är Finlands bästa arbetsplats. Orsaken till detta är att Alko har gjort ett föredömligt arbete genom att utveckla personalen och kundupplevelsen till en inspirerande helhet, säger verkställande direktör Mona Rundberg vid institutet Great Place to Work.

se länk nedan för mer information:

http://www.alko.fi/alko-palvelee/alko-on-suomen-paras-tyopaikka/