Framtidsfunderingar

Ett hårt omtvistat projekt från regeringens sida har länge varit att tvinga upp pensionsåldern. Den nuvarande åldern på 60-65 år är helt enkelt inte hållbar då de stora ålderskullarna når pensionsåldern.

Förslaget har mötts av starkt motstånd, vilket är förståeligt bland personer som planerat hela sitt arbetsliv utgående från idéen om att pensionsdagarna hägrar vid 63, en ålder då allt fler kan njuta av en god livskvalitet och i många fall kanske uppleva en ny ungdomstid av frihet och äventyr. Det känns liksom okej att slita hårt med begränsad fritid i 35-40 år om man kan se fram emot 20 års ledighet efter det.

Börjar vi däremot skuffa upp pensionsåldern mot 70-75 år måste vi också börja se över människors karriärer som helheter. Få människor klarar av att arbeta för full maskin till en ålder av 75 år, speciellt om arbetsuppgifterna inte anpassas och omformas.

En idé som lyfts upp i samband med försök att hålla igång kvinnors karriärer i samband med familjebildning är större flexibilitet med arbetstider och arbetsformer. Det är förstås inte möjligt i alla branscher, men betydligt fler kunde säkert dela upp arbetstiden mellan hem och arbetsplats och skräddarsy sina arbetstider för att passa med den egna livssituationen.

Det samma gäller arbetsuppgifter. En 70-åring orkar nödvändigtvis inte med samma tempo och uppgifter som en 30-åring gör, men besitter samtidigt ovärderlig kunskap som bara kan erhållas genom årtionden av praktisk erfarenhet. Vill man effektivt hålla kvar en åldrande befolkning i arbetslivet skulle man göra klokt i att börja fundera ut sätt att verkligen dra nytta av dem, så de inte blir en belastning för företagen i stället för samhället (lite krasst uttryckt, men så går tongångarna ofta i den offentliga debatten).

Mindre möten och mer social media

Jason Fried talar om varför arbete inte blir gjort på kontoret. När man frågar människor var de arbetar när de vill få saker gjort brukar de inte nämna konotret. Ändå investerar företag stora summor på kontor som ska vara ställen där människor kan vara produktiva.

För mig är det vid köksbordet tidigt på morgonen. För en annan i biblioteket, kanske i parken eller på caféet. Varför får vi inte saker gjorda på kontoret?

Enligt Jason beror det på att vårt arbete avbryts konstant på konoret. Han kallar dessa avbrytningar för M&Ms, alltså meetings and managers. När vi arbetar på ställen utanför kontoret finns varken möten eller chefer på plats. Månfa chefer hävdar att de inte kan ge sina anställda friheten att arbeta hemifrån för där finns så mycket störande element som kan avbryta arbetet. Skillnaden mellan dessa är ändå att du väljer själv när du vill abryta ditt arbete och ta en sväng till kylskåpet, medan du på kontoret blir avbruten helt plötsligt då din chef kommer och kollar hur du jobbar.

På många arbetsplatser får man redan arbeta utanför kontoret, frihet anses som något som ökar motivationen och produktiviteten. En annan lösning är enligt Jason att kommunicera mera via sociala medier och email och mindre face to face även om man arbetar på samma kontor. Då kan man välja att stänga av konversationerna och koncentrera sig på sitt arbete när man vill. Vara säker på att man får arbeta i lugn och ro hur länge man vill.

Envy that

På grund av de sociala medierna finns det idag goda förutsättningar för känslor av avund, vilket enligt artikeln ”Put your envy to good use” kan kallas för ”modern avund”. I regel anses avund vara något negativt, men det behöver nödvändigtvis inte vara det. I själva verket kan avund vara en bidragande faktor till framgång, om man närmar sig den på rätt sätt. Enligt The Wall Street Journal föreslår psykologer att det finns två typer av avund: skadlig och gynnsam. Studier har visat att den gynnsamma avunden kan fungera som motivation och inspiration, då man önskar sig vara lika bra som den som avundas. Däremot ska man undvika att önska dem som avundas dåliga saker. Det har också visat sig att avund kan förbättra minnet och ge oss en kognitiv puff på vägen till bättre prestationer. Enligt en Harvard Business Review från 2010 kan dessutom ”envy reflex” hjälpa människor att fokusera på det som är viktigast för dem och ifall man inte reagerar på reflexen i arbetet, kan följderna leda till ett sämre resultat för hela företaget.

KÄLLA

/Eva

Funderingar kring en artikel i HS, D – TYÖELÄMÄ, ”Meillä voidaan hyvin”

I artikeln, ”Meillä voidaan hyvin”, (Helsingin Sanomat, 13.04.2014) diskuterar journalisten om välmåendet i arbetet. Den viktigaste tanken kommer snabbt fram: organisationens ledning måste konstant satsa på sin personal och att ordna det vanliga ”företagets lilla jul” som ett pris för ett års arbete räcker inte mera. Personalen behöver mera uppmärksamhet än det. I artikeln betonar psykologen Eeva-Marja Lee att oftast märker personalen inte alla de olika sätten, som organisationer använder, när de försöker att satsa på sin personal. Investeringar kan variera från små detaljer (t.ex. nya kaffekoppar i fikarummet) till de gemensamma fester.

Arbetsmarknader i den föränderliga världen har blivit allt mer osäkra och det är jätte svårt för många att få en fast tjänst i någon organisation. De flesta måste byta arbeten och tävla för nya arbetsmöjligheter. Konkurrens på den globala arbetsmarknaden är hård. Man måste ha en bredd skala av olika kunskaper och kompetens för att kunna uppnå sina mål och drömmar. Arbetstagares stöd kan vara avgörande när det kommer till att bygga upp en lyckad karriär.

Det har blivit allt viktigare för organisationerna att ha en ordentlig personalplan dvs. strategier och planer hur organisationen tar hand om sina medlemmar. Olika företagen har börjat satsa på sin personal med hjälp av nya behandlingssätt. De här sättena siktar mot att ta hand de anställda innan de blir sjuka eller okunniga att arbeta och att öka delaktighetskänsla bland personalen. Det förebyggande arbetet hjälper med att öka organisationers produktivitet och effektivitet nu och i framtiden.

/Anni, gr. 5

 

HS, 13.4.14, 1 HS, 13.4.14, 2

Arbetsformer – mycket snack om kontorslandsskap

Jag har nyligen varit med på en process där två olika kontorer med ca. 40 medarbetare vardera har slagits tillsamman för att forma en enhet av 80 medarbetare. Det största problemet med flyttet var att alla inte fick behålla egna arbetsrum på grund av brist på kontorsutrymme. Enligt arkitekternas förslag fick ca. hälften av personalen nöja sig med platser på det nya öppna kontorsladskapet, medan experter och förmän fick egna rum. Det blev inget snack om arbetsrumsuppdelningen eftersom den var ganska klar, men nog om det öppna kontorsladskapets inverkan på människor och arbetseffektivitet.

Enligt de flesta studier om ämnet har öppna kontorslandskap negativa inverkan på arbetseffektivitet. Enligt bl.a. följande artiklar http://www.hs.fi/tyoelama/a1390024096825 och http://www.talouselama.fi/uutiset/kaikki+tutkimukset+ovat+yksimielisia+siita+etta+avokonttorit+ovat+hirvea+idea/a2224922 ökar det öppna landskapet medarbetarnas stress och stör dem i deras arbete. Detta empiriskt påvisade resonemanget är konstigt eftersom det öppna landskapet verkar enligt min uppfattning vara standardlösningen för många nya kontorsutrymmen. Det öppna lanskapet tillämpas nuförtiden t.o.m. på expertorganisationer som t.ex. universiteter och olika designföretag.

Efter att ha suttit en dag på min nya plats i ett öppet kontorslandskap kan jag inte ännu säga jo eller ja om det. Det som jag nog vet är att det var mycket lättare för mig att acceptera de förändringar som har skett i vår organisation, eftersom vi medarbetarna fick vara med i beslutsfattningsprocessen och utarbetade den slutliga kontorslayouten själv ur de ramar som ledningen gav oss.

Så, öppna landskap får tummen ner, men öppenhet och delaktighet i förändringsprocessen får tummen upp. Många saker att tänka på ur ett HRM-perspektiv.

// Noora

Dags att vårstäda telefonen

Tidningen Chef publicerade 25.4 en artikel med rubriken 8 appar chefen inte kan vara utan . I artikeln listas apparna var för sig och skribenten hävdar att dessa verktyg sparar chefen både tid och pengar.

appar

Jag citerar:

1. Turboscan
Den här appen har toppat listan över business-appar i två år. Förståeligt. En bra ersättare till skannern som har blivit ännu bättre. Den som lär sig använda Turboscan oftare får ett försprång.

2. Viary
Prisbelönta appen Viary är som en privat Yoda i mobilen. Du får knuffar i rätt riktning för att utveckla ditt beteende och helt enkelt bli en bättre, smartare version av dig själv. Funkar lika bra på dina medarbetare.

3. Samhällsnyttan
EU-rådgivaren Karin Nilsson har utvecklat en app som underlättar vardagen. Vilka skolor och förskolor finns nära dig och hur är de? Vilka vårdhem/sjukhem finns? Eller: Var är simhallen? 

4. Lifesum
En app för bättre hälsa i vardagen. Notera vad som faktiskt slinker ner till frukost, lunch och middag. Registrera även träning utan pekpinnar. Just nu finns appen bara för Iphone.

5. SAOL
Gå aldrig mer vilse i rättstavningens värld. Med Saol-appen i telefonen blir Svenska Akademiens ordlista ditt rättesnöre. Har över 125 000 ord och en sökfunktion för stavningskoll. Även korsordshjälp.

6. Trello
Släng post-it-lapparna på ditt skrivbord. Med Trello ser du snabbt vad som ska prioriteras och hur arbetsgruppen ligger till. Planera, samarbeta och organisera smartare ihop med teamet. 

7. Mötesplan
Med hjälp av den pedagogiska appen Mötesplan skissar man upp sitt möte och skickar därefter den färdiga mötesplanen till deltagarna och dig själv. Sparar många minuter i vardagen. 

8. Lastpass
Denna livboj i lösenordsträsket finns för de flesta plattformar. Mest användbar är kanske desktopversionen. Ett enda säkert lösenord låser upp alla dina sajter. En sann räddare i nöden.

Slut på citat.

Då var vi fullärda. Man ju fråga sig hur mycket pengar man sparar genom att lägga pengar på de appar som kostar, och hur mycket tid sparar man genom att använda dem?

Det är rätt intressant egentligen, vi samlar hela tiden på oss appar vi kan tänkas ha nytta av, ibland utan att riktigt veta vad vi kan göra med dem. I min telefon finns idag exakt 54 appar, jag använder 6 av dem dagligen. Vad gör jag då med de resterande 48?
Tja, det är nog dags för vårstädning.

Nya arbetsformer

Stress är ett väldigt vanligt ord som ofta förknippas med arbete. I vårt västerländska samhälle lägger vi ganska stor press på arbetet och stress förekommer ganska lätt och många i vårt samhälle lider av daglig stress som kan resultera i utmattning. Ett sätt att förebygga stress i arbetet kan vara med just nya arbetsformer. Ett exempel för denna teori är att kassörskor i till exempel mataffärer inte längre endast har skift där de sitter i kassan eftersom det ledde till utmattning. Nu har man ändrat på arbetsuppgifterna inom affärsbranschen och personalen i en mataffär har varierande arbetsuppgifter som förebygger risken för stress och utmattning.

Källa:

http://ki.se/forskning/okad-stress-med-nya-mentalt-lopande-band

Alexandra Wall / Grupp 4

Smarta kontor förbättrar kreativiteten

Ett av en organisations viktigaste framgångsrecept är att skapa en arbetsmijlö som motiverar och som ger möjligheter till kreativitet. En väl utfunderad arbetsmiljö kan även förbättra på kommunikationen, förstärka gruppandan samt indirekt förebygga  t.ex. sjukfrånvaron. Kvalitetsmagasinet.se behandlar i en artikel olika aspekter på smarta kontor. Kinnarps som är ett möbelföretag, specialiserat på kontorsinredning nämner som de 5 största kontorstrenderna följande:

1. Hejdå till egna rum (kontorsytorna krymper och samkontor blir vanligare)

2. Flytande kontor ( jobbar även på distans hemma eller på cafér.

3. Aktivitetsbaserade kontor

4. Kollaborativa arbetsplatser (Personer med olika egenskaper och uppgifter på samma punkt)

5. Kontor som avspeglar varumärket

Samma artikel presenterar även fem nyckelfaktorer för kreativa arbetsmiljöer

1. Möjlighet till förändring

2. Oförutsägbarhet i lokalerna

3. Trygga miljöer

4. Plats för lek

5. Samlas vid kaffemaksinen

Exempel på punkt tre kunde vara t.ex. biljardbordeller datorspel där man firtt kan slappna av och diskutera om något annat än arbetet, eller sedan få nya idéer som man friare vågar framföra.

Källa:

Catrin Offerman: ”Smarta kontor förbättrar kreativiteten”, ur  kvalitetsmagasinet.se. 15.4.2014.

http://kvalitetsmagasinet.se/smarta-kontor-forbattrar-kreativiteten/

(läst 27.4.2014)

Christian, Grupp 3

Hej, det här är gruppanda!

GRUPP 12
H
ej vi är grupp 12, det vill säga ”Organisationens hjärta <3”.

Vi valde redan på den första gruppträffen att tillsammans diskutera fram blogginläggen under en gemytlig vinkväll i slutet av kursen. Under vinkvällen kommer vi att arbeta oss fram till innovativa och intressanta blogginlägg. Vi valde att skapa gruppanda genom att träffas under ledigare omständigheter i en trevligare miljö än Hankens datasal.

Genom vinkvällen har vi: 1) gruppanda, 2)en trevlig arbetsmiljö, 3) en gemensam arbetsprocess och 4) en ny arbetsform (för oss denna kurs)!

Dessutom belönar vi oss efter att ha skrivit tent och case-uppgifter!