Hurdan är en dålig chef?

Helsingin Sanomat skriver om dåliga chefer:

En dålig chef föreställer sig att hela organisationen roterar runt honom och tror att folk endast finns till för honom. Han förstår inte att hans uppdrag är att ta hand om människors motivation och förutsättningar för att arbeta, inte att underkuva andra. Det är också vanligt att chefen inte låter sina underordnade ta beslut i frågor och värdesätter inte deras åsikter och idéer. Andra typiska drag som karakteriserar dåligt ledarskap är tätt på varandra följande organisationsförändringar, hemlighållande av ens egna misstag och framhävningen av ens egen position.

Den kritiska inställningen mot förmän syns i undersökningar. Till exempel i en enkät utförd av försäkringsbolaget If år 2012, nämnde 39% av de tillfrågade dåligt ledarskap som ett av problemen på sin arbetsplats. I fackförbundet Pros enkät år 2013, i sin tur, ansåg 43% av svararna att ledarskapet på den egna arbetsplatsen inte bygger på god kunskap och gott omdöme.

De underställda kan fråga sig varför en så olämplig person överhuvudtaget hamnar som ledare och varför dåliga chefer stannar kvar i ledande positioner. En förklaring enligt Helsingin Sanomat är att dåliga ledare utser andra dåliga ledare. Det handlar alltså om den ”ryska dockans effekt”, som även Lindmark och Önnevik behandlar i Human Resource Management: Organisationens hjärta (2011: 87): Människor väljer lite yngre kloner av sig själva som efterföljare, eftersom det är trevligt att hänga med likasinnade människor.

Den högsta ledningen lägger inte alltid märke till dåligt ledarskap, eller är bara intresserad av att siffrorna hålls bra. Dåligt ledarskap kan leda till att människor slutar bry sig och utveckla saker, utan gör endast det nödvändiga.

Har ni erfarenheter av dåliga chefer? Vad tycker ni karakteriserar dåligt ledarskap? Vad kan man som underordnad göra i en sådan situation?

/Heidi, Grupp 1

Källor:

Lindmark, Anders & Önnevik, Thomas 2011: Human Resource Management: Organisationens hjärta. Studentlitteratur, Lund.

Mustranta, Maria 2014: ”Huono pomo vähättelee alaisten mielipiteitä”. Helsingin Sanomat 24.3.2014.  Tillgänglig på: http://www.hs.fi/tyoelama/Huono+pomo+v%C3%A4h%C3%A4ttelee+alaisten+mielipiteit%C3%A4/a1395372460722 (läst 22.4. 2014).

Unga arbetare vill inte bli chefer

Allt fler chefer går i pension, är företagen beredda på det här? En artikel tar upp att 48 chefer kommer att gå i pension varje arbetsdag under de närmaste 10 åren. Den här generationsväxlingen har företagen varit medvetna om men har de förberett sig på detta? Det står att allt yngre personer flyr rollen som chef. Borde företagen här locka yngre personer till mera ledande roller för att det i framtiden ska finnas någon som tar över företagen. Hur ska företagen få yngre arbetare att jobba sig uppåt i företaget och få en större roll som till exempel chef?

http://chef.se/generationsvaxlingen-ar-har-dags-att-agera/

/Emma, grupp 3

Det finns bättre belöning än pengar

Arbetstagarna uppskattar mer en trygg arbetsplats, företagskultur, möjligheten att påverka och bra arbetstider mer än att få belöning i penningform. Forskning visar att mindre än 10 % av motivationen hos arbetarna förklaras av belöningar i form av pengar.

Så för att hålla kvar arbetarna gäller det att belöna på rätt sätt. Företag borde satsa på arbetsmiljön, tryggheten och ett bra ledarskap mera eftersom det är sådant arbetstagare uppskattar allt mer på arbetsplatser.

http://www.ledarna.se/sv/Chefsguider/Lon/Satta-lon/Beloningar-och-formaner/

/Emma, grupp 3

”Uppskattning viktigare än lön”

Är en hög lön den faktoren som får arbetaren att stanna på en arbetsplats? Nej, enligt Poolias kompetensindikator, på första plats kommer en bra chef som ger erkänsla och uppskattning, efter det utvecklande arbetsuppgifter, på tredje plats trevliga kolleger och lönen kommer först på fjärde plats. Enligt mig är detta nog inget konstigt, alla har ett behov av att känna sig uppskattade och arbetar man heltid är jobbet ett av de ställen man spenderar mest tid på.

Det som jag tycker att borde tänka på som har en ledarskapsposition (och även andra i företaget). ”Varje chef borde ha som målsättning att varje dag visa erkänsla och uppskattning till sina anställda. Ett sådant beteende är en investering för att behålla anställda länge, det är dessutom gratis.”. Egentligen är det ju det billigaste ett företag kan göra? Hur är det ändå så svårt med att visa uppskattning och ge positiv feedback?

Läs mer här: http://www.dn.se/ekonomi/uppskattning-viktigare-an-lon/

// Bettina, grupp 9

”Great place to work”

Varje år gör ”Great place to work- insitutet” en undersökning där de rangordnar de bästa arbetsplatserna per land. I och med att jag jobbat på det ”bästa” företaget inom kategorin stora företag (2012) i Finland är jag speciellt intresserad av hur undersökningen görs och hur företagen ser på den. För företagen är det ju en form av branding att delta i undersökningen och komma högt uppe på lista. Ikea, som jag då jobbade på, har väldigt utfunderade HR strategier och bra personalförmåner, men min egen erfarenhet visar att dålig ledarskap kan leda till att arbetsplatsen inte känns som ”Suomen paras työpaikka”- som Ikea då marknadsförde sig med.

http://www.greatplacetowork.fi/best-companies/suomen-parhaat-tyoepaikat-listat

Vad tycker ni om undersökningen? Har ni jobbat på nån av de ”bästa” arbetsplatserna?

// Bettina, grupp 9

Gör aldrig i dag vad du kan göra i morgon

Fenomenet att medvetet skjuta upp saker fastän man vet att det kan få negativa konsekvenser, har under begreppet ”prokrastinering” hittat sin plats i mitt ordförråd. Fredrik Emdén på chef.se (3.4.2014) har samlat ihop forskningsresultat kring prokrastinering på arbetsplatsen, vilket har visat sig vara vanligare än jag vågat tro.

Jag ser inget nytt i konstaterandet att människor undviker saker som ger dem obehag och istället eftersträvar saker som får dem att må bra. Däremot tror jag inte att många har tänkt sig att prokrastinering på arbetet kan medföra ett ekonomiskt samhällsproblem. I USA har forskare räknat ut att anställda prokrastinerar i genomsnitt två timmar per dag, vilket medför såväl ekonomiska bortfall som negativa konsekvenser på andra områden i livet på grund av övertidsarbete. Både antalet prokrastinerare och kostnaderna för prokrastinering förväntas växa i framtiden och problemet är därför värt att uppmärksammas.

Prokrastinering uppstår främst på grund av bristande motivation och enligt forskare kan chefens ledarstil spela en avgörande roll i problemet. För att förebygga prokrastinering på arbetsplatsen, kan chefen till exempel lägga mer fokus på kortsiktiga mål samt belöna sina anställda, både med hjälp av yttre incitament och genom att erbjuda en tydlig vision som skapar inre motivation. Chefen kan också försöka undvika att distrahera sina medarbetare i arbetet, fundera över hur han själv handskas med prokrastinering och hur han kan vara ett gott exempel för andra.

http://chef.se/prokrastinera-skjuta-upp/

/Eva

Andelen kvinnliga chefer ökar

Andelen kvinnliga chefer har ökat i Sverige. Under sex år har könsfördelningen i svenska organisationer gått från 29% kvinnor och 71% män till 36% kvinnor och 64% män. Detta är ett stort framsteg! Undersökningen visar också att av dessa företag har 81% ett chefsutvecklingsprogram, var endast 17% av dessa företag har ett särskilt program för att öka kvinnornas chefposition inom företaget.

Jag personligen hoppas och tror att antalet kvinnliga chefer kommer öka med åren. Jag tror personligen att en mer jämställd organisation bidrar till bättre effektivitet och resultat! Och vilken organisation vill inte uppnå detta?

/Johanna (Grupp 13)

Se artikeln;   http://chef.se/andelen-kvinnliga-chefer-okar/WOMEN

Tips om att ge rätt feedback åt arbetstagarna

Vi alla vill få feedback för våra prestationer, både för bra och dåliga prestationer. Men det är viktigt att komma ihåg att om det inte sköts på rätt sätt kan det ha mer negativa effekter än positiva.

Enligt en online artikel ”fast company” finns det sex steg för att uppnå en så bra feedback strategi som möjligt. Dessa steg är;

  1. Det är viktigt att ge feedback vid rätt tidpunkt. Man skall helst ge feedback direkt efter prestationen då allting ännu är fräscht i minnet.  Om man fördröjer feedback kommer det att ta onödig hjärnkapacitet som skulle kunna användas effektivare på något annat.
  2. Var väl förberedd innan mötet.  Det är viktigt att arbetsgivarens känslor inte påverkar feedback samtalet.
  3. Det är viktigt att låta arbetstagaren ge sin feedback först för att sedan kunna jämföra arbetstagarens och arbetsgivarens syn på prestationen. Denna feedback är guldvärd för företaget. Om den interna kommunikationen fungerar som den ska, borde detta inte vara ett problem.
  4. Det är viktigt för arbetsgivaren att inte dra förhastade slutsatser. Ifall något inte är inlämnat i tid är det viktigt att höra varför det inte har inlämnats i tid, istället för att arbetsgivaren börjar gissa sig fram till varför det inte inlämnats inom utsatt tid.
  5. Hur bra arbetsgivarens feedback tas emot av arbetsgivaren beror mycket på hur arbetsgivaren känner sig bli hörd.  Det är viktigt för arbetsgivaren att upprepa den information han fått av arbetsgivaren för att säkerställa att han uppfattat allting rätt.
  6. Ifall möjligt, är det alltid bra att börja en feedback diskussion positivt. Hela samtalet går bättre då. Ifall det börjar negativt kan det hända att arbetsgivaren bli offensiv och man kommer inte fram till någon slutsats. Arbetsgivaren kan förklara poängen med feedback samtalet, och försöka uppmuntra arbetsgivaren med hjälp av samtalet till fortsatt utveckling/förbättring.

Här kan man läsa artikeln: http://www.hrmasia.com/news/latest-news/six-tips-to-giving-proper-employee-feedback/185934/

/Johanna( Grupp 13)

feedback

Engelska arbetare somnar på möten!

Det har visats sig i en ny undersökning att Engelsmännen spenderar mycket tid på möten. Mera än de övriga Europeiska länderna. Det har framkommit att hela 34% somnar under dessa möten… Och hela 10% har tyckt att presentationerna varit så tråkiga att de hittat på en ursäkt att få lämna mötet. 63% av respondenterna anser att mötena skulle vara mycket mer givande om man fick delta mer, bolla med idéer osv.

Sammanfattningsvis kan man säga att engelsmännen borde satsa mer på sina möten. Få deltagarna att engagera sig mer! Både företagen och arbetstagarna kommer vinna på detta. Företagen får fler idéer och åsikter att jobba med och arbetstagarna får mer ut av mötet. Arbetsplatsen är ju ändå ingen plats att sova på! 🙂

 http://www.hrmasia.com/news/latest-news/uk-workers-sleeping-during-meetings/186139/

/ Johanna (grupp 13) Fortsätt läsa