Lärande -en konkurrensfaktor för framtidens organisationer

Vad skiljer de mest framgångsrika och mest effektiva organisationer från de organisationer som inte klarar sig i dagens hårda konkurrens? Ett svar till denna fråga är definitivt lärande.

Enligt Peter Senges (1990) berömda koncept om ”den lärande organisationen”, är det viktigt att identifiera och ta vara på medarbetarnas kunskap, så att både organisationens kollektiva samt medarbetarnas individuella kunskap delas, utökas och utvecklas inom organisationen. Meningen med att utveckla en organisation till en lärande organisation är således att få ut all den kunskap som organisationen har på det bästa möjliga sättet.

Enligt Senges (1990) definition är den lärande organisationen en enhet där det skapas utrymme och förutsättningar för dialog och kunskapsfördelning mellan medarbetarna. Det är således också ytterst viktig att leda lärande organisationer på ett rätt sätt, vilket i idealfallet betyder alltmer ansvar och medarbetarnas delaktighet i organisationens verksamhet och beslutsfattande.

Men kan då alla organisationer klassas som lärande organisationer? Min åsikt är, nej. Den lärande organisationen är ett sätt att fungera som kräver aktiva beslut och lärandebefrämjande arbete i organisationens alla arbetsprocesser. Med andra ord, en organisation måste sträva efter aktivt lärande och involvering av alla medarbetarna på de olika nivåerna av organisationens verksamhet.

Min åsikt är alltså att den lärande organisationen är ett tillstånd som är eftersträvansvärd för alla organisationer. Genom aktivt och kollektivt lärande kan en organisation i mina ögon faktiskt bli mer än summan av medarbetarnas individuella kunskapsbaser, vilket man gör genom att t.ex. lära sig av de kollektiva erfarenheterna som finns i organisationen. Om alla sköter sitt arbete ens 1 % bättre imorgon än vad de gjorde idag, blir slutresultatet en mycket effektivare organisation inom mycket kort tid.

Den lärande organisationen är alltså en mindsett och en del arbetsprocesser som måste implementeras rätt från HRM:s synvinkel. Men kan vilken som helst organisation då bli en lärande organisation? Där är Senges (1990) och mitt svar en klar, jo! Att implementera konstant och aktivt inlärning i organisationens arbetsprocesser är en fråga av vilja och vision. Hoppas bara att detta slår igenom ännu mera i dagens organisationer, eftersom den tid som man satsar på lärande är aldrig en entydig kostnad utan snarare en investering för framtiden.

// Noora

Referens: Senge, P., M. (1990): The fifth discipline: the art and practice of the learning organization. Doubleday/Currency, 1990. Läst på google books, den 29.04.2014.

Envy that

På grund av de sociala medierna finns det idag goda förutsättningar för känslor av avund, vilket enligt artikeln ”Put your envy to good use” kan kallas för ”modern avund”. I regel anses avund vara något negativt, men det behöver nödvändigtvis inte vara det. I själva verket kan avund vara en bidragande faktor till framgång, om man närmar sig den på rätt sätt. Enligt The Wall Street Journal föreslår psykologer att det finns två typer av avund: skadlig och gynnsam. Studier har visat att den gynnsamma avunden kan fungera som motivation och inspiration, då man önskar sig vara lika bra som den som avundas. Däremot ska man undvika att önska dem som avundas dåliga saker. Det har också visat sig att avund kan förbättra minnet och ge oss en kognitiv puff på vägen till bättre prestationer. Enligt en Harvard Business Review från 2010 kan dessutom ”envy reflex” hjälpa människor att fokusera på det som är viktigast för dem och ifall man inte reagerar på reflexen i arbetet, kan följderna leda till ett sämre resultat för hela företaget.

KÄLLA

/Eva

Kaffepaus med VDn

Johan Dennelind, VD för Telia Sonera, har infört ett nytt koncept för företaget för att både utveckla och få en helhetsbild av vad som pågår inom företaget. Konceptet kallar han för ”Fika med Johan” och går ut på att han själv med jämna mellanrum enskilt tar en kopp kaffe med de anställda. På detta vis har de anställda möjlighet att personligen dela sina tankar med VDn och samtidigt skapar han en närmare relation dem emellan. VDn anser att detta både främjer Telia Sonera och ger de anställda möjligheten att påverka. Dennelind menar att genom direkt feedback är det lättare för honom att veta vad som bör åtgärdas inom företaget och på detta sätt är det även lättare för honon att utveckla personalen. Kaffepauser med högsta chefen kan till och med vara mer värdefulla än konsulttjänster och dessutom betydligt billigare för företaget.

På senaste tiden har jag stött på liknande tillvägagångssätt även på annat håll. Att skapa en personlig kontakt med de anställda ger en bild av att man faktiskt bryr sej om att ge tid åt de anställda. Att man ger de anställda en chans att påverka över en kopp kaffe tycker jag dessutom gör stämningen lite mer avslappnad!

coffee-time

 

Källa:                                                                                                               http://chef.se/fika-med-johan-dennelind-for-feedback-telia-chefens-enkla-metod/

/Anna

Lekfull lärande

Enligt en artikel i Forbes kan lekfullhet vara nyckeln till välstånd och framgång i samhället. I artikeln påpekas det att eftersom vi har mera och mera teknologi som löser problem för oss måste vi träna oss människor till att göra det som maskiner inte kan: vi skall lära oss att vara mer initiativrika, kreativa och agera som strategiska tänkare. Vår skolsystem försöker ännu utbilda oss enligt industrialismens effektivitet och repetition även om vår samhälle nuförtiden inte mera fungerar på det sättet: i dag krävs det fantasirikt tänkande och innovationer.

I artikeln påpekas att lekfullhet kan vara svaret till att träna oss till innovativa tänkare. Och vi borde börja med de som är yngsta: vi borde låta barnen leka då de är barn eftersom lekande ger utrymme för drömmande, upptäckande och improvisation. För att garantera att vi inte blir människor som tänker som maskiner borde vi tänka om våra lärande processer.

Artikeln: http://www.forbes.com/sites/ashoka/2014/04/10/why-playful-learning-is-the-key-to-prosperity/

/Eve, Grupp 10

”It’s is ridicilous to learn things by heart because you have the information in your pocket”

När man orkar inte läsa skolböcker så finns det massor av bra föreläsningar på nätet. Själv kollade jag en föreläsning som behandlade om lärandet på olika nivåer i organisationer.Lärandet på arbetet (i praktiken) är mycket annorlunda än lärandet på universitet. Tiden har gjort sitt jobb och den teknologiska utvecklingen har påverkat informationens tillgänglighet och de sociala nätverk.

Här är länken till föreläsningen: https://www.youtube.com/watch?v=VZ-MSZXnUiw

Arbetsmiljöns betydelse för inlärningen

Det är knappast något nytt att inlärningen påverkas av arbetsmiljön, men frågan är hur mycket? Detta är antagligen något mycket individuellt – en del påverkas knappast alls av den omgivande miljön medan andra inte kan koncentrera sig och därmed lära sig i vissa miljöer. Själv är jag estetiker och tycker om när det finns lite ljud i bakgrunden, och därför är t.ex. ett trevligt inrett café en bra inlärningsmiljö för mig, till skillnad från ett tyst bibliotek eller dyl. Jag menar inte att jag inte skulle lära mig något i den senare nämnda miljön, men upplevelsen blir åtminstone positivare i den förstnämnda miljön.

Samma gäller på arbetsplatser – en trevlig miljö kan bidra till bättre inlärning. Också i skolor kan miljön, bland annat faktorer som klasstorlek och ljudnivå, vara betydande för hur bra eleverna lär sig. Lena Andersson skriver dock i Dagens Nyheter att det också är upp till eleverna själva huruvida de lär sig något och därför vore det idealt att själv bli medveten om vilken miljö som fungerar bäst för en samt vilka inlärningsmetoder som passar en bäst.

http://www.dn.se/ledare/kolumner/lararen-ar-ingen-trollkarl/

//Jennifer, Grupp 4

 

Hej, det här är gruppanda!

GRUPP 12
H
ej vi är grupp 12, det vill säga ”Organisationens hjärta <3”.

Vi valde redan på den första gruppträffen att tillsammans diskutera fram blogginläggen under en gemytlig vinkväll i slutet av kursen. Under vinkvällen kommer vi att arbeta oss fram till innovativa och intressanta blogginlägg. Vi valde att skapa gruppanda genom att träffas under ledigare omständigheter i en trevligare miljö än Hankens datasal.

Genom vinkvällen har vi: 1) gruppanda, 2)en trevlig arbetsmiljö, 3) en gemensam arbetsprocess och 4) en ny arbetsform (för oss denna kurs)!

Dessutom belönar vi oss efter att ha skrivit tent och case-uppgifter!

 

Hurdan är din karriärsteg?

Jag läste nyligen en intressant och bra skriven kolumn i Ekonomi-tidningen. I kolumnen funderade Anna-Leena Siliämaa på karriärsteg och hur hennes uppfattning om det har förändrats under tiden. I början av sina studier uppfattade hon karriärsteg som en löpbana: en klar rutt med tydliga rastplatser och en klar mål. Nya erfarenheter och kunskap har dock förändrat hennes uppfattning. Nu ser kolumnisten karriärsteg som en vandring i djungeln eller på fjällen. Hon skriver att när man håller ögönen öppna och vågar prova på allt nytt, upplever och ser man otroliga saker. Om man istället går endast mot målet går man misste på många möjligheter och erfarenheter. I djungeln hjälper guider vid svåra situationer, i arbetslivet fungerar vänner, arbetskompisar, mentorer och chefer som guider.

Jag tycker att en vandring i djungeln symboliserar ganska bra karriärsteg. Man behöver inte alltid så snabbt som möjligt vara i målet utan det kan vara mycket bättre att samla erfarenheter och upplevelser. Förändring är karakteristiskt för samhället och arbetslivet idag och förändringstakten blir allt snabbare hela tiden. Man vet aldrig vilka erfarenheter kommer att vara till nytta eller hurdan riktning ens karriär tar. Det lönar sig att hålla ögönen öppna och ta itu med intressanta möjligheter även om man inte hade planerat det tidigare!

Fördelen med att ta itu med olika slags erbjudanden är att man lär sig av alla upplevelser och får en djupare och bredare syn på världen. En sak leder till en annan och plötsligt är man någonstans man aldrig hade kunnat förutspå. Dessutom håller intressanta arbetsuppgifter motivationen uppe och varierande uppgifter utvecklar ens personliga kompetens. Och detta är ju värdefullt både för arbetsgivaren och -tagaren.

HRM career– Pihla // Grupp 7

 

Unga arbetare vill inte bli chefer

Allt fler chefer går i pension, är företagen beredda på det här? En artikel tar upp att 48 chefer kommer att gå i pension varje arbetsdag under de närmaste 10 åren. Den här generationsväxlingen har företagen varit medvetna om men har de förberett sig på detta? Det står att allt yngre personer flyr rollen som chef. Borde företagen här locka yngre personer till mera ledande roller för att det i framtiden ska finnas någon som tar över företagen. Hur ska företagen få yngre arbetare att jobba sig uppåt i företaget och få en större roll som till exempel chef?

http://chef.se/generationsvaxlingen-ar-har-dags-att-agera/

/Emma, grupp 3